Jag författade ett litet påsk-pyssel om skuggor på jorden, med koppling till solur:
(FB) Flat Earth--Jorden är platt
Till min förvåning fick jag ingen förklaring från våra FE-troende om hur skuggan från en lodrät stav vrider sig exakt 90 grader mellan kl. 6, ,12, 18, 24, året runt, oavsett latitud.
Jag tänkte vi gör det ännu mera konkret och tänker oss ett samtal mellan personer på tre platser: Peking, Stockholm, Chicago på en platt jord. Många sådana samtal äger rum varje dag, t.ex. på multinationella företag. De som deltar i sådana samtal vet mycket väl vad klockan är på de olika platserna, så ingen oklarhet råder där.
- Låt oss anta den bipolära FE-modellen
https://www.theflatearthsociety.org/...418#msg2436418 som tycks vara den mest populära.
- vi har +/-7 timmars tidsskillnad mellan Stockholm och Chicago resp. Peking
- på FE-modellen ligger de ungefär längs en horisontell linje öst-väst på vår karta.
- jag kommer att utgå från de krökta linjerna som visar konstant kompasskurs för att förstå vilken riktning som en betraktare ser solen, men solljuset färdas givetvis längs en rät linje på kartan (annars vore det ju inte en platt jord!)*.
Låt oss först anta att klockan är 12 i Stockholm så att solen står i söder. Eftersom det just nu är ganska nära vårdagjämning står solen i zenit strax N om ekvatorn, så vi vet ganska precis var solen måste vara.
- I Peking är kl. 19 och solen står alltså ca 15 grader norr om V. Följer vi en kompasskurs ca 285 grader från Peking så korsar den Stockholm-meridianen någonstans i södra Sahara, hyfsat nära ekvatorn. Funkar.
- samma sak med Chicago där klockan är 5 på morgonen och solen just gått upp ca 15 grader norr om O. Följer vi en kompasskurs (rät linje som ljuset färdas) ca 75 grader från Chicago så korsar vi återigen Stockholm-meridianen i Sahara, kanske något längre norrut, men funkar hyfsat**.
- slutsats: observationerna av kompasstiktning till solen kan fungera hyfsat.
Anta nu i stället att samtalet äger rum klockan 5 i Stockholm och kl 12 i Peking.
- i Peking står solen i S, någonstans söder om Filipinerna.
- i Stockholm har solen just gått upp strax norr om O, ca 75 grader kompasskurs.
Men det stämmer ju inte alls, för en rät linje 75 grader från Stockholm går ungefär mot Korea,
norr om Peking!
Samma sak om samtalet äger rum klockan 19 i Stockholm och kl 12 i Chicago.
- i Chicago står solen i S, dvs i Stilla Havet någonstans V om Colombia.
- i Stockholm har solen just gått ner strax norr om V, kompasskurs ca 285 grader. Följer vi denna räta linje så passerar vi Chicago-meridianen någonstans i Kanada, norr om stora sjöarna!
Det är alltså helt uppenbart att riktningarna till solen vid olika tidpunkter är helt oförenliga med denna bipolära FE-modell. Nu kan någon invända att det finns andra modeller, men jag åtar mig att hitta exempel på hur observationer av riktningen till solen inte kan stämma överens för någon platt jord.
---------
*) om vi skulle anta att ennkompasskurs O eller V motsvaras av en horisontell linje på kartan så faller modell samman direkt eftersom Chicago- och Peking-bon skulle se solen gå upp resp. ner över Stockholm, samtid som Stockholmaren ser solen över Sahara!
**) vi har ett stort problem hur solen kan stå vid horisonten sett från Peking och Chicago samtidigt som den står ca > 90-58 grader = 32 grader över horisonten i Stockholm, men vi bortser från det här!