Den stora tråden om Elsa Widdings nya parti - (Sverige först) Nu: Ambition Sverige

Var nästan på väg att starta en tråd själv om Elsas nya parti innan jag hittade denna tråd. Synd att det var en lavin av textmassa som var omöjlig att ta sig igenom.

Men jag hoppas på hennes nya parti. Har alltid gillat henne. Hon är smart, rättfram, sansad och förnuftig om än lite autistisk som någon skrev. Men det är bara en charmig egenskap.

Dock funderar man på uthålligheten att starta upp ett nytt parti. Kolla hur lång tid det tog för Miljöpartiet och Sverigedemokraterna att ta sig in i Riksdagen.

Det kan krävas 10-15 års fokuserat politiskt arbete och frågan är om den drivkraften finns och om det samlar tillräckligt många människor.

Läste du mina senaste postningar om fastighetsrättsliga grejer, solpaneler för hemladdning av bilar, kostnadsbesparingar genom undervisning via distans och förklaringen till varför invandring balansräkniingsmässigt nästan automatiskt blir en förlust (speciellt i ett land som Norge)? (De är bortplackode nu.) Tyckte du de var en lavin av textmassa?

Själv tror jag att Elsa Widdings parti skulle behöva grejer typ fastighetsrättsliga regler som underlättar uppdelning av samfälligheter på samma sätt som samägda fastigheter för att på så vis underlätta för en del att skaffa solpaneler för hemladdning. Elsa Widdings parti måste göra trovärdigt att man inte är mot elbilar och att partiet i stället innebär en fördel för folk med en laddbar bil, speciellt för vissa som nu p g a fastighetsrättsliga regler inte kan få tvångsservitut på framdragning av elkablar eller få dela upp samfälligheter på samma sätt som samägda fastigheter (och därmed kunna sätta upp solpaneler utan krångel). Lägger man sådana förslag blir man trovärdig om man inte säger att man är mot laddbara bilar. Det kan vara nödvändigt eftersom en del kan göra den mentala kopplingen vindkraftsel --> laddbara bilar samtidigt som Elsa Widdings parti framstår som skeptiskt till vindkraft. I alla fall kan kanske en del komma att spontant tveka om det inte väldigt tydligt framgår att partiet vilar på en grund som innebär fördelar för laddbara bilar. Då blir man också trovärdig om man säger att laddbara bilar bör vara konkurrenskraftiga på egna meriter och att en del faktiskt kan ha behov av en (billig) bil med förbränningsmotor eller i alla fall en laddbybrid med en väldigt rudimentär eldriftsdel med litet (billigt) batteri.

Jag kom in i tråden sent och då var det verkligen en lavin av text. Orkade faktist inte läsa hela trådstarten. Dela in texten i stycken.

Vet inte vad du menar med samfällighet, om det är något radhusområde. Sen har jag inte sett vad hon tycker om el-bilar. Har svårt för att tro att hon skulle vara mot det på något sätt. När det gäller vindkraft så handlar det mer om att ha ett stabilt elnät.

Gillar att hon resonerar förnuftigt och pragmatiskt och inte ideologiskt eller dogmatiskt.

Hur många medlemmar har partiet utöver henne själv?

I det här inlägget tänkte jag bl a nämna några grejer jag påpekat tidigare (inlägget är dock bortplockat).

Den politiska kontexten för det här inlägget är risken för Elsa Widdings parti att förlora röster till, eller inte lyckas ta röster från, andra partier. Jag kan tänka mig att det redan nu, när partiet fortfarande är på skrivbordsstadiet, finns en viss överlappning när det gäller målgrupper jämfört med andra partier. Bland de partier jag spontant här tänker mig återfinns SD, (m) och det lilla partiet Medborgerlig Samling. Apropå det sistnämnda partiet minns jag att Alexander Bard för några år sedan uttalade något i stil med att moderaterna i regel hade mindre välbärgade anhängare än MED och att den typiske MED-anhängaren var en person där det stod en Tesla parkerad på garageuppfarten.

Det sistnämnda får mig osökt att tänka på en väljarkategori som Elsa Widdings parti eventuellt riskerar att inte nå eftersom de i dagsläget kanske förknippar vindkraft med de laddbara bilar (som de haft ekonomi nog att köpa och därför i snitt i relativt hög grad röstar borgerligt). De blir kanske mer mottagliga för att lyssna på den politiker som säger att vindkraft måste kompletteras med en tillräckligt stor mängd vattenkraft och/eller gaskraft (för att riskerna för en elnäts-kollaps à la Spanien nyligen inte skall bli för stora) om det står klart att den politikern samtidigt förespråkar konstruktiva lösningar som ökar tillgången på billig el att ladda bilen med.

Ett väldigt bra exempel på ovanstående är om politikern förknippas med förslag som förbättrar möjligheterna att ladda sin laddbara bil med el från egna solfångare som inte är kopplade till det allmänna elnätet. Även om sol-el blir dyr att producera så blir den ändå billig om man producerar den själv skattefritt utan elnätsavgifter.

Det går idag att få ekonomi i att montera upp solfångare för att ladda en laddbar bils batterier i stället för att ansluta solfångarna till det allmänna elnätet. Genom att uppmuntra den typen av användning av solfångare skulle man dels minska den totala elförbrukningen från befintlig elproduktion (mer tillgänglig el totalt alltså i samhället) och dels minska mängden "ful-el" i det allmänna elnätet och därmed minska risken för nätkollapser som i Spanien nyligen. Det är bra om så många som möjligt får möjlighet att nyttja denna källa till billig, oskattad el till sin laddbara bil. Det här kan dock innebära problem för de som bor i radhus, kedjehus eller små villor med centraliserade parkeringar/garagelängor på annat håll. Det behövs smidiga lösningar som inte nödvändigtvis inbegriper kollektiva lösningar via samfällighetsföreningar/gemensamhetsanläggningar.

Det som behövs är lagstiftning som gör det till en obligatorisk rätt att få dra fram kabel från den egna bostaden till det egna garaget eller den egna P-platsen på samfälld mark. Idag finns inte obligatorisk rätt för sådana tvångsservitut för enskilda. Men man skulle kunna lägga till en skrivning i Fastighetsbildningslagen (1970:988) 7:2 där man gör det möjligt att bilda även sådana tvångsservitut utan att någon annan fastighetsbildningsåtgärd sker. Man skulle också i någon förordning kunna specificera exakt under vilka förutsättningar detta får ske så att lantmäteriets utredningsarbete och därmed kostnaderna hålls nere. Man skulle i princip kunna skriva att om bara utsättning för befintliga kablar sker och om kabeln förläggs på 50 cm djup i ett schakt som är 35-45 cm brett så är det bara att tuta och köra. 2 timmars debiterad lantmäteritid så är allt klart. Det är rimligt att införa något liknande med tanke på kommunala elbolags rätt till ledningsrätt (en slags servitut som inte kräver att härskande part är en fastighet) över mark man inte äger. Samhällsnyttan och nyttan för enskilda skulle nog vara rätt påtaglig.

Det här är också en möjlig bra källa till röster eftersom många skulle ha ett egenintresse av att få till en sådan här lösning för laddning av sitt fordon. Jag kan tänka mig att en del som kör elbil och får tag på billig el till sitt fordon, och tycker att elbil är något som passar dem (bra vrid direkt man trycker på gaspedalen, låg ljudnivå, låg milkostnad om billig el och batteriet inte är för stort och därmed inte blir för dyrt att byta), kan bli mindre skeptiska till ett parti som är skeptiskt till vindkraft (här finns kanske en UPPLEVD koppling till elbilar) och kanske också är skeptiskt till tvångsövergången till elbilar. Man minskar risken att i onödan förlora väljare p g a den här typen av faktorer.

