Fri vilja - samlingstråd

Till att börja med så är det faktum att det finns begränsningar inget som talar emot fri vilja. Vi har inte oinskränkt handelsutrymme men det hindrar inte att vi har handelsutrymme.
Precis som att det finns en gräns för hur snabbt vi kan springa men det innebär ju inte att vi inte kan springa överhuvudtaget.

Sedan är din bild av att man är under tvång när man agerar efter sin persons vilja pudelns kärna.
Vi är ju den personen, om vi inte agerar efter den personens vilja vems vilja skulle vi då agera efter och hur skulle det göra oss mer fria?

Vi är en person som gillar att vara utomhus, vi sitter i ett rum där inget hindrar oss från att gå ut så vi går ut. Här är vi fria att agera utefter vår persons vilja och preferenser.

I det andra exemplet är dörren låst och vi saknar nyckeln, dvs vi är tvingade att stanna inomhus.

Vi kan dessutom resonera om för och nackdelarna med att gå ut, frisk luft är bra för oss, tar vi en promenad är det bra både för vår kropp och vårt mentala välbefinnande och vi har ingen som helt anledning till att tro att vårt agerande skulle skada någon. Möjligen finns en viss risk för att vi skulle utveckla hudcancer så vi tar en solhatt. Osv, det är detta som skiljer oss från termostaten.

Det är också det här som får oss att vara ansvariga för våra handlingar även om vi har olika förutsättningar. Ingen kan hållas till svars för den kropp man fått men det hindrar inte att man ändå har ett ansvar för sina handlingar. En utåtagerande pedofil kan tex gå i terapi, medicinera eller gå med på en kastrering. Förutsatt att personen är psykiskt frisk utöver sin avvikande läggning är han således ansvarig.

Koppling är att bara för att det inte går att fullständigt förklaring just nu, är det inte fel.

Finns slump, är det sannolikt.

Allt som människan inte för tillfället kan förklara möter samma anklagelse om mysticism.

Fast där är det inte slump, då existerar inte slump.

En annan tanke jag närt; Är människan determinerad till idioti?
Om vi antar ett strikt deterministiskt synsätt, där varje handling är en oundviklig följd av tidigare orsaker, biologi, miljö, historia, kan man säga att även idioti i mänskligt beteende är en konsekvens av dessa faktorer. Det betyder att människan måste vara idiotisk, då beteenden är förutbestämda utifrån våra begränsningar och förutsättningar. Varför har evolutionen skapat en varelse som är idiotisk, en förutsättning för Darwin Awards. Människans hjärna är kraftfull men också full av kognitiva biaser, självbedrägeri, emotionellt styrda beslut och flockbeteende. Vi är inte alltid rationella och ibland verkar vi mot bättre vetande. Därför kan det verka som att idioti är en del av vår natur.
”Människan är det enda djur som kan tänka, men som oftast väljer att inte göra det.” Utan fri vilja blir idioti inte en moralisk eller personlig brist, utan ett fenomen som har orsaker vi kan kartlägga vetenskapligt. Det blir inte längre meningsfullt att fördöma idioti, vi är determinerade till idioti.

Jag har inte anfört det faktum att vi alltid är starkt begränsade och på olika sätt alltid tvingade av omständigheter som ett argument mot fri vilja, utan undrade vilken relevans det har för fri vilja att handlingar inte sker under yttre tvång eller begränsning som utövas av någon annan? Man verkar ju i enlighet med sin person oavsett det och olika typer av tvång är alltid fallet.

Vi kan aldrig agera på något annat sätt än utifrån oss själva, men det gör oss inte fria och ansvariga oavsett definitioner som deklarerar att ofrihet är frihet. Jag menar heller inte att det finns något alternativ till denna ofrihet, något annat sätt att handla på än det som är fallet.

Nej, det skiljer oss inte i princip från termostaten. Den agerar på omvärldssignaler utifrån sin programmering, vi utifrån vår. Enligt din definition av fri vilja, så har termostaten sådan så länge ingen hindrar den i sitt värv.

Den föredömlige pedofil du skissar på som vidtar olika åtgärder för att hantera sin belägenhet verkar ha ett välutvecklat prefrontalcortex. Hade hans mor befunnit sig under pressande omständigheter under graviditeten hade han kanske begåvats med ett mindre välutvecklat sådant och därmed, måhända, saknat kapacitet att företa sig dylika åtgärder.

