Prostitutionspolis (Simon Häggström) skryter om att förstöra livet för sexköpare och sexsäljare

Nej han är nog straight.

Första delen..
Simon Häggström, 43, en av Sveriges mest profilerade poliser, blir fotograferad på Kungsholmen. I snart 18 år har han arbetat med inriktning på prostitution och människohandel.
Nyligen tog han en man på bar gärning under ett sexköp i en lägenhet på Östermalm. Mannen hade sitt eget barn med i bostaden, där det också fanns droger.
En kvinna med barnvagn passerar Simon Häggström på trottoaren, men stannar upp.
– Tack för dina insatser, det du gör är viktigt, säger hon.
Simon ler och tackar. Men på plats på ett fik värjer han sig för berömmet han får – ofta.
– Snarare är det ett bevis på att män överlag – även de goda männen – är för tysta om de här frågorna.
I sin nya bok ”Mörkerspår” skildrar han rakt och öppet sitt yrkesliv, allt det som fått honom att gå i terapi i 17 års tid. Misären. De som utnyttjar den.
– Jag hade aldrig klarat av mitt jobb om jag inte hade bearbetat det i terapi. Förut skämdes jag för det. Jag jobbar på Norrmalmspolisen, som ska vara de tuffaste av de tuffa. Men så tänker jag inte längre.
Ett av de mest brutala inslagen i boken är skildringen av övergreppen på Stockholms porrbiografer. Särskilt en – där ”alla är välkomna”. Blue vision. Därmed sticker den ”sexpositiva” klubben ut, då även ensamma kvinnor tas emot – inte bara män som har sex med män.
– När man först kommer in på Blue vision ser det ut som vilken porrbutik som helst som säljer sexleksaker. Men bakom kassan kan man betala entréavgift och komma in på biografutrymmet. Men ordet biograf är missvisande, det är ett utrymme med runkbås, men också en mörk labyrint med ”knullrum”, för att tala klarspråk, plastklädda madrasser och sexgungor. Det är ett enda stort mörker där inne, säger han.
I sin nya bok slår polisen Simon Häggström larm om porrbiografen i Stockholm som vräkts – men ändå får fortsätta.
Där sker gangbangs. Avsnittet om klubben var så grovt att förlaget först inte ville publicera det.
– När vi har kontrollerat män som varit där har vi hittat dömda våldtäktsmän, dömda pedofiler, dömda mördare, säger han.
Simon Häggström, 43, en av Sveriges mest profilerade poliser, blir fotograferad på Kungsholmen. I snart 18 år har han arbetat med inriktning på prostitution och människohandel.
Nyligen tog han en man på bar gärning under ett sexköp i en lägenhet på Östermalm. Mannen hade sitt eget barn med i bostaden, där det också fanns droger.
En kvinna med barnvagn passerar Simon Häggström på trottoaren, men stannar upp.
– Tack för dina insatser, det du gör är viktigt, säger hon.
Simon ler och tackar. Men på plats på ett fik värjer han sig för berömmet han får – ofta.
– Snarare är det ett bevis på att män överlag – även de goda männen – är för tysta om de här frågorna.
”Ser ut som vilken porrbutik som helst”
I sin nya bok ”Mörkerspår” skildrar han rakt och öppet sitt yrkesliv, allt det som fått honom att gå i terapi i 17 års tid. Misären. De som utnyttjar den.
– Jag hade aldrig klarat av mitt jobb om jag inte hade bearbetat det i terapi. Förut skämdes jag för det. Jag jobbar på Norrmalmspolisen, som ska vara de tuffaste av de tuffa. Men så tänker jag inte längre.Ett av de mest brutala inslagen i boken är skildringen av övergreppen på Stockholms porrbiografer. Särskilt en – där ”alla är välkomna”. Blue vision. Därmed sticker den ”sexpositiva” klubben ut, då även ensamma kvinnor tas emot – inte bara män som har sex med män.
– När man först kommer in på Blue vision ser det ut som vilken porrbutik som helst som säljer sexleksaker. Men bakom kassan kan man betala entréavgift och komma in på biografutrymmet. Men ordet biograf är missvisande, det är ett utrymme med runkbås, men också en mörk labyrint med ”knullrum”, för att tala klarspråk, plastklädda madrasser och sexgungor. Det är ett enda stort mörker där inne, säger han.
I boken skildrar Simon Häggström mötet med en kvinna med en intellektuell funktionsnedsättning inne på Blue vision. Han försöker få med sig henne ut, men misslyckas. Hon uppger att hon är där med samtycke, att inga pengar är inblandade.
I boken skildrar Simon Häggström mötet med en kvinna med en intellektuell funktionsnedsättning inne på Blue vision. Han försöker få med sig henne ut, men misslyckas. Hon uppger att hon är där med samtycke, att inga pengar är inblandade.
Foto: Lotte Fernvall
– Det finns också ett privat eventrum som gäster kan hyra.
Kvinnorna som far illa
Entréavgiften är 150 kronor, att hyra eventrummet kostar minimum tio entréavgifter på vardagar, 2 000 på helger, anges på hemsidan. De tre timmarna inkluderar ”återställande av lokalen”.
Simon Häggström slår fast att det givetvis är människor som har sex med samtycke inne på området – men att framför allt tre grupper av kvinnor far illa där:
Kvinnor som säljer sex, och hamnar i situationer de inte kan kontrollera.
Kvinnor som lider av psykisk ohälsa, med sexuellt självskadebeteende (kan gälla i samtliga exempel).
