Citat:
Ursprungligen postat av
adina
Finns ju tydliga exempel på att barn har fått till sig vad de ska säga som i ärendet med barnen som utsatts i 10 tal år där de levt med våld osv och där varenda utredning lagts ned utan åtgärd för att barnen sagt att allt varit bra .
Finns också många exempel på att barn fåtts att säga saker om mamma eller pappa så att den ena föräldern "blivit" olämplig .
Får soc möjlighet att prata med barn utan att det bokats möte om 2 veckor så är det mer troligt att barnet spontant säger som det är, detta gäller såklart även de barn som är placerade
Det du beskriver visar just varför systemet är så rättsosäkert. Oavsett vad barnet säger kan socialtjänsten tolka det som stöd för sin agenda. Säger barnet att allt är bra då har det "lärt sig ljuga". Säger det något negativt då har det "blivit påverkat". Allt går att vinkla.
Det är inte barns ord som avgör, utan socialsekreterarens tolkning utan inspelning eller insyn. Det är där maktmissbruket sker. Precis som socialtjänstens tolkningsfilter (läs förvrängningsfilter)mellan beslutsunderlag och journalanteckningar.)
Och nej, lösningen är inte att "prata spontant" med barnet, utan snarare att samtalen leds av erfarna, neutrala proffs och dokumenteras ordentligt. Dvs ej socionomer. Annars är allt rent godtycke.