Så, återigen, varför bör folk hållas ansvariga och straffas för sina mödrars situation under graviditeten?

Undrar till sist om du kan precisera följande:

Mysticism i sammanhanget är inte att det finns fenomen som ännu inte låter sig förklaras, utan att ge sådana (fenomen) förklaringar som ligger utanför det kunskapsmässiga och vetenskapliga läge som råder och mena att det kan vara så. Och hänvisa till att andra i historien råkat tänka rätt om sådant som inte kunde avgöras i sin samtid, men som i eftervärlden visade sig ha varit åt rätt håll.

Som läget är nu finns ingen genuin slump i sådana processer som är relevanta för det ämne som diskuteras i denna tråd. Kunskapsläget kan givetvis komma att ändra sig i framtiden. Och då kan finnas anledning till omprövning.

Att "slira" mot orsaker utan orsak innebär, menar jag, mysticism. Och är kanske inget fel på det, men det är ingenting för mig.


Man kan åtminstone konstatera att det mänskliga sinnet inte är ett oskrivet blad. Utan evolutionen har "förprogrammerat" det med ett antal kognitiva tendenser. Dessa har selekterats fram i en miljö som är väsensskild från den vi befinner oss i nu. Och hur än rationell och medveten om saken man är, så är det omöjligt att frigöra sig från dessa tanketendenser.

Även här bör man ha i åtanke att evolutionen döljer sanningen för oss. Den mänskliga varseblivningen och kognitionen har aldrig selekterats för att rendera en sann bild av verkligheten. Utan för överlevnad och reproduktion i en miljö som numera är mycket avlägsen.

Brott och fri vilja är en intressant fråga. Man undrar om CA hade fri vilja.

Vilket för oss tillbaka till; fri vilja kan ses som en evolutionär fördel utifrån flera perspektiv, särskilt inom kognition, överlevnad och social interaktion, och nackdel, samma fenomen kan leda till idioti. Om individer kan fatta egna beslut snarare än att styras helt av instinkter eller stimuli, kan de anpassa sitt beteende till nya eller förändrade miljöer. Detta ger en fördel i komplexa och oförutsägbara situationer. Fri vilja möjliggör både rationella och irrationella beslut. Viljan är summan av våra förprogrammerade instinkter, för att kunna ta beslut, att förnuftigt avvika, kräver något mer. Fri vilja blir då kopplad till förmågan att tänka abstrakt, överväga alternativ och planera för framtiden, funktioner som förbättrar överlevnad. Att kunna välja mellan flera handlingsvägar ökar chanserna att lyckas i både jakt, skydd och samarbete.

I sociala grupper möjliggör fri vilja att individer tar ansvar för sina handlingar, vilket är grunden för moral, normer och samarbete. Evolutionärt har grupper med god samverkan haft högre överlevnadsgrad. Människans förmåga att välja, ifrågasätta och ändra beteenden, snarare än att bara följa instinkt, har lett till kulturell utveckling; språk, teknologi, konst, samhällen, som i sin tur förbättrat överlevnad och reproduktion. Individer som kan reflektera över sina val kan också anpassa sig till olika sociala roller och situationer. Detta har varit en fördel i komplexa samhällen där samarbete och rollfördelning är viktiga. Nu kan man hävda att även djur samarbetar och tar beslut ofta på ett imponerande och situationsanpassade sätt. Fri vilja kan ses som ett spektrum, där både människor och djur kan ha olika grad av kontroll över sina val. Det betyder att människan inte är ensam om att agera intelligent eller socialt, men ju högre intelligens en varelse har, desto mer information kan den ta in, alternativ kan den överväga, konsekvenser kan den förutse, tidshorisonter kan den planera över. Intelligens blir en förutsättning för fri vilja, eftersom det ökar antalet möjliga val och förståelsen för dem. Vi kan återvända till en amöba som väljer mellan två riktningar, men bara utifrån kemiska signaler. En människa kan väga sociala, moraliska och framtida faktorer innan den handlar.

