Den stora tråden om jägarexamen ställ dina frågor här

Vad jag hittat så har de flesta klubbar minimalt intag av nya medlemmar. I Göteborgs Pistol och Sportskytteklubb måste man tex bli inbjuden av en nuvarande medlem. Andra klubbar i området har en endaste nybörjarkurs per år med max 15 medlemmar, där känns det också svårt att få plats om man inte har kontakter.

Nån som vet en skytteklubb i Västra Götaland man kan gå med i relativt enkelt?

Någon som har testat några av alla dessa appar som finns?

Har använt mig utav jägarexamenonline.se och tyckte väl att den var bra, säger som jag gör för jag har inte använt mig av några andra.

Har också testat den och är nöjd men samma här, har ej provat någon annan :/

Ett hett tips för att klara teoriprovet är att INTE bara förlita sig på appen och testproven där. Det räcker inte hela vägen. Man MÅSTE läsa HELA boken. Och inte missa någonting. Det är lätt att tänka att smala och korta delar i boken inte kommer att dyka upp på provet. Men allt kan dyka upp.

Precis allt om viltåkrar, älgobinventering, hagelavstånd på rådjur, fasan och orre. Till hur man ska bete sig vid slakt, hur och när man bäst styckar, hur många dygnsgrader köttet behöver, om markägare måste betala jaktkort och viltvårdsavgiften. Missa inte ballistiken och vindavdriften, när man bör avstå skott.

Förbered er också på att bilderna i boken och i appen på fåglarna skiljer sig markant från det skarpa provet. Helt andra bilder på både fåglar, älgar, hermeliner, vildsvin, illrar, mårdar och vesslor. Tyvärr är bilderna i det skarpa provet både lågupplösta och skitdåliga. Man ser knappt skillnad på hur bakdelarna av de olika älgarna ser ut.

Plugga även in när djuren brunstar, fejar horn, är dräktiga och får ungar. Hitta en systematik för att få allt att sitta. Ha koll på hur man kan och får skjuta på och kring vägar - privata, samfällighetsvägar och allmänna vägar.

Läs även på om jakthistorian i Sverige och när de olika arterna kom till Sverige och Norden. Ha koll på det juridiska, och skilj på vad regeringen respektive riksdagen bestämmer. Ha koll på Länsstyrelsen, Naturvårdsverket och Rikspolisstyrelsen, vad de gör och vad de bestämmer om.

Man behöver veta var man hittar bestämmelser om var man hittar svar på jakt- och jägarrelaterade frågor. Ha blykoll på de olika jaktformerna, hundarna och när man får öva respektive jaga med dem - och vilka djur de får träna på.

Har man läst igenom boken från pärm till pärm ett par gånger, samt känner sig skarp på jägarappens testprov, är man också hemma och kommer att lösa minst 60 frågor av 70 möjliga - vilket är godkänt.

Låter bra tycker jag, det bygger på att man vill att de som tar examen faktiskt ska skaffa sig kunskaper och studera seriöst, inte försöka hitta genvägar till en vapenlicens.

Det är absolut bra med ett heltäckande prov för den som vill ta jägarexamen. Så att människor som vill ta jägarexamen är rejält motiverade och gör det hårda arbetet att också plugga in det som krävs.

Jag tycker dock att teoriprovet är rätt så luddigt emellanåt, och att frågorna är försåtligt formulerade. Nästan som kuggfrågor flera av dem. Det förekommer rätt så stark kritik emot utformningen, att frågeställningarna inte alltid stämmer överens med det som står i boken och i appen.

Frågan är bara hur många av våra befintliga jägare - de som tagit jägarexamen före mars -21 då provet blev digitalt - som skulle klara dagens teoriprov på första försöket.

Berättigad fråga, inte minst för oss som tog jägarexamen på den ursprungliga litteraturen. Sedan är frågan om var man ska sätta kravnivån. Ingår att skilja sjöfåglarnas eklipsdräkter i dagens artkännedom? Det gjorde det inte på min tid vilket jag var kritisk till redan då.

