Citat:
Precis, du förklarar själv varför argumentet "hyran försvinner i ett svart hål" inte håller. Bostadsrätter har en Brf-avgift, denna får du ju heller inte tillbaka när du säljer bostadsrätten. Om du tar ett bolån (vilket du i 99% av fallen gör) måste du även betala räntekostnader, även dessa pengar ser du aldrig igen eftersom de går rakt ner i din borgenärs fickor. Samma sak med driftskostnader, el- och vattenavgifter m.m.
Däremot stämmer det naturligtvis att den delen du amorterar och den eventuella vinst du gör med bostadsköpet är pengar som kommer återgå till dig den dagen du väljer att sälja bostadsrätten. Dock är även detta argument bristfälligt av framför allt två skäl.
För det första. Värdestegringen på din bostadsrätt är tämligen meningslös om alla andra bostadsrätter på din ort också har samma värdestegring. Visst, du skulle kunna flytta till en helt annan ort där värdestegringen inte varit lika hög och köpa en billigare bostadsrätt och sedan "casha in" vinsten, men det är sällan som man har orken att byta jobb, byta vänskapskrets och flytta till någon helt annanstans. Några kanske skulle göra detta och om så är fallet, kudos to you. Dock är det ytterst få som gör detta i verkligeheten.
För det andra, pengarna är låsta i boendet. Detta är ett problem eftersom alla behöver någonstans att bo, därför spelar det ingen roll om värdestegringen varit 10% eller 1000% på din bostadsrätt, om du ändå inte kan få ut pengarna i cash. Låt mig ge ett exempel på två individer:
Däremot stämmer det naturligtvis att den delen du amorterar och den eventuella vinst du gör med bostadsköpet är pengar som kommer återgå till dig den dagen du väljer att sälja bostadsrätten. Dock är även detta argument bristfälligt av framför allt två skäl.
För det första. Värdestegringen på din bostadsrätt är tämligen meningslös om alla andra bostadsrätter på din ort också har samma värdestegring. Visst, du skulle kunna flytta till en helt annan ort där värdestegringen inte varit lika hög och köpa en billigare bostadsrätt och sedan "casha in" vinsten, men det är sällan som man har orken att byta jobb, byta vänskapskrets och flytta till någon helt annanstans. Några kanske skulle göra detta och om så är fallet, kudos to you. Dock är det ytterst få som gör detta i verkligeheten.
För det andra, pengarna är låsta i boendet. Detta är ett problem eftersom alla behöver någonstans att bo, därför spelar det ingen roll om värdestegringen varit 10% eller 1000% på din bostadsrätt, om du ändå inte kan få ut pengarna i cash. Låt mig ge ett exempel på två individer:
Erik äger sitt boende. Han köpte bostadsrätten för 3 mkr och idag är den värd 6 mkr, en uppgång med 100%. Inte illa. Dessutom har Erik amorterat ned sitt bolån helt och betalar idag endast Brf-avgift + driftskostnader. Dessa kostnader ligger totalt på, låt oss säga, 5 000 kr/mån.
Den andra individen är Kalle. Han bor i hyresrätt men har månadssparat under lång tid på börsen och har idag ett kapital på 6 mkr. Han har en hyra på 10 000 kr/mån inklusive driftskostnader.
Vilken situation är den objektivt bättre att vara i? Många skulle påstå att Erik är i en bättre situation eftersom han har en billigare månadskostnad, det vill säga 5 000 kr/mån i jämförelse med Kalles 10 000 kr/mån. Både Kalle och Erik har ju samma nettoförmögenhet, det vill säga 6 mkr.
Problemet är dock att Eriks pengar är låsta i bostaden, han kan inte få ut dem i cash, än mindre i lätthanterligare summor varje månad. Ja, det är möjligt för Erik att sälja bostadsrätten, köpa en billigare och "casha hem" vinsten. Men återigen är detta otympligt och kanske meningslöst om liknande bostadsrätter haft samma värdestegring. Erik vill kanske inte heller flytta ut till skogen i Norrland för att kamma hem vinsten.
Kalle däremot kan sälja av delar av sin portfölj varje år, eller månad, och leva på passivt på kapitalet. Enligt fyraprocentsregeln innebär det 240 000 kr/år, eller 20 000 kr/mån, som Kalle mer eller mindre riskfritt kan ta ut. Detta innebär även att Kalle kan säga upp sig från sitt jobb och ändå betala hyran utan problem samt finansiera sitt uppehälle i övrigt.
Erik måste dock tyvärr fortsätta jobba livet ut för att betala sin månadskostnad på 5 000 kr.
Den andra individen är Kalle. Han bor i hyresrätt men har månadssparat under lång tid på börsen och har idag ett kapital på 6 mkr. Han har en hyra på 10 000 kr/mån inklusive driftskostnader.
Vilken situation är den objektivt bättre att vara i? Många skulle påstå att Erik är i en bättre situation eftersom han har en billigare månadskostnad, det vill säga 5 000 kr/mån i jämförelse med Kalles 10 000 kr/mån. Både Kalle och Erik har ju samma nettoförmögenhet, det vill säga 6 mkr.
Problemet är dock att Eriks pengar är låsta i bostaden, han kan inte få ut dem i cash, än mindre i lätthanterligare summor varje månad. Ja, det är möjligt för Erik att sälja bostadsrätten, köpa en billigare och "casha hem" vinsten. Men återigen är detta otympligt och kanske meningslöst om liknande bostadsrätter haft samma värdestegring. Erik vill kanske inte heller flytta ut till skogen i Norrland för att kamma hem vinsten.
Kalle däremot kan sälja av delar av sin portfölj varje år, eller månad, och leva på passivt på kapitalet. Enligt fyraprocentsregeln innebär det 240 000 kr/år, eller 20 000 kr/mån, som Kalle mer eller mindre riskfritt kan ta ut. Detta innebär även att Kalle kan säga upp sig från sitt jobb och ändå betala hyran utan problem samt finansiera sitt uppehälle i övrigt.
Erik måste dock tyvärr fortsätta jobba livet ut för att betala sin månadskostnad på 5 000 kr.
Det går att göra motsvarande exempel där Erik är den store vinnaren, det beror helt på hur bostaden har utvecklats i värde, hur mycket medel har Kalle råd att sätta undan, hur lyckas han placera dem osv.
Det är faktiskt inte speciellt ovanligt att människor när de blir äldre och barnen flyttat ut skaffar sig ett mindre och billigare boende, kräver varken byte av vänner eller arbete om man håller sig i samma bygd.
Erik kan ju sälja sitt hus och flytta in i lägenheten bredvid kalle, och har då också 6 miljoner att leva på. (Ja, lite bökigare än att sälja aktier, men i slutändan blir det samma)
Så vad som är bäst går inte att säga, för det beror helt på de två individuella förutsättningarna
Oavsett så boendeform ska man välja efter sina behov och vad man prioriterar i livet (och utefter sin ekonomi naturligtvis)