Del 1


Jag tänkte fortsätta diskutera litet grejer som kan underlätta att få bort ful-el från privatpersoners solpaneler från det allmänna elnätet, tillföra mer producerad el till Sverige totalt samt ge privatpersoner en ekonomisk fördel p g a billig, oskattad el från solpaneler. Denna billiga, oskattade el kan som inte körs ut på det allmänna nätet kan användas för att ladda en elbil eller något typ Teslas Powerwall (ett stort stationärt batteri man kan ha i garaget). Notera att man idag i Kina via åtminstone en av näthandelsjättarna kan köpa stationära batterier om 10 kWh som påminner om Teslas 13,5 kWh Powerwall för mindre än 9000 kr/st (i alla fall med bara 48 V laddspänning). (Någon som är mer insatt i detalj i utbudet när det gäller utbudet av laddutrustning till konkurrenskraftiga priser får gärna kommentera det här inlägget. Jag utgår väl också ifrån att detta skulle vara en fördel för Elsa Widdings parti om nu någon av detta partis företrädare läser mina inlägg. Elsa Widding tycker ju att det är viktigt att man är insatt i sakfrågor och inte pratar i nattmössan. Jag får ju också intrycket att partiets profil delvis skall bygga på den principen.)

Att underlätta för billig hemproducerad el som aldrig kommer ut på det allmänna elnätet är alltså inte bara viktigt för elförsörjningen, utan även för att inte ge intrycket att Elsa Widdings parti är mot elbilar och billiga, alternativa sätt att få billig el till dessa. Många som prövat på elbilar gillar det där omedelbara vridet som kommer direkt man trycker på gasen och att bilen sticker iväg direkt. För de som har positiva erfarenheter av laddbiten kan elbil vara det självklara valet. En del kan kanske - tyvärr - intala sig att dessa positiva bitar är en del av den gröna omställningen och att grön omställning - den möjligen upplevda motsatsen till Elsa Widdings parti - som helhet är något bra och ger positiva grejer som elbilar med ett härligt vrid som kommer direkt.

Eftersom folk redan idag kan köpa små, portabla solpaneler för båten på Clas Ohlson så inbillar jag mig att folk borde kunna tänka sig att ladda bilen med egna solpaneler om det kommer bra, enkla, billiga, praktiska lösningar som gör att man bara kan smälla upp några solpaneler man köpt på en byggmarknad och dra en kabel från dessa till en billig motsvarighet till en Powerwall eller till någon anordning utan egen laddkapacitet som direkt kan kopplas till bilen. Det blir ju i så fall som att enkelt göra sin egen oskattade bensin eller diesel till ett relativt lågt pris. Det här skulle kunna ge ett visst tillskott till elförsörjningen av bilparken i Sverige, något som är välbehövligt med tanke på det extra elbehov en ökad andel laddbara bilar lär ge. Om vi år 2030 får ett förbud mot nyförsäljning av bilar utan laddmöjlighet så borde resultatet bli en ökad efterfrågan på el. Och då är det bra samhällets regelverk i så grad som möjligt möjliggör för folk att producera egen, billig el som kan avlasta trycket på det allmänna elnätet (dock utan att trycka in mer ful-el i det allmänna elnätet).

Jag har redan nämnt behovet av att möjliggöra tvångsservitut för framdragning av elkabel genom ett tillägg till Fastighetsbildningslagen (1970:988) 7:2. Kanske bör denna möjlighet inte bara finnas för samfälld mark utan även för privat och kommunal mark i enlighet med redan befintliga regler för tvångsservitut för andra ändamål.

När det gäller servitut för kabeldragning så skulle man kanske även kunna förbättra regelverket för s k avtalsservitut som folk frivilligt kommit överens om (som i och för sig numera oftast registreras hos lantmäteriet även om lantmäteriet inte är inblandat i deras tillkomst som för frivilliga officialservitut). Avtalsservitut kan gå förlorade vid fastighetsregleringar och exekutiva auktioner av den fastighet som upplåtit rättigheten om man inte ser upp. Men man skulle kanske kunna införa ett speciellt registreringsförfarande som åtminstone skulle skydda rättigheten vid en exekutiv auktion. Automatiskt skydd vid fastighetsregleringar kan kanske bli svårare att ordna utan lantmäteri-koordinater för kabeldragningen. Men kanske skulle man kunna få ett skydd även vid fastighetsregleringar om det finns koordinater för kabeldragningen i det registrerade avtalsservitutet som är angivna enligt samma standard som i lantmäteriförrättningen för fastigheten i fråga?

Sedan har vi problemet hur man skall kunna möjliggöra för folk att nyttja så mycket ledig mark som möjligt för solpaneler inom ramen för nuvarande regler för byggande och bygglovsfria åtgärder. För villatomter som inte är kopplade till samfällda delar är detta inget problem. Men i de fall där det finns samfällda områden så kan det bli problem. Det är inte alltid folk kan komma överens om en frivillig lösning. Speciellt inte en som är "rättvis". Det finns väl heller ingen som lobbar för "rättvisa" lösningar eller mekanismer som garanterar detta. Villaägarna lobbar ju t ex för att man inom samfälligheter skall få ta majoritetsbeslut om i alla fall postlådors placeringar (sannolikt inbegrips då även annat). Då blir det lätt hänt att en majoritet ser till att ge sig själva så förmånliga villkor som möjligt på andras bekostnad. Oavsett om det krävs 50 % majoritet eller 2/3 så har vi här en klar risk för att en del vill missgynna andra och gynna sig själv av ekonomiska skäl. Utan lantmäteriets inblandning blir sannolikt detta en stor frestelse för en hel del.

Ovanstående är väl främst ett problem för fall där man har regelrätt samfälld mark och inte gemensamhetsanläggningar över privat mark (sistnämnda lösning är klart vanligare idag medan man förr i tiden, förr några årtionden sedan, oftast hade regelrätt samfälld mark). Men det förekommer att man även i gemensamhetsanläggningar inte håller sig till vad som står i anläggningsbeslutet utan i stället fattar beslut på förment "demokratisk" grund med majoritetsbeslut. Den som då konstrar kan då få höra "va, är du antidemokrat?!" och få en paria-roll i samfälligheten. Visst, det går ju att försöka processa om saken. Men då får man ta tvisten i mark- och miljödomstolen. Och då gäller inte rättsskyddet i hemförsäkringen som begränsar förlusten till självrisken om 20 % om målet inte överskrider hemförsäkringens maxbelopp. Hemförsäkringens rättsskydd gäller bara tvist i allmän domstol (tingsrätt/hovrätt/HD), inte mark- och miljödomstolarna. Möjligen kan man väl få ett tvistemål i allmän domstol i stället för mark- och miljödomstolar om man stämmer enskilda som ställt ut grejer på mark som i grunden är ens egen i stället för att stämma för förfarandet i samfällighetsföreningen. Men har samfällighetsföreningen kommit med en grävskopa och bökat om så blir det väl tvist i mark- och miljödomstol även om arbetet sker till förmån för en enskild fastighet med stort inflytande i samfälligheten. Och är det fråga om regelrätt samfälld mark med en samfällighetsförening ovanpå så blir det definitivt fråga om tvist i mark- och miljödomstolen. När det gäller samfälld mark utan samfällighetsförening som överbyggnad så blir det väl tvist i allmän domstol. Detta oavsett om marken är en delägarförvaltad samfällighet utan separat överbyggnad (ekonomisk förening, aktiebolag) eller inte. Men du riskerar ändå självrisken om 20 %, du skall få ut rättsskyddet från försäkringsbolaget och du skall göra dig ovän med dina grannar. Få vill ta det steget. Å andra sidan har ju den enskilde beträffande icke föreningsförvaltad mark ingen rätt att sätta ut solpaneler på den samfällda marken om inte alla andra beviljar servitut eller någon annan nyttjanderätt. Och det är man kanske inte beredd att göra om man inte själv får fördelar på andras bekostnad.

