Citat:
Ursprungligen postat av
triptyken
Jag kommer ihåg 90-talet också.
Aidskrisen, homofobiska attacker som knappt skrevs om i tidningarna om det inte var mer som skämt, bögmord osv. 99 kom lagen som gjorde det omöjligt att sparka nån för att dom var homo.
Nostalgi är heroin för gamla människor som det heter - men vinsten med att inte mått så toppen när det begav sig är att man slipper just den lilla biten.
Jag är ett par tänder kort i sidan av käken på grund av den tiden (för att inte nämna ett par ärr) - och om bytet är att folk som jag och min man känner och är kompisar med har flytt från religiösa diktaturer så är jag fine med det. Till och med om ALLT det gör är att reta gallfeber på dom som attackerade såna som oss när det begav sig (finns en orsak varför SD alltid skrikgråter runt Pride för att dom inte får gå med) då är det värt.
Så stoppa fingrarna i halsen och kräks ut den cancerogena sörjan som är din förskönade minnen som aldrig har hänt och bara släpp sargen och kom ut i samhället.
Men hallå!
På slutet av 80-talet öppnade After Dark på David Bagares gata, Village Peoples var inne och tämligen bögiga.
Jag brukar tala om den tiden som "tiden då det blev ok att vara bög, och killar fick använda mascara".
Nu är min hågkomst från Stockholm, måhända var ( är) det annorlunda på mindre orter.