”LVU-sekten” påstår att Svenska myndigheter systematiskt kidnappar och säljer barn.

ja, ni avfärdar SOCs ansvar i hela tråden.

Nu pratar vi specifikt om två fall här, där jag uttryckligen flera gånger sagt att socialtjänsten bär ansvar för hur fel dessa två fall vart.

Jag vet inte vilka dessa ”ni” det är du refererar till, jag representerar enbart mig själv, och ska inte behöva stå till svars för vad någon annan löst definierad människa ska ha sagt.

Svepande anklagelser är väldigt svåra att bemöta, jag vill inte hålla på och gissa vad du menar, och det tror jag inte du vill att jag ska göra heller. Så vill du ha ett svar behöver du vara mer specifik, det anser jag vara ett rimligt krav för att hålla en diskussion.

Nej, det är inte jag som säger emot mig själv.det är du som har svårt att förstå att två saker kan vara sanna samtidigt.

Ja, socialtjänsten bär fullt ansvar för sina beslut, t.ex. att släppa hem ett barn till en farlig miljö (Lilla hjärtat) eller hålla kvar ett barn utan lagstöd (fallet Adam). Det är de som har verktygen, makten och skyldigheten att skydda barnet. Det beslutet är deras ansvar ingen annans.

Ja föräldrarna bär ansvar för sina handlingar, t.ex. våld, vanvård eller annat som skadar barnet.

Det är inte ett motsatsförhållande. Det är det du verkar ha svårt att ta in. Du bygger fortfarande din förståelse på känslogubbar och "vem som är ondast", medan jag pratar om juridiskt, praktiskt och moraliskt ansvar på olika nivåer.

Att socialtjänsten orsakade en situation genom att fatta ett felbeslut betyder inte att föräldrarna är ansvarsbefriade för sina handlingar,men det betyder att socialtjänsten hade chansen att stoppa det, men lät det ske.

Och detär vad som kallas systemansvar.
Testa att läsa in dig på det det kan räta ut rörigheten för dig.

Du säger det med vaga formuleringar och ett märkligt lugn, men i praktiken är det föräldrarna du vill åt. Det är där ditt engagemang landar, gång på gång. Ditt fokus verkar aldrig ligga på att granska socialtjänstens ansvar för vad de faktiskt gör mot barn och familjer. Istället ägnar du dig åt att relativisera, ursäkta och förminska deras skuld, även när det handlar om övergrepp, separationer och beslut som i vanliga människors ögon är helt oacceptabla.

Det är just det här som är så avslöjande. När socialtjänsten lämnar felaktiga eller grovt vinklade uppgifter till domstol, vilket i praktiken leder till att barn rycks upp från sina familjer eller i värsta fall hamnar i verkligt skadliga miljöer då rycker du på axlarna. Då är det bara ett "misstag i processen" eller något som måste accepteras för "barnets bästa".

Men i mitt exempel med polisen, där en person ljuger för att någon annan ska agera och resultatet blir en människas död då kan du plötsligt tala om ansvar, skuld och brottsrubriceringar. Då har du inga problem med att det finns fler än en skyldig part.

Det är samma logik du borde använda när en socialsekreterare med makt i praktiken orsakar katastrofer genom att ljuga, vinkla eller undanhålla uppgifter men där blir det tyst. För då är det föräldrarna du hellre vill kasta skulden på, kosta vad det kosta vill. Då är det plötsligt hypotetiskt, tröttsamt och ovärt att diskutera.

Du säger att föräldrar har makt men blundar helt för att socialtjänsten har våldsmonopol genom staten i ryggen, med befogenhet att bryta upp familjer, splittra syskon, tysta ner fel och aldrig själva stå till svars.

Och ändå väljer du att lägga hela ditt moraliska krut på att skälla ut människor som redan är söndertrasade av myndigheternas maktmissbruk. Det säger ganska mycket om vilket lag du egentligen spelar för.

De som ansvarar för omhändertagandet är SOC.

kolla hur han resonerar här... det säger allt. Delat ansvar trots att en tjänsteman missbrukat sitt våldsmonopol mot en medborgare som ledde till hens död.

Det är ju som sagt ingen nyhet att ni försvarar kassa föräldrar. Kurt har ägnat flera år åt det.
Någon skulle kunna bli tagen på bar gärning men kurt kommer ändå skriva ett inlägg om att föräldern är oskyldig och måste begära ut alla handlingar.

Jahapp dags för nästa halmgubbe i vanlig ordning..

"Ni försvarar kassa föräldrar!"

Ja, för enligt sektlogiken är det alltid värre att kritisera socialtjänsten än att kritisera ett system som faktiskt kan omhänderta barn på felaktiga grunder.