Så vill man i möjligaste mån kunna underlätta för folk att pressa ut mesta möjliga ur samfälld mark när det gäller solpaneler så är väl det som gäller att man försöker underlätta uppdelningar av regelrätta samfälligheter i privata marklotter som har en gemensamhetsanläggning som juridisk överbyggnad för vissa klart avgränsade ändamål.

(Vi har också problemet att folk kan vilja använda gemensamhetsanläggningar till annat än vad lantmäteriet bestämt, och detta på någon annans eller några andras bekostnad. Det förekommer att socialt starka personer utnyttjar det faktum att folk drar sig för rättsliga åtgärder, speciellt om det blir fråga om att processa i mark- och miljödomstolen, vilket rättsskyddet i hemförsäkringen inte täcker. De människor som på det här viset missbrukar samfälligheter för sina egna syften brukar i regel inte vara speciellt konstruktiva, det är mitt intryck, och tilltalas väl oftast inte av ett parti som baseras på konstruktiva lösningar, värnande om rättsstaten, juridiska principer etc. De tilltalas i stället av grejer som upplevd personlig makt för stunden och det sociala spelet mellan människor. Blir de politiker så är de nog oftast i grunden inte så intresserade av sakfrågor. Faktorer som upplevd makt och den sociala interaktionen blir nog viktigare. Lagstiftning som eventuellt innebär mindre möjligheter för den här typen av människor att utöva makt tror jag väl inte skulle innebära rösttapp i så hög grad för ett utpräglat sakfråge-baserat parti som jag inbillar mig att Elsa Widdings parti kommer att bli.)


FORTSÄTTNING NEDAN

/FORTS


Del 2


Ja, sedan är ju då frågan hur man skulle kunna underlätta upplösningen av samfälligheter till ägarlotter? Svar: man skulle kunna införa samma rätt för detta som den obligatoriska rätten att få dela upp samägda fastigheter. Man skulle kanske kunna tro att åtminstone delägarförvaltade samfälligheter borde kunna ha obligatorisk rätt till uppdelning precis som samägda fastigheter. Men så är alltså inte fallet. Jag tycker väl också att man borde kunna införa samma princip även för föreningsförvaltade samfälligheter.

Frågan är om ett förslag rörande möjligheter att lättare dela upp samfälligheter i individuella lotter och sätta en gemensamhetsanläggning ovanpå för vissa avgränsade syften (som t ex väg) skulle kunna innebära förlorade röster för ett parti av sannolik Elsa Widding-typ. Fastighetsregleringar innebär ju alltid kostnader och en del vill kanske inte ta dessa kostnader även om de flesta nog skulle tjäna i längden på att bli av med en typ av lösning för kollektiva ändamål som lantmäteriet idag bara använder i nödfall (alltså regelrätta samfälligheter i stället för gemensamhetsanläggningar för vissa avgränsade syften ovanpå privat mark). Men om man påpekar att hotet om fastighetsreglering brukar göra folk mer villiga att skapa frivilliga servitutslösningar (som i praktiken påminner om resultatet av en fastighetsreglering) som gör att man slipper göra en fastighetsreglering så bör väl eventuella utgifter för fastighetsregleringar framstå som ett mer avlägset hot. Med frivilliga avtalsservitut som lösning så blir kostnaden för enskilda fastighetsägare nästan noll (375 kr i registreringsavgift för resp servitutsavtal). Och i ljuset av detta blir väl det eventuella rösttappet blir minimalt. Röst-nettot borde bli påtagligt på plus-sidan. Detta borde också vara det rimliga resultatet av ett ekonomiskt mer effektivt nyttjande av mark som man själv äger en del av eller skulle få en egen bit av. Kan man själv få ut ett ekonomiskt positivt netto av det hela så borde detta inte vara något som ger mindre röster utan tvärtom.

Problemen är väl mindre för privat mark med gemensamhetsanläggningar ovanpå. För dessa räcker det kanske att man ser till att tvistemål rörande markanvändning skall prövas i allmän domstol i stället för mark- och miljödomstolar även om motparten är en samfällighetsförening. Den kompetens som krävs för att döma borde kunna finnas där för en domare som skall kunna döma enligt Jordabalken i tvister mellan två privatpersoner.

En sak man bör komma ihåg när det gäller den sannolika, gradvisa ökningen av antalet konsumenter som börjar ladda sina bilar med egen solpanels-el är att denna process sannolikt går snabbare och lättare om enskilda i egen takt kan besluta sig för att sätta upp solpaneler och dra kabel till sin laddbara bil. Kollektiva lösningar kräver att fler vill göra samma sak. Det innebär att om man hänvisar folk till kollektiva lösningen så kommer ökningen av antalet solpaneler som laddar bilar att gå långsammare. De som vill gå före hindras då. I bostadsrättsföreningar med garage i en källare går det väl inte att dra kabel från folks enskilda solpaneler på husets tak eller pytte-paneler på balkongen. Men om vi talar om fritt liggande byggnader av typen radhus, kedjehus eller små villor med gemensamma parkeringsområden/garagelängor så är antagligen individuella lösningar en klar fördel. En del vill kanske ha solpaneler nu, andra vill kanske ha det om 20 år. Justeringar av regelverket som underlättar för folk att gå fram i sin egen takt när det gäller kablar och solpaneler innebär sannolikt ett snabbare tillskott av sol-el till bilparken och mindre ful-el ut på det allmänna elnätet. Den ingång ett parti typ det Elsa Widding har i pipeline bör kanske inte ha för- och nackdelar för delägare i samfälligheter som primär ingång i problematiken. Den primära ingången bör kanske vara att begränsa den mängd ful-el som skickas ut på nätet men att det är en fördel för enskilda om man underlättar för individuella lösningar för att tillvarata el som alstras på småhus-tomter.

Satsar man i stället på större gemensamma anläggningar blir det också mer naturligt att ta kostnaden och krånglet att ansluta anläggningen till det allmänna elnätet. Kan man undvika att på detta sätt få in ännu mer ful-el i det allmänna elnätet så är det väl en klar fördel. Notera också att det nog blir väldigt litet sol-el över att skicka ut på det allmänna elnätet med den el som kan produceras genom solpaneler på väggar och tak på flerfamiljshus.

Dags att försöka följa upp sista stycket i mitt startinlägg. Eftersom Widding varit med i SD och eftersom det sannolikt kommer att bli ett visst överlapp jämfört med SD när det gäller väljarsegment så är det väl viktigt att belysa detta sista stycke som löd enligt följande:

"Om nu Widding kommer att satsa på invandringskritik även i sitt nya parti så hoppas jag att hon i den ekonomiska analysen av invandringens konsekvenser kommer att utgå ifrån det faktum att nya invånare nästan automatiskt blir olönsamma för värdlandet om de inte plockar med sig en massa kapital eller bidrar netto till en bättre handelsbalans. [...]"