För att fri vilja ska kunna existera i en fysisk värld krävs en viss grad av icke-determinism, det vill säga att inte allt är helt förutbestämt av tidigare orsaker. Inom klassisk fysik dominerade länge en deterministisk världsbild, där varje händelse var en oundviklig följd av tidigare tillstånd. Detta gav föga utrymme för verklig frihet i beslutsfattande. Men med utvecklingen av kvantfysiken har bilden förändrats. På mikroskopisk nivå uppstår slumpmässiga händelser, som inte kan förutsägas exakt utan bara beskrivas sannolikhetsmässigt. Detta öppnar en teoretisk möjlighet för att fria val inte behöver vara helt orsakade eller förutbestämda, utan kan innehålla ett element av äkta ”möjlighet”, att något kunde ha blivit annorlunda. I biologiska och neurologiska system, som våra hjärnor, kan dessa små slumpmässigheter förstärkas genom komplexa nätverk och därigenom påverka beslut. På så vis kan slump fungera som en slags spricka i determinismen, där fri vilja kan få spelrum, ett utrymme för val, inte helt styrt av yttre eller inre orsaker.

Är slump verklig? Kan man jämföra olika naturliga system och nå samma slutsats? Både radioaktivt sönderfall och dubbelspaltsexperimentet visar att naturen, enligt dagens kvantmekanik, innehåller en slumpmässighet som inte går att förklara bort med dolda variabler, så länge man följer den vanliga tolkningen. Det finns dock alternativa tolkningar, Bohms ”dolda variabler” eller ”många-världar-teorin”, som försöker rädda ett deterministiskt universum. Men ingen har hittills kunnat visa att slumpen bara är skenbar. Här blir då ”dolda variabler” eller ”många-världar-teorin” ”mysticismen”. De bygger på ontologiska idéer om vad som finns, inte bara vad som mäts och är därmed närmare metafysik än strikt empirisk vetenskap. Att slump i själva verket styrs av faktorer som vi inte kan observera direkt, dolda faktorer.

Är det sannolikt att evolutionen gett oss verktygen för att ta beslut utan orsaker? Ett abstrakt beslutsfattande som möjliggör en fri vilja?

Man kan jämföra hjärnan med ett datasystem som båda bearbetar och lagrar information, använder elektriska signaler och har nätverksstrukturer. Men det finns avgörande skillnader. Datorer fungerar binärt, medan hjärnan arbetar med komplexa elektriska och kemiska signaler. Hjärnan är också mycket mer flexibel, lär sig själv och bearbetar information parallellt. Den största skillnaden är dock medvetandet och fri vilja. Datorer saknar känslor, självinsikt och subjektiva upplevelser, de följer programmering. Människor kan reflektera, fatta egna beslut och uppleva världen inifrån. Det gör vår hjärna unikt mänsklig, annars skulle vi enbart vara en dator och följaktligen enbart följa programmeringen; viljan/drifterna/instinkterna. Nu finns det något mer, det sannolika pekar mot att det finns en fri vilja inom ett deterministiskt system. Det är inte en fråga om att ”slira”, att evolutionen döljer sanningen för oss, det är en fråga om att dra slutsatser om vad som är sannolikt. Slumpen är genuin, i naturen som ett fenomen, samma fenomen som förklarar hur vi kan ta beslut som inte grundar sig på orsak. Fri vilja är teoretiskt möjlig, men just nu lika obevisad som att slumpen inte skulle existera.

CA (en av de intressanta figurerna i ärendet mordet på Olof Palme) hade i likhet med alla andra mänskliga individer inte fri vilja i något relevant avseende.

Det är just frågan om moraliskt ansvar och straff som får många att bekymra sig över frågan om viljans frihet. Utan sådan faller ju hela den rådande ordningen. Och ickekompatibilister blir ofta farliga utopister med ambitioner att forma något nytt samhälle där ingen ska kunna straffas utan farliga individer ska efter bedömning låsas in på tidsobestämd "förvaring" och liknande.

Alla sådana bekymmer genomlids helt i onödan, det är ickeproblem. Det vill säga om man förmår lägga metafysiken åt sidan för att istället anlägga ett rent nyttoperspektiv på saken. Folk skall betraktas som ansvariga för sina handlingar och straffas i den mån det fyller en praktisk funktion och insatsernas nytta i tillräcklig grad överstiger det lidande de ofrånkomligen innebär.

Och det gäller oavsett om vi har fri vilja eller inte.