Jajamän. Det kan komma frågor på eklipsdräkter, praktdräkter och även hur de ser ut när de ruggar. Innan jag började läsa på inför provet varnade alla mig för fåglarna. Att det var så svårt att skilja dem åt, och hur de såg ut i olika fjäderskruder, och att man skulle skilja på drakar, gudingar och ådor.

Men det tuffa var/är väl att hålla reda på de olika djurens brunst, fejningar, hornfällningar, födslar och hur många ungar de får. Fåglarna går ju att plugga in, och till slut känner man igen dem. Så många är de inte i jägarboken.

Ett exempel från boken och appen, kontra det riktiga provet är begreppet slaktvikt. I boken och appen anges den till 55 procent av levandevikten. På provet finns inte 55 procent med som ett alternativ. Men väl 30, 50, 70 och 80 procent. Det där är rejält irriterande, onödigt och skapar bara osäkerhet och frustration hos provskrivaren.

Det finns en rejäl förbättringspotential för Naturvårdsverkets provansvariga. Skönt att ha det klart i alla fall.

Låter bra att kraven höjts. Vi jägare som jagar sjöfågel skulle ju aldrig vara trovärdiga mot exempelvis fågelskådarna om vi inte kunde eklipsdräkterna. Fåglarna i det gamla provet kunde jag mycket bättre än vad som krävdes men jag har ju varit fågelintresserad sedan jag var barn.

Sedan håller jag faktiskt inte med, jag tycker det är en bra fråga du har som exempel. En normal slaktvikt på 55% är ju ett ungefärligt värde, exempelvis har ju älgkalvar normalt lägre procentuell slaktvikt än vuxna. För olika populationer det finns medianer och medelvärden och en variation som kan uttryckas med standardavvikelser - en typiskt normalfördelad egenskap i naturen. 55% är ett bra värde att utgå ifrån om man vill resonera om magra och välgödda djur. Så frågan testar inte bara en faktakunskap utan förmågan att resonera och inse vilken typ av värden man har att göra med och på ett sätt som faktiskt är rätt snällt och nästan lite trivialt. Vet man att litteraturen säger 55% så lär man ju inte svara 30% eller 70%, men provet blir ändå lite av ett lärtillfälle i sig och det tycker jag utmärker ett bra prov.

Jag har inga problem med att kraven höjs jämfört med tidigare, framför allt, mot det tidigare analoga provet som alla verkar haft facit till redan innan de skrev provet.

Det nuvarande provet är fullt med olika motsägelsefulla frågor, om man jämför med läroboken/läroböckerna och apparna med testprov. Det du skriver om slaktvikter är mycket intressant och relevant. Men då borde det resonemanget finnas med i litteraturen i sin helhet. Så att jägarexamensaspiranterna har praktisk möjlighet att tillgodose sig den specifika kunskapen inför provet.

För egen del valde jag just 50 procents slaktvikt, och jag tror att jag fick rätt (man får ju aldrig reda på exakt vilka frågor som gav poäng) på den frågan.

Inte för att vara motvalls, men jag tycker främst att ett prov ska vara ett prov på om man lärt sig det som stipulerats. Och eftersom att man aldrig får veta i vilka frågor man brast, finns det inte heller någon möjlighet att lära sig om det man svarat, är rätt och riktigt. Jag förstår att frågorna inte ska läcka ut. Men det är samtidigt rimligt att få lära sig eftersom att ämnet och området är så viktigt.

Nu är jag bara glad åt att jag skrev godkänt och aldrig någonsin igen behöver göra jägarteorin för att kunna erhålla jägarexamen. Men jag har redan läst boken ännu en gång efter testtillfället, just för att ha så bra koll som möjligt.

Jag håller fullständigt med om att man behöver få vet vad som man missat. Det fick man veta på det gamla jägarexamensprovet som jag gjorde. Gör man inte det försvinner ju helt ett centralt tillfälle till lärande i provet. Som universitetslärare har jag lämnat ut tresiffrigt antal tentafrågor till studenter genom åren och det är helt otänkbart att de inte skulle få återkoppling om vad de klarat och inte.