En faktor apropå ovanstående som jag redan nämnt är att invandrare som kommer hit oftast inte för med sig någonting netto till landets balansräkning. De får i princip en andel i befintlig infrastruktur och i vissa fall en andel i ett lands samlade fonderade medel som t ex den norska oljefonden (som nu lär uppgå till uppåt 10 mkr per person i Norge). Norge är väl ett extremexempel där det borde vara svårt att även med de värsta krumbukter och saltomortaler komma fram till att det kan vara "lönsamt" att ge bort 10 mkr till varje nytillkommen invånare (plus då alltså grejer som infrastruktur). Mitt intryck är väl också att inte ens Fremskrittspartiet använder det här argumentet i debatten eller har gjort försök att distribuera ut de här tillgångarna till befintliga norrmän innan politikerna (och de som drar i trådarna ovanför dem) hunnit fiffla bort pengarna eller ge dem till en ny befolkning som successivt ersätter norrmännen. Man har inte varit intresserad av att på detta vis skapa ett Schweiz av Norge med en förmögen allmänhet med ytterst måttligt intresse för socialism. Kommer här också osökt att tänka på hur ovilliga de borgerliga regeringarna 1976-82 och 1991-94 var av att göra något liknande i den mindre skalan genom att dela ut aktierna i PK-Banken/Nordea, Assi, Vin & Sprit m fl bolag till allmänheten. Hade man varit rädd för att folk skulle festa upp pengarna hade man ju kunnat låsa pengarna i något slags pensionssparande som kanske skulle påminna om principerna för förmögna amerikaners "family trusts" eller 401(k)-konton. Vad det handlat om framgår väl rätt bra av det faktum att Financial Times nu föreslår att Sverige höjer kapitalskatterna (och därmed driver ut de som har tillräckligt med pengar ur landet medan de som är fast här och har kanske 5-30 mkr får se sitt kapital smälta ihop). Våra string pullers har aldrig velat göra svenskar och norrbaggar välbärgade som schweizarna, den saken är väl rätt klar.

Jo, och så en till grundläggande faktor som i regel gör invandring olönsam, även om invandraren får arbete. Och det är att invandring i princip automatiskt generar mer import men ytterst sällan export i samma omfattning (speciellt om man tar i beaktande möjligheten att på något sätt skapa exporten med inhemsk arbetskraft). Invandring innebär i princip automatiskt ökad import av varor som inte produceras i landet som apelsiner, olja, konsumentelektronik o s v. Samtidigt växer det inte fler träd att såga ner eller jäser fram mer malm att gräva upp bara för att vi blir fler människor i Sverige. Det är också väldigt svårt att öka exporten idag av tillverkade varor som kan betala löner på svensk nivå. Det finns väldigt många bra konkurrenter där ute i världen, t ex japaner, sydkoreaner och kineser. Det är inte lätt att öka marknadsandelarna för kvalificerade produkter på världsmarknaden som kan betala svenska löner. Redan på 70- och 80-talet lades varven och den svenska konsumentelektronik-sektorn ner p g a konkurrensen från Asien. Facit dukade under i konkurrensen med japanerna på 70-talet. Exemplet Northvolt nyligen visar väl att det inte är lätt att skapa konkurrenter till kineser, japaner och sydkoreaner. Så man måste förstå att mer invånare i så gott som samtliga fall bara innebär mer import och ungefär likartad export. Det här innebär i princip att samma mängd exportvaror måste betala för importen. Och för att exporten då skall kunna betala för importen så måste valutan kompensera för detta genom att sjunka i värde, ceteris paribus. En lägre värderad valuta innebär att importvaror blir dyrare varför kvantiteten på importerade varor sjunker, Folk köper också billigare varianter av importvaror. En fallande valuta innebär alltså t ex ett mindre antal importerade apelsiner och att folk köper billigare varianter av mobiltelefoner, ceteris paribus. Levnadsstandarden sjunker alltså. Det blir konsekvensen av att fler, p g a invandringen, skall dela på samma exportintäkter.

Samma tänk som ovan kan alltså också tillämpas för energiförbrukningen. Fler skall t ex dela på samma mängd vattenkraftsel, ceteris paribus.

Jag tycker väl att jag med ovanstående redovisar en komponent som borde passa relativt väl ihop med en tänkbar syn på kärnfrågan för Elsa Widdings parti, alltså energi-/klimatfrågan. Man skulle med ovanstående approach kunna få ett visst mått av enhetlighet i förklaringsmodellerna. Ytterligare en fördel - enligt min egen mening - är väl att det jag säger faktiskt är sant.

Sedan litet diskussion om NATO-spenderande och hur man skulle kunna spara på andra områden för att därigenom kompensera för den oundvikliga ökning av försvarsutgifter som NATO-medlemskapet innebär. Eftersom sossarna nu i princip verkar vilja beskatta kapital hårdare för att kompensera för högre försvarsutgifter (man vill låna också) så tycker jag väl att även ett borgerligt partis kärnväljare borde känna viss oro över ökade försvarsutgifter. Och vara positivt inställda till strategier som går ut på att minimera dessa problem.

I och för sig brukar ofta moderater (precis som många republikaner, dock inte Thomas Massie och Ron Paul) se det här med försvarsutgifter som en separat ekonomisk företeelse som inte har något med socialistiskt offentligt sektor-spenderande att göra som andra offentliga utgifter. Man ser inte inte försvarsspenderande ur ett schweiziskt högerperspektiv, typ, där även överdrivna försvarsutgifter är "kommunism". Min gissning är väl också att Elsa Widdings parti skulle kunna fylla upp ett politiskt vakuum med en mer schweizisk approach till problemet. Speciellt då Reinfeldt så sent som för ungefär 10 år sedan såg försvaret som ett "särintresse" och var på väg att pressa ner försvarsutgifterna under 1 % av BNP.

NATO-medlemskapet nu tvingar oss att gå upp till en spenderingsnivå på 2 % av BNP (och nu talas det om 5 % av BNP!). För några år sedan var vi nere på 1 % av BNP. Det verkar nu som att Sverige siktar på att spendera 2,5 % av BNP även utan någon obligatorisk höjning till 5 %-nivån.

Tidigare har många NATO-länder, bl a Tyskland, fuskat med 2 %-kravet och hållit utgiftsnivån klart under 2 %. Men nu skall det tydligen bli litet uppstramning när det gäller den biten. Den fråga som jag då tycker infinner sig är om det går att bokföringstekniskt komma upp i 2 %-nivån utan att få de skador (eller minimera dem) på ekonomin som blir fallet om man väljer den nivån snarare än något typ en schweizisk nivå. Om det t ex är tillåtet att skriva av försvarsmateriel på, låt säga, 5 år så tycker jag att det verkar vettigt att producera material som brukar gå att sälja internationellt, sätta materielen i malpåse och sedan plocka ur materielen ur försvarets inventarier och därefter sälja till 80 % av anskaffningsvärdet utomlands. Då blir smällen bara 20 % i stället för 80 %. Då kan man använda dessa pengar man sparar till att t ex sluta rusta ner sjukvården eller inte återinföra fastighetsskatten eller inte höja kapitalskatter som Financial Times vill. En annan variant är väl att bokföra en del investeringar i infrastruktur som försvarsutgifter. Jag minns att en del vägar förr i tiden byggdes med parkeringsfickor för stridsflygplan som kunde användas i krigstid. Alltså: bygg en väg med parkeringsfickor för stridsflygplan och bokför sedan vägbygget som en försvarskostnad.

