Fallet Catrine da Costa 1984 (Dokumentlänkar finns i trådstart mm)

BO spred grejer över halva Sverige.
Det fanns nog massor av grejer i Småland.
Angående passet: vi vet inte om det var giltigt.
Det kanske bara var skräp för BO.

Beror ju också på vad man menar med att känna till en plats. Har man bott i stan länge har man ju passerat de flesta platser någon gång. Låt oss säga att det fanns bättre ställen att dumpa säckarna på. Jag vet många gånger som jag passerade platsen nattetid och stod det en bil där var det något man noterade. Ska inte säga att det var jättevanligt. Den tanke jag hade var att det kanske var ett tillhåll dit en del tog prostituterade. Jag tror att säckarna dumpades på den där platsen i desperation. Mördaren ville bli av med dem snabbt, inte åka omkring med dem i bilen.

Vi kan ju anta att Da Costa mördades i stan, att mordplatsen också låg i stan och att mördaren var hemmahörande där. Mycket talar för det. De flesta bilburna stockholmare skulle kunna tänka ut betydligt bättre ställen en kort bit utanför stan att dumpa styckdelar på. Att mördaren bestämde sig för att dumpa säckarna på de ställen han gjorde får mig att spekulera i olika banor. Mördaren kan vid tillfället ha bedövat sig med droger eller alkohol och ville inte köra längre sträcka än nödvändigt och riskera att bli tagen av polisen. Bilen kan ha varit i sådant skick att den riskerade att tilldra sig polisens intresse (inte skattad etc), alternativt riskera att bli stående någonstans. Det finns också en möjlighet att säckarna aldrig transporterades med bil även om sannolikheten för att mördaren ägde en sådan är stor. Det var ju oftast med bil som prostituerade plockades upp...

Nåväl, jag ville mest ge en annan bild av fyndplatsen. Inte säkert att andra gamla Solna-bor skulle hålla med mig men jag reagerade direkt när jag såg bilderna av platsen redan på den tiden. Inser också att mina övriga kopplingar till berörda i fallet, och de låga beviskrav som knallkorken Helin ställde, skulle ha kunnat gjort mig till misstänkt. Har lämnat in många filmrullar hos Schröders

Angående skuldfrågan och sanningshalten i förhör:

I och med att fler förhör med TÅ och BM nu är tillgängliga är det uppenbart att deras uppgifter inte är samstämmiga, och en hel del information tycks vara besvärande för främst TÅ. Han verkar vilja distansera sig från framför allt C:s prostitution och narkotikaaffärer, särskilt att han skulle haft någon ekonomisk involvering i detta.

Det är lätt att dra slutsatsen att svajigheten och diskrepanserna i TÅ:s och BM:s vittnesmål innebär att de var inblandade eller åtminstone kände till vad som hände C. Något som komplicerar saken är dock att människor i gemen och i synnerhet i detta fall kommit med rent idiotiska lögner, utan att för den sakens skull ha varit inblandade i Catrines död.

Vi kan ta exemplet NK. I Dropboxen, box K37503-00_del2 finns två förhör med honom där han lämnar olika versioner om hur det gick till när Catrine köpte den stulna bandspelaren. I sitt första förhör uppger NK att han inte var med när bandspelaren inköptes. I sitt senare förhör har han ändrat sig, och berättar att han var på plats och namnger även vilka som stulit bandspelaren och sålt den till Catrine. Av allt att döma valde NK alltså att initialt försöka dölja vilka som snott en bandspelare på en hamburgerrestaurang, ett i sammanhanget helt obetydligt brott, trots att han blir förhörd om ett styckmord, dessutom på någon han kände och "polade" med. Lögnen och undanhållandet av information tycks ha kommit automatiskt.

Man kan tänka sig något liknande i TÅ:s fall. Om han t ex krävde att få ta del av pengar som Catrine tjänat på gatan eller genom att sälja narkotika för att få tillbaka någon del av de stora summor han lagt ut på henne, kan han ha blivit rädd att bli anklagad för koppleri eller narkotikabrott och trasslat in sig i lögner.