Kvinnor som är i destruktiva relationer, kontrollerade av sina män. Det fenomenet får allt större uppmärksamhet.
I en välbevakad rättegång i USA anklagas musikmogulen Sean ”Diddy” Combs bland annat för att ha tvingat sin dåvarande partner att ställa upp på kränkande sexakter med för henne främmande män. Under rättegången skildras hur de bland annat urinerade i hennes mun, och hur hon tog droger för att stå ut.
När Simon Häggström ville inkludera ett foruminlägg från en man som ”lånat ut sin flickvän” på Blue vision i boken blev det protester på förlaget. Inlägget beskriver hur en kvinna placeras på en galonmatta, och på 1,5 timme har sex med 24 män. ”Så fort en var färdig med henne och klev av, var nästa där och besteg henne” och hon ”skrek som ett riktigt litet luder”.
– Min förläggare tyckte att det var alldeles för grovt.
Blue vision har tidigare straffats med vite av Arbetsmiljöverket, eftersom personalen arbetade natt utan tillstånd. Journalisten Maria Svelands P1-dokumentär ”Porrbiografen” lyfte fram betydligt värre scenarion. Flera kvinnor vittnar om farliga och traumatiska upplevelser på klubben.
”Johanna” berättar i dokumentären att hon sålt sex på Blue vision. Hon beskriver ett tillfälle när hon blir fastbunden i en gynstol och mannen hon har sex med bjuder in fler. Hon kan inte säga nej – ”de har sina könsorgan i min mun”. När ”Johanna” polisanmäler händelsen genomförs förhör och brottsplatsundersökning, men ärendet läggs ner.
Simon Häggström betonar att det är mycket svårt att utreda sexualbrott på porrbiografen, när målsägarna ofta inte vet vilka eller hur många förövarna var, i den mörka, kaotiska situationen. Det är mycket svårt att spårsäkra exempelvis sperma.
– Kvinnorna som hamnar på det här stället är socialt utsatta. Och när det är tjugo män i ett rum med en ensam kvinna… i synnerhet det här klientelet. När vi har kontrollerat män som varit där har vi hittat dömda våldtäktsmän, dömda pedofiler, dömda mördare. Användningen av droger är omfattande och vi har även tagit personal som varit narkotikapåverkad, säger Simon Häggström.
– Jag säger till mina kvinnliga poliskollegor att de får inte gå själva där inne. Det är en av få platser i Sverige där kvinnor inte kan röra sig ensamma, det är farligt. I sin nya bok slår polisen Simon Häggström larm om porrbiografen i Stockholm som vräkts – men ändå får fortsätta.
Där sker gangbangs. Avsnittet om klubben var så grovt att förlaget först inte ville publicera det.
– När vi har kontrollerat män som varit där har vi hittat dömda våldtäktsmän, dömda pedofiler, dömda mördare, säger han.
– Snarare är det ett bevis på att män överlag – även de goda männen – är för tysta om de här frågorna.
”Ser ut som vilken porrbutik som helst”
I sin nya bok ”Mörkerspår” skildrar han rakt och öppet sitt yrkesliv, allt det som fått honom att gå i terapi i 17 års tid. Misären. De som utnyttjar den.
– Jag hade aldrig klarat av mitt jobb om jag inte hade bearbetat det i terapi. Förut skämdes jag för det. Jag jobbar på Norrmalmspolisen, som ska vara de tuffaste av de tuffa. Men så tänker jag inte längre.
Ett av de mest brutala inslagen i boken är skildringen av övergreppen på Stockholms porrbiografer. Särskilt en – där ”alla är välkomna”. Blue vision. Därmed sticker den ”sexpositiva” klubben ut, då även ensamma kvinnor tas emot – inte bara män som har sex med män.
– När man först kommer in på Blue vision ser det ut som vilken porrbutik som helst som säljer sexleksaker. Men bakom kassan kan man betala entréavgift och komma in på biografutrymmet. Men ordet biograf är missvisande, det är ett utrymme med runkbås, men också en mörk labyrint med ”knullrum”, för att tala klarspråk, plastklädda madrasser och sexgungor. Det är ett enda stNär Simon Häggström ville inkludera ett foruminlägg från en man som ”lånat ut sin flickvän” på Blue vision i boken blev det protester på förlaget. Inlägget beskriver hur en kvinna placeras på en galonmatta, och på 1,5 timme har sex med 24 män. ”Så fort en var färdig med henne och klev av, var nästa där och besteg henne” och hon ”skrek som ett riktigt litet luder”.
– Min förläggare tyckte att det var alldeles för grovt.
Blue vision har tidigare straffats med vite av Arbetsmiljöverket, eftersom personalen arbetade natt utan tillstånd. Journalisten Maria Svelands P1-dokumentär ”Porrbiografen” lyfte fram betydligt värre scenarion. Flera kvinnor vittnar om farliga och traumatiska upplevelser på klubben.
”Johanna” berättar i dokumentären att hon sålt sex på Blue vision. Hon beskriver ett tillfälle när hon blir fastbunden i en gynstol och mannen hon har sex med bjuder in fler. Hon kan inte säga nej – ”de har sina könsorgan i min mun”. När ”Johanna” polisanmäler händelsen genomförs förhör och brottsplatsundersökning, men ärendet läggs ner.
Simon Häggström betonar att det är mycket svårt att utreda sexualbrott på porrbiografen, när målsägarna ofta inte vet vilka eller hur många förövarna var, i den mörka, kaotiska situationen. Det är mycket svårt att spårsäkra exempelvis sperma.