Någon invänder kanske mot ovanstående att ett parti med litet nationalistisk touch bör vara för ett starkt försvar på riktigt och vilja spendera mycket på försvaret. Mitt svar på detta är att det inte alls måste finnas något sådant absolut samband. Kom ihåg när Mogens Glistrup ville ersätta det danska försvaret med telefonkiosker på stranden kopplade till automatiska telefonsvarare med röstmeddelandet "vi ger oss". I Schweiz är inte ens nationalister intresserade av att tokspendera på försvaret. De har hellre låga skatter. (Tilläggas kan att i alla fall jag inte är beredd att lägga en massa pengar på att försvara den sophög i vardande som Sverige är. Jag behåller hellre pengarna på mitt bankkonto. Jag håller också med USA:s vice-president som ungefär sagt att Europas fiende kanske inte i så hög grad är Ryssland utan de politiker i Europa som vill fortsätta montera ner demokratin och rättsstaten.)

Jag tror väl också att det är politiskt enklare att motivera återhållsamhet med försvarsutgifterna och budgettrixande med detta syfte med att andra utgiftsområden och skattetrycket är viktigare än att börja bjäbba om att Väst också har en skuld i Ukraina-problematiken. Man kan ju också hänvisa till den schweiziska attityden till försvarsutgifterna och att det kanske räcker att ligga dubbelt så högt som Schweiz. Visst, man kan väl också påpeka att Österrike hållit fast vid sin neutralitet trots att Sovjet ockuperade stora delar av Österrike fram till år 1956. Och man kan väl också eventuellt påpeka att Sverige numera är inbäddat bakom NATO-landet Finland och de baltiska NATO-länderna och att detta i kombination med att Ryssland är kapitalistiskt till skillnad från det forna Sovjet borde göra det mindre motiverat - och inte mer motiverat - att se Ryssland som ett stort militärt hot i jämförelse med Sovjet. Den politiska förändringen i Sverige skulle bli mindre vid en rysk ockupation än vid en sovjetisk och därför bör det inte finnas ett större behov av militär konfrontationsattityd visavi Ryssland än visavi det forna Sovjet som vi inte ansåg oss behöva NATO för att försvara oss emot. Den konflikt en del västliga finansaktörer fick visavi Putin efter att Putin tagit kontroll över Yukos (som planerades säljas till en västlig bankirfamilj) och västlierade oligarkers TV-stationer är väl inte entydigt ett större problem för svenska skattebetalare i jämförelse med det forna Sovjet. Deras konflikt med Putin blir inte entydigt vårt eller Schweiz eller Österrikes problem. Frågan är väl dock i vilken mån man kan få förståelse bland väljarna för en sådan "ryssvänlig" hållning. Men kanske finns det en nisch till höger om Vänsterpartiet i form av väljare som tycker att någon måtta får det vara när det gäller försvarsutgifter med tanke på andra utgiftsområden och skattetrycket. Inget parti täcker idag in den nischen.

Det kan väl också vara en fördel att kunna peka på lätta utgiftsminskningar som i alla fall i viss mån skulle kunna kompensera för de ökningar av försvarsutgifterna som man inte lyckas trixa bort. Ett annat område där jag tror att man ganska enkelt skulle kunna kapa utgifterna men samtidigt förbättra kvaliteten är skolan.

Barn till personer med utlandstjänstgöring har obligatorisk rätt till SIS-undervisning via nätet. Varför inte ge alla elever i Sverige den rättigheten? Om detta funkar för barn till folk med utlandstjänstgöring så borde det väl funka för andra? (Dessutom finns en SIS-undervisningsmotsvarighet för gymnasieelever som också används för barn till folk med utlandstjänstgöring.)

De potentiella besparingarna med ett nätbaserat undervisningssystem är stora. Några exempel:

● I stället för att låta en lärare vid ett tillfälle hålla en lektion för 25 elever så skulle en inspelad lektion kunna distribueras ut till, låt säga 10 000 elever, och dessutom flera gånger. Kostnaderna för lärarlöner skulle således kunna kapas drastiskt.

● Med fler elever hemma och färre i skolan minskas behovet av skollokaler och därmed kostnaderna för detta.

● Kostnader för skolskjutsar minskar om skolbarnen jobbar hemifrån i stället.

Sedan är också min gissning att en övergång till ett nätbaserat hemundervisningssystem även skulle ge betydande kvalitetsförbättringar. Några exempel:

● Den lektion man sänder ut bör rimligen var den bästa tänkbara man kan få tag på. Man slopar alltså de understa 98 procenten kvalitetsmässigt, typ.

● De lektioner man sänder ut via nätet kan kontinuerligt förbättras när man upptäcker att elever skickar in frågor om samma sak beträffande en viss lektion. Möjligheterna att lägga in powerpointar o dyl som kvalitetsförbättras kontinuerligt bör också bli bättre med förinspelade kvalitetslektioner.

● Man slipper problemet med att läraren ibland är sjuk och att någon bara låser upp eller att en vikarie kommer och som bara i princip sitter och vaktar eleverna så att de inte river ner lokalen, typ.

● Sjuka elever slipper halka efter eftersom de kan följa undervisningen hemifrån eller från sjukhuset.

● Elever i extrem glesbygd som har långt till skolan slipper pendla fram och tillbaka till skolan 2-3 timmar per dag. De får då mer tid för läxor och fritid och får sova ut längre morgnarna. Det blir lättare att vara förälder i glesbygd. Åtminstone förr var det också så att skolskjuts inte var gratis för gymnasieelever i glesbygd. Så transporten till och från stan kunde bli en dryg kostnadspost för föräldrar till gymnasieelever.

Visst finns det väl elever med inlärningsproblem och/eller har problem med att sitta still och som behöver "coachas" mer eller ha en lärare som "polis" på dagarna. Men de flesta elever verkar mot bakgrund av SIS undervisningsprogram för barn till folk med utlandstjänstgöring kunna klara av att undervisas på distans via nätet. Därför borde det finnas en stor, reell besparingsmöjlighet genom att införa obligatorisk rätt till SIS-undervisning via nätet, eller något liknande.

Om nu sossarna vill försöka bussa svenne-elever till mångkulturella problemskolor (eller tvärtom) så tycker jag väl också att det borde vara en fördel att kunna erbjuda en nödutgång i form av SIS-undervisning i hemmet (eller valfri samlingslokal som privat initiativ). Jag ser här spontant framför mig ytterligare en tänkbar nisch för Elsa Widdings parti. Inte bara som kostnadsbesparing utan även som en möjlig lösning på hotet om "bussning".

Postar ett till inlägg idag trots mastodont-raddan med postningar i morse (inläggen från i morse är f ö egentligen bättre p g a mer substans).

Kom att tänka på den här synpunkten och Elsa Widdings nya parti i förrgår 28/5 när jag såg Rapport 19.30:



Rapportsändningen kl 19.30, 2025-05-28:

https://www.svtplay.se/video/8PBX9Aw/rapport/ons-28-maj-19-30?video=visa

I Rapport-sändningen i fråga så hade man ett inslag om SMHI:s nya klimatsajt där man visade en tidsserie som började år 1866 (22.05 in i sändningen), året innan svältåret 1867 då isen låg på sjöar längs Norrlandskusten fram till i mitten på juni.