Jag håller med dig helt, du är proffset här. Jag kan ibland få en dålig känsla på personer som skriker högt att folk ska straffas för att lida. Jag får lite psykfallsvibbar av dessa personer. Dom vill att det ska finnas fri vilja bara för att kunna straffa andra.

Nu är du nog allt lite enögd. T ex Redox tror ju inte alls på fri vilja men säger ofta att natalister och optimister och andra som inte tänker som han borde få ett kok stryk och drabbas av cancer osv. Enligt honom har folk inget val men bör ändå straffas när de tänker eller gör "fel". Vilket sorts psykfall resonerar så?

Helt ärligt så är jag inte tillräckligt påläst för att kunna avgöra om fri vilja existerar eller ej. Men min magkänsla säger att vi nog fungerar mer automatiskt än vi tror och hoppas.

Jag håller inte med Redox om att man bör straffa personer så dessa lider. Enda gången jag kan tycka det är okej att vara hämndlysten det är om det handlar om anhöriga till något offer, då är det naturligt att man vill hämnas på gärningsmannen.

Den, vill jag mena, främste företrädaren för den kompatibilistiska ståndpunkten, Daniel Dennett, menar i sin bok Freedom Evolves att fri vilja rentav kräver determinism. Ty, fri vilja handlar om kontroll och förutsägbarhet, om att handla utifrån målsättningar och förnuft vilket förutsätter regelbundenhet. Oförutsägbarhet, det vill säga slumpmässiga nyck, innebär enligt Dennett frihetens motsats och tillika förlust av kontroll och ansvar. Fri vilja är ett praktiskt verktyg som evolverat och förvärvas av individen under livet. Man kan mista det.

Du verkar i rak motsats till detta mena att nyckfull slump krävs för att ta sig ur rådande tillstånd och befintliga mönster. Och att det är en förutsättning för att kunna fatta beslut på annat vis än genom att styras av "instinkter och stimuli".

Jag menar att det är en misstolkning. Den arsenal av verktyg selektionen försett våra sinnen med för att kunna navigera på ett målinriktat och flexibelt sätt i den deterministiska tillvaron är vidunderligt sofistikerad. Det krävs ingen "magi" för att tänka nytt.

Man kan gällande det kommentera tre egenheter i den mänskliga naturen.

-Människan är som art utpräglat opportunistisk, generalistisk och anpassningsbar. En sådan livsstil brukar innebära typiska kognitiva förmågor och delas med andra arter med samma konstitution, exempelvis råttor och kråkfåglar. Förmågor likt problemlösning istället för att lita till rutiner, inlärningsförmåga, nyfikenhet/utforskarlusta, kognitiv flexibilitet, gott minne och planeringsförmåga.

-Människans kognitiva förmågor innebär överdåd, de krävs inte för överlevnad. Utan de liknar mer en påfågelstjärt. Det vill säga, de är till stor del frammejslade av sexuell selektion. Förmågorna har helt enkelt ansetts vara attraktiva. Och med sexuell selektion förhåller det sig så den kan rusa åstad, egenskapen och preferensen för den ärvs ihop och förstärks generation för generation.

-Människans intrikata sociala liv och interaktioner vilka måste behärskas för att nå framgång med överlevnad och reproduktion kräver förmodligen betydligt mer omfattande kognitiva processer än vad man först kan tro.

Att mänsklig förmåga skulle kräva ett steg till kvanteriet begriper jag inte. Att det finns slump på subatomär nivå är förmodligen fallet, men jag nöjer mig i detta inlägg gällande den saken med att konstatera att kvantslumpen såvitt känt inte "når" våra kognitiva neurobiologiska processer. Det finns flera anledningar till att anta det.

Jag håller med Dennett om att fundamental slump inte skulle göra oss ett skvatt friare, snarare tvärtom. Och vidare om att det inte finns anledning att slänga in "magi", det löser inga mysterier.

Och bör väl påpeka att jag inte håller med Dennett om att vi har vi fri vilja, hur än enig jag är med honom i övrigt.