Andra delen..

I sin bok skildrar Simon Häggström mötet med en kvinna med en intellektuell funktionsnedsättning inne på Blue vision. Han försöker få med sig henne ut, men misslyckas. Hon uppger att hon är där med samtycke, att inga pengar är inblandade.
– Det är klart att jag hade velat ha lagverktygen för att ta ut henne därifrån. På klubbens forum utlyses mötesplatser för gangbangs i bostäder. Häggström säger att det kan vara en reaktion på att polisen intensifierat kontrollen på klubbarna.
– Då övergår det i privat regi. De som begår den typen av övergrepp letar hela tiden nya arenor för att slippa insyn.
Att försöka utreda vad som sker på porrbiograferna medför att Simon Häggström och hans poliskollegor kallas ”homofober, antisex och moralister”. Han säger att han tar påhoppen med ro.– Sexuella övergrepp kan ske även i miljöer som säger sig värna om sexuell frihet. Varför har ni inte en undercoverpolis där varje kväll i så fall?
– För det första är det en resursfråga, att ha en undercoverpolis där skulle kräva att en ny polis sattes in varje kväll för att inte bli igenkänd, det är inte praktiskt genomförbart. Sen är det också en arbetsmiljöfråga – att en polis skulle arbeta ensam där skulle inte vara säkert.
Hyresavtalet är uppsagt
En källa med mycket stor insyn i svenska prostitutionsvärlden uppger för Aftonbladet att kvinnor tidigare har fått betalt för att delta i gangbangs på Blue Vision, och att män tagit betalt av män för att få ha sex med kvinnorna där.
Efter att dokumentären ”Porrbiografen” publicerats valde bostadsrättsföreningen att säga upp hyresavtalet. Blue vision har önskat medling i hyresnämnden, men bostadsrättsföreningen har sagt nej. På klubbens hemsida meddelas att ”Den 30 september 2027 tar vårt hyreskontrakt slut” – ”Fram tills dess har vi öppet som vanligt – passa på att komma och ha kul så länge det varar!”.

Ber om ursäkt för om det blev lite rörigt i början men det var så mycket bilder och upprepningar 💕

Ja de var väl tvungna att upprepa sig för att det skulle bli intressant gissar jag och riktigt trycka ner skiten i halsen på läsarna.
Tack för att du tog dig tid att förmedla detta, nu vet vi alla att det alltså är en ny bok som ska lanseras...
Själv undrar jag vilket rum det är som de talar om, för mig tycks det i det närmaste vara omöjligt att trycka in 20 män i ett av de där små rummen, endast bögar är väl intresserade av att dra kuken mot en annan gubbes bak, så mörkt upplevde jag det inte som heller det fanns en del som var mörkare men det var där bögarna höll till. U,s video är mörkare i så fall.
Vidare så undrar man ju vad mördare och andra förbrytare har med saken att göra, har man avtjänat sitt straff ska man ju vara fri och inte dömas i folks ögon sägs det, men det är väl bara återigen en floskel i ankeborglandet Sverige som ger sken av att landet är så bra. Det är väl kanske inte alls så konstigt att brotts dömda personer dras till sådana platser alls, någonstans måste de ju också få utlopp för sin sexualitet och det lär ju vara svårt att få det ute i verkligheten om man är en dömd mördare, om man nu inte är en "känd mördare" som får brev till fängelset.. Jaja hoppas Simon tackar de inkompetenta journalisterna ordentligt för all gratis reklam.