Man visade också ett diagram (21.39 in i sändningen) där man hade en streckad linje som visade temperatursnittet över årets 12 månader för perioden 1850-1900 under senare tiders temperatursnitt över året. Naturligtvis låg senare tiders temperaturer över snittet 1850-1900.

Det går att ge ett till synes objektivt intryck genom att välja år 1866 i stället för år 1867 som startår och genom att ha ett till synes brett tidsspann om 50 år som jämförelse med senare tiders temperaturer. Men det är ändå fråga om att luras utan att ljuga. Kommer här förresten osökt att tänka på professor Erik Rydings boktitel "Att luras utan att ljuga".

Jag tror att det är svårt att hämta in åtminstone delar av det försprång ett medieflöde av ovanstående typ ger om man inte kommer med upplysningar typ att det var varmare på bronsåldern i Sverige då det växte vilda vindruvor i Sverige och att koldioxidhalten var högre när de första apmänniskorna såg dagens ljus. Jag hoppas att Elsa Widding är medveten om detta. Om en statlig myndighet som SMHI intygar att det officiella klimat-narrativet är sant så behövs det rätt mycket för att undergräva detta narrativ. Men det är ju klart, inordnar man klimatnarrativet i en helhetsbild där man nämner grejer som NUON-förlusterna, Northvolt, Stegra, Hybrit, Pandemrix, mRNA-vaccinerna och Neurosedyn-skandalen så kan man kanske rycka en del ur trancen/klmatpsykosen/klimatreligionen.

Apropå klimatreligionen. Svenska Kyrkan skall nu tydligen få en ny psalmbok där man har psalmer om bl a klimatet och HBTQ. Så vi har väl på sätt och vis bokstavligen en klimatreligion idag. Just Svenska Kyrkan tror jag man kan plocka ner från skyn genom att visa den klassiska kuk-Jesus-bilden från Ecce Homo-utställningen i Domkyrkan i Uppsala, förslagsvis med censurerad snorre.

Frågan är hur stor väljarnischen med klimat- och vindkraftsskeptiker är och hur stora informationsinsatser som behövs för att sätta denna fråga högt på dessa väljares agenda.

Frågan är också hur det kommer att gå för Elsa Widding att få ihop ett tillräckligt trovärdigt persongalleri som högsta företrädare.

Min gissning är väl också att det antagligen är lättare för Elsa Widding & Co att övertyga folk om att industrin och ekonomin tar skada av klimatpsykosen än att klimatpsykosen mest är skojeri. Den väljarnisch man då får inrikta sig på blir väl de som prioriterar industri & ekonomi framför att stoppa uppvärmningen. Det blir enklare än att i sak argumentera mot klimatskojeriet även om det antagligen inte skadar att påpeka att man tror att den biten är överdriven och sedan argumentera i sak för detta. Det jag tror Elsa Widding & Co måste undvika är att ge intrycket att om de har fel i klimatfrågan så har alltså motståndarna rätt som helhet. Det angreppssätt som jag tror att hon primärt måste förlita på är att klimatkarusellen skadar industrin, ekonomin och välståndet och att en hel del civilingenjörer är oroliga för detta. Sedan kan man dessutom liksom inom parentes säga att typ 80-90 % av klimatalarmismen är skojeri. Näringslivsföreträdare som intygar att klimatalarmismen är sann kan man avfärda med att de kan placera energiintensiv industri överallt på jorden numera och att de kan strunta i Sverige och att många av dem tjänar pengar på klimatalarmismen genom att blåsa upp värdet på företag i den gröna bubblan och leverantörer till sådana företag (för att naturligtvis kliva av själv i tid och låta investerare typ AP-fonderna stå där med Svarte Petter). Miljardären Harald Mix (Northvolt + Stegra) är väl ett praktexempel på en möjlig näringslivsföreträdare som talar i egen sak.

Det sistnämnda får mig osökt att tänka på ett annat inslag i samma Rapport-sändning där Niklas Wykman förklarade att man nu beslutat tillsätta en utredning rörande AP-fondernas misslyckade investeringar i Northvolt. Blir det fiasko även för Stegra och Hybrit innan valet skulle detta antagligen - i kombination med NUON-affären där Elsa Widding var visselblåsare - kunna förbättra oddsen för ett parti av förväntad Elsa Widding-typ.

En sak till angående AP-fonderna och Northvolt. Utan någon slags teknisk förståelse och affärsmässig förståelse för batteritillverkning (antingen internt eller genom ett seriöst konsultuppdrag) så verkar det konstigt att investera flera miljarder i ett onoterat projekt. Man kunde ha frigjort kapital åt Northvolt genom att köpa fabriksbyggnaderna. Då hade man haft något som i alla fall skulle kunna ha potentiell alternativ användning om Northvolt gick i putten. Att man inte ens gjorde på det viset kan antagligen förklaras med den klimatpsykos som inkluderar den industriella gröna omställningen. Det här visar på behovet av en balanserande politisk kraft som kan plocka ner folk på jorden och skapa politiska konkurrens-incitament för minskat rikstagande industriellt och minskat risktagande med det energisystem som svensk industri och stora delar av vårt välstånd är beroende av.

Om väljare upplever att Sveriges och deras eget välstånd står på spel så antar jag att de blir mer benägna att satsa på ett nytt parti än om de upplever att Elsa Widding eventuellt har rätt när det gäller tolkningen av IPCC:s data. Med ett partinamn som antyder att Sveriges industriella välstånd står på spel och med personer med rätt titlar och rätt bakgrund som kan intyga detta så finns kanske en möjlig väg till framgång för Elsa Widdings nya parti. Men visst hade det varit lättare att ta sig in i EU-parlamentet. Jag lutar också som sagt åt att Elsa Widding gör ett misstag om hon inte ens försöker få tag på lämpliga kandidater till kommunfullmäktige-listor. Vindkraftsfrågan borde underlätta för Elsa Widdings parti att få ett någorlunda hyfsat urval av kandidater på kommunal nivå. Kan bidragsgivare känna sig någorlunda säkra på åtminstone några kommunala mandat så känner de sig antagligen mer säkra på att få någon slags utdelning på satsade pengar. Det känns kanske mindre motigt då att öppna plånboken.

Apropå kommunala mandat och vindkraftverk. Jag har tidigare i tråden diskuterat fastighetsrättsliga aspekter. När det gäller vindkraftverk finns det kanske också ett behov av fastighetsrättsliga justeringar för att tillförsäkra fastighetsägare tillräckligt nära vindkraftverken kompensation för de nackdelar vindkraftverk i närområdet ger. Här tror jag också att vi har ett möjligt bete för att locka någorlunda vettiga kandidater till kommunfullmäktige-listor. Genom ett bra bete av den här typen kan man minska andelen individer som vill stå på en lista och eventuellt hamna i fullmäktige för att höras och synas. Andelen knäppgökar borde bli mindre. Man får ett bättre urval att plocka kandidater ur.

Del 1


I den här postningen hade jag tänkt diskutera litet kring vad syftet med Elsa Widdings parti är tänkt att vara och hur man tänkt sig åstadkomma detta.