Jag har ju mage att föreslå att man ska begära ut sina handlingar innan man accepterar att man är en dålig förälder. Skandalöst! Tänk att vilja ha fakta på bordet.

För enligt dig spelar det ingen roll vad dokumentationen säger, man är skyldig ändå. Bevis? Äh vad ska man med det till? Magkänslor hos en prussiluska är gott nog, hur mycket hon än vinklat och fabricerat i sin BBIC-utredning.

Så visst, en förälder skulle kunna stå med 37 friande utredningar från psykolog, skola, polis och BUP men om soc säger "vi känner en oro", då är det nog bäst att lita på magkänslan och ta den som "fakta" enligt dig och din sjuka sekt.

Om någon blir tagen på bar gärning är det rätt så kört.


Gav dig precis ett scenario där personen blir tagen på bar gärning och är uppenbarligen ”skyldig”.
Ett annat exempel är pappan här i tråden med 5årig placering pga ”dåliga hemförhållande” och din första tanke, utan att fråga en enda fråga är att hjälpa honom få hem ungarna.

Låt mig vara tydlig, det är inte fel i handlingen att vilja hjälpa honom.
Det är fel att anta att placeringen är inkorrekt och att barnet måste hem.


Självklart ska det inte vara så, ingen som sagt något annat.
Sen vet jag inte vad du menar med ”friande utredningar” från psykolog, skola, polis och bup. Det är extremt intetsägande källor om man inte begär rätt sorts uppgifter från ex psykolog.

När det gäller socialtjänsten är det inte en rekommendation att begära ut alla handlingar, det är en nödvändighet. Ett absolut måste. För i LVU-processer gäller omvänd bevisbörda: du som förälder måste motbevisa det socialtjänsten påstår, inte tvärtom. Det är alltså inte soc som måste bevisa sin sak bortom rimligt tvivel, som i ett brottmål utan du som förälder måste bevisa att du är en "tillräckligt bra" förälder. Och hur ska du kunna göra det om du inte ens vet exakt vad de skrivit om dig?

Många inklusive du tycks fortfarande tro att förvaltningsmål fungerar som brottmål. Men det är två helt olika rättslogiker. I förvaltningsrätten är det oftare ord mot ord med den lilla detaljen att ena parten (socialtjänsten) alltid betraktas som objektiv och trovärdig. De får därmed ett enormt övertag, särskilt eftersom nämndemännen sällan ifrågasätter hur underlaget kommit till.

Och just därför är det så viktigt att begära ut precis allt. Inte bara BBIC-utredningen och ansökan utan även:

journalutdrag

minnesanteckningar

interna mejl

utkast

inspelade samtal (om sådana finns)

handläggarens egna anteckningar

alla bilagor, även de som inte skickats till domstol

ärendeloggar och dokumenthistorik

Varför? För att det är där man hittar avvikelserna. Det är där man ser om ett citat är ihopklippt. Om ett påstående är grundat på ett "rykte" från en samarbetspartner. Eller om man medvetet har utelämnat information som skulle nyansera bilden.

För sanningen är att socialtjänstens barnutredningar är ofta fulla av slarv, misstolkningar, grova förenklingar, värdeladdade omdömen och ibland rent fusk. Det handlar inte bara om "brister i dokumentationen". Det handlar om att en hel utredning kan vara konstruerad med ett mål i sikte: tvångsomhändertagande.

Och vem upptäcker det? Inte nämnden. Inte domstolen. De litar blint på att socialtjänsten "vet vad de gör".

Det är bara du själv som kan upptäcka det genom att begära ut alla handlingar och granska dem, mening för mening. Ord för ord.


Det är så uppenbart att ni i socdyrkarklubben gör allt för att håna mig varje gång jag säger sanningen och försöker hjälpa föräldrar i en extremt utsatt situation. Men att stå upp för dessa familjer handlar inte om att "försvara kassa föräldrar", som ni med er sjuka halmgubbelogik hävdar.

Det handlar om att försvara något mycket större, nämligen demokratins grundprinciper: rättssäkerhet, insyn och maktbalans. När en myndighet kan fatta så ingripande beslut som att tvångsomhänderta barn, baserat på hemliga bedömningar, vinklade utredningar och utan att granskas ordentligt, då är det inte föräldrarna som är problemet, utan systemet.

Intressant att du väljer att svara 2 gånger på samma inlägg 🤷🏻‍♂️. Dessutom med ditt vanliga nonsens. Hjälpte AI dig skriva denna gång också?



Vad anser du att lilla hjärtats föräldrar skulle få ut av att granska sitt eget fall?

Vad anser du att Adams mamma skulle få ut av att granska sitt eget fall?

Vad anser du att det svältfödda barnets pappa skulle få ut av att granska sitt eget fall?