Så lite så 💕

Detta får mig och bli väldigt ledsen..

”I boken skildrar Simon Häggström mötet med en kvinna med en intellektuell funktionsnedsättning inne på Blue vision. Han försöker få med sig henne ut, men misslyckas. Hon uppger att hon är där med samtycke, att inga pengar är inblandade”

För det första, Simon kan alltså sätta diagnoser på människor vid endast ett snabbt möte på en klubb? Då behöver vi inga psykologer eller utredningar mer då..

Sen menar han alltså att människor med intellektuell funktionsnedsättning får alltså inte gå på en laglig sexklubb utan att en polis ska komma och försöka dra ut en? Och han vill även ha en lag bakom sig för att få göra detta? Och sen ska hon även hamna i hans bok efter den upplevelsen? Har han ens frågat henne om hon är okej med det först? Skulle vara intressant och höra hennes historia bakom detta möte..

Vad säger att han själv satte diagnosen och under just den kvällen?

Sen att köpa sex som polis i Schweiz även om det är lagligt, är inte moraliskt eller lämpligt. Tänk i några dimensioner till.

Tar inte ställning för något annat, men vad hade en intellektuellt funktionsnedsatt tjej där att göra?
Skulle nog kanske tycka att det inte är helt OK, MEN har ju ingen aning om graden av funktionsnedsättning och hur läget var på plats.
Även om hon själv tyckte att allt var ok, så....

Hur visste polisen att hon hade problem?

/VV

Vad som är moraliskt rätt eller inte är en helt annan sak i min värld, än vad man får och inte får göra. Det handlar om personliga rättigheter. Jag tex tycker inte det är moraliskt rätt att en polis i Sverige får göra som Simon heller, emot oss sexarbetare, trots att han själv tycker att allt han gör är rätt..

Vet faktiskt inte varför han valde från början och försöka få ut henne, den delen finns inte med i artikeln alla fall. Vet inte vad som står i hans bok.

Simon får helt enkelt gå ut med vilken grad av if som är okej och inte enligt honom. Det finns så många olika nivåer av if. Då de som jobbar på klubben, som har stor erfarenhet av människor i den miljön, inte ens minns en sådan person, som skulle ha stuckit ut på ett sånt sätt, att hon hade behövt hjälp pga sin if. Enligt Simon kunde alla fall denna kvinna prata och använda ordet samtycke. Jag har haft både vänner och arbetskollegor med if. De hade jobb, lägenhet, relationer och körkort. De var med på firmafester och krogrundor. Skulle dessa personer då inte få gå till en laglig sexklubb, utan att behöva utsättas av en polis, som ska försöka dra ut dem?

Bryr mig inte så mycket om själva frågan huruvida sexköp ska vara lagligt eller inte. Men den här Simon verkar vara någon blandning mellan narcissist och sociopat. Det läskiga är att han dessutom är i en position där han av någon konstig anledning blivit mediernas gullegris och statens propagandaorgan i högvarv. Sen verkar han typ skriva 10 böcker om året. Vad för nytt är det som framkommer att han kan skriva så många böcker på löpande band? Men dom verkar i alla fall gå åt, för då hade han inte suttit och skrivit de böckerna. Batikhäxorna måste vara en guldgruva för Simon.

Han ältar ju samma saker konstant i rutan. Om hur hemskt det är ditten och datten. Om det nu är så hemskt och allvarligt, varför har då inte staten lagstiftat om att kasta in varenda sexköpare på 10 åriga fängelsestraff? Det kommer ju inte direkt att hjälpa att stå utanför en lägenhet på gatan, äta korv och sen ge lite småböter på löpande band för att sedan sitta på morgonsoffan och berätta om hur insatsen gick till, för att därefter gå i repeat. Dessutom låter dom ju tjejerna utstå dessa "övergrepp" istället för att gripa in, innan själva sexköpet äger rum.

Sen undrar man om han har komplex för att han är kort, skallig och indier. Blev han mobbad som ung? Fick han inga tjejer? Han bor väl ensam i en sorglig lägenhet och måste därför ge uttryck för sin mindervärdeskomplex genom att lägga ut ännu ett inlägg på sociala medier där 100 batikhäxor i hans fanclub står redo att ösa beröm och komplimanger.

Visar väl att propaganda fungerar. I kombination med inflytelserika personer med en agenda att driva en fråga i en viss riktning. Det enda som mao kommer ändra något i sexköpsfrågan är personer i maktställning som driver legalisering och med Simon att nån internt inom polisen fäller krokben för honom, kan aldrig tänka mig att hans agerande egentligen är tillåtet enligt reglerna för hans yrkesutövning.