Jag har redan tidigare påpekat att partiet inte har någon helt egen, väldigt uppenbar nisch. Detta är väl kanske det stora problemet med partiet på ritbordsstadiet, antar jag, även om Elsa Widding kanske kan dra till sig rätt persongalleri som initiativtagare och kanske finansiering.

Dessutom kan man nog inte räkna med någon draghjälp från mainstreammedia som Miljöpartiet eller Ny Demokrati 1991 när man ville dra röster från Sven-Olles parti som var i pipeline och som Carl Lundström finansierade.

Så Elsa Widding Co måste nog göra allt rätt för att i alla fall ta några kommunala mandat. För riksdagsmandat räcker det nog inte att tillgång på någorlunda billig energi och ett stabilt elnät är ekonomiskt viktigt (speciellt för ett land som fortfarande har kvar en hel del tillverkande industri). För Elsa Widding är kanske detta en väldigt uppenbar och viktig nisch. Men hon måste också göra detta till en stor och viktig fråga för tillräckligt många väljare. Okej, med ett tillräckligt trovärdigt persongalleri kan hon kanske lyckas övertyga en del ur den breda allmänheten. Men det blir ändå tufft. Så Elsa Widding Co måste nog göra allt rätt för att göra ett bättre resultat än t ex AfS. Man får nog också lov att försöka undvika de misstag AfS gjort.

Ett av AfS stora misstag har väl varit att inte försöka satsa kommunalt och i alla fall försöka få tag på passande kandidater. Å andra sidan finns det väl inte så många passande kandidater ute i landet som törs stå för ett parti som vill sparka ut typ 1 miljon invandrare med medborgarskap. Speciellt inte i de högre i inkomstskikten/förmögenhetsskikten vilket väl borde vara partiets naturliga målgrupp med ett ekonomiskt program som framstår som om det ligger till höger om moderaterna. De mest naturliga kandidaterna för ett parti som vill sparka ut runt 1 miljon pers med medborgarskap är väl folk som inte har något att förlora och har försörjningen tryggad genom pension, förtidspension eller socialbidrag, alltså grupper som i hög grad återfinns i den andra änden av den ekonomiska höger-/vänsterskalan. Kanske kan man mot bakgrund av detta konstatera att AfS var ett felkonstruerat parti redan från start. Det var inte bara målgruppen som var liten (folk i de översta ekonomiska skikten med en starkt nationalistiska åsikter). Vi hade också en mismatch när det gällde målgrupp och möjligheter till kandidatrekrytering. Så kanske var det trots allt vettigast med ett parti som bara(?) hade den inre kärnan av fantaster på riksdagslistan samtidigt som man inte försökte rekrytera kandidater till kommunala listor ute i landet.

När jag nu skriver detta inlägg så ser jag förresten att en ny tråd startats om Elsa Widdings parti som dock låsts och som hänvisar till denna tråd. I ovannämnda tråds startinlägg inlägg länkar man till en artikel idag i Fria Tider om Elsa Widdings nya parti:

Elsa Widding: Därför behövs mitt nya parti
Publicerad 1 juni 2025 kl 12.29
https://www.friatider.se/elsa-widding-darfor-behovs-mitt-nya-parti

I Fria Tider-artikeln finns följande egna Elsa Widding-video inbäddad:

Mitt nya parti behövs
2025-05-31
https://youtu.be/gM8RrR-bA_g

I ovannämnda Youtube-video finns också Swish- och bankiro-nummer angivna (från 09.12 in i videon).

Fria Tider-artikeln länkar också till en Epoch Times-intervju med Widding på Youtube:

Elsa Widding startar nytt parti: ”Vi har ingen opposition idag”
Svenska Epoch Times
22 maj 2025
https://www.youtube.com/watch?v=7EZg0j2KHBQ

Elsa Widding visar i intervjun prov på bättre praktisk retorisk skicklighet än tidigare, tycker jag. När hon förklarar sin hållning i NATO-frågan börjar hon med att påpeka att hon inte tycker om de risker (provocerar och gör en själv till måltavla) man med NATO-medlemskapet utsätter Sverige för. Förutom att detta är sant så kan vi konstatera att de flesta människor enligt den s k prospekt-teorin (prospect theory) [som lanserades av Tversky & Kahneman och som Richard Wahlund på Handelshögskolan forskat en del på] tenderar att sky risker mer än man uppskattar potentiella "vinster". Av samma anledning brukar folk därför bli relativt förändringsobenägna om det trivs någorlunda med tingens ordning - man vet vad man har men inte i lika hög grad vad man får. Så det är väl sannolikt rätt approach från Widding här även om NATO-medlemskapet faktiskt såldes in som en trygghetsfaktor. Den specifika frågan om NATO-medlemskapet kommer 01.02 in i Epoch Times-intervjun:

- Vad tycker ni om NATO-medlemskapet?

- (suck) Jag tycker att Sverige har varit väldigt framgångsrikt, precis som Österrike och Schweiz, med alliansfrihet och neutralitet. Så jag tycker att det är väldigt beklagligt att vi gick med i NATO. Jag tror inte att det gagnar svensk säkerhet, och bara som det här nu att Sverige ska satsa på 500 000 gravar, jag tror inte man har samma debatt eller diskussion i länder som är neutrala.

Det jag väl dock inte tror riktigt på som upplägg är när Elsa Widding säger att hon precis som regeringen vill ha ett starkt försvar, typ. För mig låter det här som om hon inte vill försöka bromsa tokspenderandet på försvaret. Ändå tycker jag väl att det borde vara den biten som utgör det potentiellt bästa betet när det gäller att få röster med tanke på alternativ-användningen av dessa pengar (hålla nere statsskulden, hålla nere skattetrycket, motverka nedskärningar i sjukvården etc). Folk i gemen månar inte speciellt mycket om större principer eller någon slags etiska principer, i alla fall inte i praktiken. Det handlar mer om verklig eller inbillad ekonomisk nytta för en själv. Högre principer och etik är mer överbyggnad som gör att folk kan stärka sig i sin uppfattning, inbilla sig att man är på rätt spår och kunna koppla bort hjärnan och i stället automatiskt hänvisa till någon slags principer eller ideologi (som dessutom andra gärna får tolka åt dem - och gärna faktiskt omtolka - allteftersom tiden går). Den mentala hårdvaran i människan är densamma som för bara några tusen år sedan under stenåldern då folk sprang omkring i djurhudar. Eller då folk tyckte att det var bra att man brände häxor som annars skulle åka på en kvast till Blåkulla med små barn. Folk har inte ens tid att lägga på att närmare reflektera över principer, ideologier etc. Även de människor som söker sig till politiska partier, och kanske trots allt lägger en del tid på detta, lägger egentligen inte ner så stor möda på att reflektera över principer, ideologier etc utöver den eufori det kanske kan ge att låta sig uppslukas av en ideologi eller inbillade högre principer. Framför allt inte när det gäller överensstämmelse mellan de egna högre principer man säger sig sträva efter och hur man själv väljer att leva. Ett bra exempel är valet av bostadsområde och valet av skolor åt sina barn. Inte ens miljöpartister väljer att bo i den mångkultur vars fördelar man högtidligt predikar om. Man tar i stället i många fall stora privatekonomiska risker för att slippa bo där. Man tycker också att det är bra att blanda invandrarbarn och svenska barn i skolan. MEN INTE DE EGNA BARNEN som man sätter i kö till relativt invandrarfria skolor så snart de föds. Man predikar också gärna mindre CO2-utsläpp och förbud mot farliga båtfärger. Men man kan själv åka omkring i en stor V8-pickup, måla den egna 15-metersbåten i farlig båtfärg eller vara jättestolt när man får åka till någon helt onödig klimatkonferens i någon miljardärs privatjet.