Naturligtvis förnekar ingen fysiker att vår värld till stor del är förutsägbar, så visst, i hög grad måste den ju vara deterministisk. Men faktiskt inte till 100%. Faktum är att den mikroskopiska världen för atomer och elementarpartiklar osv kan vara fundamentalt indeterministisk (enligt t ex flera tolkningar av kvantfysik är den ju det) och ÄNDÅ ge en makroskopisk värld som i hög grad är förutsägbar. Hur då? På samma sätt som att t ex väldigt många tärningskast kommer att ge ett medelvärde på väldigt nära 3.5 om varje enskilt utfall är slumpmässigt med samma sannolikheter för 1 upp t o m 6. T ex är det iaf praktiskt omöjligt att förutsäga varje enskild gasmolekyls rörelse, om den kommer att studsa mot en vägg, och isf hur hårt, men det vi KAN förutsäga med mycket hög noggrannhet är medelvärden för t ex hastigheter, vilket i sin tur ger sådant som tryck och temperatur.

Så alltså ÄR den mikroskopiska världen deterministisk även om den mikroskopiska är indeterministisk? Sakta i backarna. För det första ger denna mikroskopiska slump iaf ibland stora slumpvariationer på makroskopisk nivå. Exakt hur cancer uppkommer är väl inte helt klarlagt, men iaf är det helt klart att EN partikel från radioaktiv strålning kan räcka för att skada flera cellers DNA. (Därför att t ex en gammafoton har miljontals gånger högre energi än vad som krävs för att bryta en kemisk bindning.) Och den enda partikeln är ju en kvanthändelse som är fundamentalt oförutsägbar. Blir det cancer har vi ju en rätt stor påverkan på vår mänskliga mikroskopiska värld.

Hur säker är du egentligen på att små slumpvariationer inte kan påverka vår hjärnas neuroner? Det tycker jag inte alls är klart, trots att så många partiklar är involverade. Men hur uppkommer en ny tanke? Den borde ju iaf börja som en svag signal, i konkurrens med andra i våra synapser, som sedan växer till en lavin. Men det är inte mitt huvudargument. Vår hjärna är ju i hög grad ett självåterkopplande system. Vi kan tänka på hur vi tänker och vad vi tänkte på och på vad vi kommer att göra osv. Vi kan utvärdera oss själva. Alla självåterkopplande system är ickelinjära, och ickelinearitet är en förutsättning för s k kaotisk dynamik. Ett kaotiskt dynamiskt system kännetecknas av en extremt hög känslighet för initialdata -- så pass att t ex kvanthändelser skulle påverka. Nu MÅSTE inte ett ickelinjärt system vara kaotiskt, men typiskt är de det för vissa parameterområden.

Så jo, det är visst möjligt att enskilda slumpmässiga kvanthändelser kan ha en stor påverkan på hur vi tänker. Det faktum att det är så enormt många partiklar involverade (typ 10²³ per gram) har en utjämnande effekt, men när och om hjärnans ickelinjära dynamik blir kaotisk, så kommer dessa att kunna slå igenom ändå. Fjärilseffekten.

Nåväl, nu är ju inte fri vilja samma som varken slump eller deterministism och egentligen inte heller avgörande för kompatibilism. Kan vi fastställa exakt hur deterministisk eller slumpmässig som hjärnan är, har vi ändå inte besvarat frågan om vi har fri vilja.

Min inställning här är rätt enkel. Jag har fri vilja därför att jag upplever att jag har den, även om jag varken kan ge den en exakt definition eller känner till en bra förklaring. Jag kan också tänka mig att vi ALDRIG kommer att få detta helt klarlagt, trots alla framsteg inom neurologi. Hjärnan är ett extremt komplext system med sina omkring 86 miljarder neuroner och tusentals gånger fler synapser. Och så har vi ju det här med emergens som det finns många andra exempel på i naturen, dvs att nya fenomen tillkommer på högre nivåer som inte utan vidare låter sig förklaras på lägre nivå. Så länge läget om fri vilja är oklart VÄLJER jag att tro på den.

Att hjärnan från början bara skulle vara "påfågelfjädrar" för att kunna briljera i det sexuella urvalet, är en fascinerande teori som nog har en del som talar för den. Men det är väl inte helt fastlagt? T ex är det ju bara hamna som har påfågelskrud, medan män och kvinnor iaf inte har uppenbart olika hjärnkapacitet.

Men hur stor betydelse har det egentligen för vad hjärnan har blivit sen? Vi har ju iaf använt den för att lösa små och stora problem i vardagen, för filosofi, teknologi, vetenskap, och en massa annat som inte har en särskilt stark koppling till sex. Evolutionen har ingen plan, ingenting utvecklas med något slutmål i sikte.