Så man lockar nog inte i så hög grad i sig väljare med högre principer som inte de stora medierna och/eller auktoriteter förklarat vara riktiga. Högre principer kan kanske i genuin bemärkelse locka ett fåtal människor eller tjäna som lämplig överbyggnad för mer realpolitiska ställningstaganden eller påståenden. Men som röstmagnet utan understöd från medier, predikstolar eller andra auktoriteter så har de nog i sig som relativt fristående element ett begränsat värde.

Ta det här med yttrandefrihet t ex. En och samma person kan på följande frågor svara ungefär så som jag illustrerar det hela i nästa postning.


FORTSÄTTNING NEDAN

/FORTS

Del 2

Utfrågning av relativt typisk, fiktiv väljare



- Är Demokrati och yttrandefrihet viktigt?

- Ja, det är jätteviktigt!

- Bör man förbjuda rasistiska organisationer och ändra grundlagarna för att åstadkomma detta?

- Ja, det är jätteviktigt att vara mot rasism!

- Men innebär inte detta inte en inskränkning i demokratin?

- Nä, för att liksom, alltså, jag vet inte, alltså demokrati är något mjukt och fint.

- Är det rasism att inte vilja bo i mångkulturen?

- Ja!

- Men du har ju ett bolån på 8 miljoner, trots att du inte tjänar så mycket pengar, för att slippa bo där?

- Jamen alltså va hettere det är ju inte på grund av rasism jag lånat 8 miljoner för att bo här, men om sån som Sven-Olle Olsson inte vill att invandrare kommer till Sjöbo så är det rasism.

- Så då bör man förbjuda partier av Sven-Olle Olsson-typ?

- Njae, det är kanske litet på gränsen.

- Men i Tyskland har ju sossarna, de gröna och delar av CDU varit inne på att förbjuda AfD?

- Jo, man bör kanske förbjuda Sven-Olle-partier faktiskt.

- Så om EU inför en förordning om att förbjuda Sven-Olle-partier så bör man nog göra detta?

- Jo, så är det nog.

- Vi kan inte vara toleranta mot intoleransen och demokratin måste ha rätt att försvara sig mot antidemokratiska krafter, typ?

- Ja, exakt så!

- Och folkomröstningen i Sjöbo där Sven-Olle vannoch 67.5 % röstade nej var odemokratisk?

- Jo, för att den hotade liksom demokreatiska värden. Man kan inte folkomrösta om medmänsklighet.

- Men Lucia-beslutet som togs av (s)-regeringen kort efter då Ingvar Carlsson blivit skraj och som kapade ner flyktinginvandringen, var helt demokratiskt?

- Ja, för att där var inte syftet antidemokratiskt, typ...

- ... Eftersom Ingvar Carlsson och (s) gick med på att avskaffa Lucia-beslutet när den nya borgerliga regeringen tillträtt år 1991 och Sven-Olle inte kommit in i riksdagen?

- Ja, ungefär så, typ.

- Vad är essensen i demokratin, är det yttrandefrihet och att folk skall kunna rösta på vad de vill eller att det liksom skall vara mjukt och fint, typ?

- Att det skall vara mjukt och fint, typ. Och så HBTQ och och klimatet. Och vara mot Ryssland.

- Och Ryssland är ett värre hot än Sovjet, eller hur, trots att Ryssland är kapitalistiskt?

- Ja!

- Varför?

- ? För att liksom alla tycker det, det måste vara så. Förr var jag helt mot NATO, men nu är jag för.

- Är det för att Ryssland invaderat Ukraina precis som Sovjet tidigare gjort med andra länder och som USA också hållit på tidigare eller är det för att Ryssland förbjudit pride-parader?

- Nja, det Ryssland gjort nu är liksom värre på något sätt.

- Och det beror på att man är mot Pride-parader?

- Njae, men det är kanske en del av helheten liksom.

- Men om du skulle ange någon avgörande faktor till varför Ryssland är ett större hot mot Sverige än det forna Sovjet, vad skulle du då ange förutom HBTQ? Var inte Sovjet-kommunismen värre, du röstar ju borgerligt?

- Mjo, men kommunisterna ville ju ändå att allt skulle vara mjukt och fint liksom även om det inte blev så och även om det är låg status att vara kommunist, de är fattiga liksom och jag inte vill vara kommunist. Putin är liksom Putler, typ. Det är inte mjukt och i Ryssland. Det var mer mjukt och fint under Jeltsin. Dessutom tycker jag att du ställer väldigt jobbiga frågor. Jobbar du för Ryssland?!

- Nej.

- Kan du bevisa det? Nu blir jag misstänksam! Om du inte slutar nu så ringar jag Säpo! Vi måste vara vaksamma mot ryska påverkansoperationer!


-----------------------------------


Jag kanske gör den genomsnittlige väljaren litet mer infantil, i alla fall verbalt, ovan än vad som kanske är fallet. Poängen med inlägget borde dock ändå framgå relativt klart. Det är svårt att utmana etablerade narrativ. Skall man göra detta underlättar det påtagligt om man kan koppla detta så tydligt som möjligt till ett egenintresse som den genomsnittlige väljaren har så lätt som möjligt att ta till sig, som t ex att försvarsutgifter kostar och att detta innebär något av alternativen högre skatt, mer upplåning eller minskning av offentlig sektor-utgifter typ sjukvård. Så jag tror att Elsa Widding gör en tavla om hon inte förespråkar att man bör kapa i försvarsbudgeten. Med 2 % av BNP ligger vi ändå på det DUBBLA jämfört med för några år sedan. Det som Elsa Widding gör rätt i det video-material jag länkar till är att hänvisa till Österrikes och Schweiz fortsatta neutralitet. Frågan är dock om det räcker. Skall man utmana ett etablerat narrativ måste man nog kasta in allt användbart bränsle man har.

En intressant fråga är hur stor väljar-nischen är för kategorin NATO-skeptiker som inte röstar på (v) eller miljöpartiet. Jag kommer osökt att tänka på detta eftersom Elsa Widding i video-materialet signalerar en relativt tvärpolitisk approach snarare än den mer borgerliga profilering jag tyckte mig skönja i SwebbTV-intervjun för en tid sedan. Om Elsa Widding skapar ett parti som även sossar kan rösta på så har hon kanske med NATO-skepsis en icke försumbar nisch att tillgå. I alla fall vid en första anblick. För frågan är nämligen vilken sorts sossar det är som är NATO-skeptiska. Vill minnas att det var Kvinnoförbundet och SSU som protesterade litet mot NATO-medlemskapet. Å andra sidan skulle visst också både Göran Persson och Stefan Löfvén ha varit skeptiska. Möjligen skulle väl också det initiala spontana motståndet mot DCA-avtalet bland folk kunna indikera en viss potential. Man kan i detta sammanhang också notera att Frankrike så att säga bara var halv-medlem under perioden 1967-2009. Något typ "Linje 2" (i folkomröstningen om kärnkraft år 1980) skulle kanske i teorin vara något gångbart bland väljarna. Eller bara säga att "NATO får bygga en bas på Fårö eller Gotska Sandön samtidigt som övriga Sverige inte är med i NATO och därmed minskar risken för att bli ryska kärnvapenmål".