Måste fråga av nyfikenhet.
Har du några minnen från Eugeniavägen första halvan av 80-talet? 🙂

Näe, att jag är bekant med fyndplatsen är att vi redan som barn sprang omkring i området. Fotbollsplanen (gräs!!!) i parken bakom fyndplatsen hade mål med nät, något som lockade oss. Vanligast var dock att vi tog oss in i parken norrifrån men det hände att vi cyklade ned mot kanalen också och tog bakvägen. När jag sedan blev bilburen körde jag förbi platsen många gånger. Det var det snabbaste sättet att köra in till stan via Karlberg och upp till Fridhemsplan därifrån jag bodde. Självklart är ju mitt intryck av platsen ett annat än den som kanske bara har passerat där någon enstaka gång. Då kan det ju se ut som att det är en lämplig plats att dumpa likdelar på.

Eugeniavägen var fel håll från Solna. En väg som också låg i korsande riktning om man skulle in till stan vilket innebar att den inte trafikerades av mig speciellt ofta, om ens någon gång.

Ja, som jag har förstått det var parkeringen vid fyndplats 1 ett ställe för prostituerade och deras kunder, så ditt intryck var nog helt korrekt.

Även i övrigt instämmer jag. Gärningsmannen och brottsplatsen bör ha varit lokaliserade i stan, förmodligen någonstans i Vasastan. Fyndplatserna tycks ha varit relativt illa valda, och dumpningen verkar ha präglats av stress, impulsivitet och brist på långsiktig planering, vilket inte är särskilt konstigt. Jag tror personligen att gärningsmannen kan ha gjort fler misstag än vad vi känner till, och att han lämnat efter sig fler föremål än den till fallet bevisligen relaterade handduken på fyndplats 1. Min gissning är också att säckarna inte förflyttades särskilt långt från brottsplatsen.

Det är en intressant tanke att gärningsmannen faktiskt hade tillgång till bil, men inte vågade använda den längre sträckor. Om det var en så kallad pundarbil som var känd av polisen kanske gärningsmannen körde kortast tänkbara bit. Å andra sidan behöver det så klart inte ha handlat om en bilturen gärningsmän. Ifall man tänker sig att C blev mördad av en sexköpare fanns ju även "gåtorskar" som utmärktes av sin brist på fordon.

Hur som helst är det väldigt givande att ta del av tankegångarna från någon som var med då det begav sig. Om du reagerade över fyndplatsens belägenhet borde självklart även andra, såsom polisen, ha gjort detsamma.

Jag blir så klart även nyfiken på dina kopplingar till andra i fallet och eventuella intryck av Schröders som du gärna får utveckla om du vill, här eller i PM.

Jag har fått intrycket att det pass som återfanns var samma som visas i dokumentärserien. Det utfärdades 1983 och bör således ha varit giltigt. Nu när jag tittade på dokumentären för att kontrollera saken märkte jag att det nämns i förbifarten att C faktiskt hade lämnat även kläder i Gislaved, vilket som sagt är föga förvånande. Jag undrar ändå under vilka omständigheter passet och telefonboken förvarades.

Haha, det var inte mer än att jag lämnade in de där filmrullarna hos Schröders. Hade i övrigt ingen relation till dem. Min mor hade en butik i Solna och företagarna där hade en viss bekantskap med varandra. Vill minnas att intrycket av Schröders var att de var väldigt sugna på att synas i media. Det var väl ett enkelt sätt att få lite reklam. Intrycket stärks ju av Schröders svägerskas vittnesmål. Hon hade ju aldrig sett några styckbilder...

Ja, makarna Schröder tillhörde det fåtal vittnen som faktiskt visade upp sig i pressen, vilket är aningen udda.

Bisarrt nog krävdes det ju inte ens att man lämnat in ett par filmrullar med imaginära makabra bilder för att bli uthängd som styckmördare...

Från Vasastan var det ju en väldigt kort (kortare än idag då man korsade Klarastrandsleden över ett övergångsställe) promenad ned mot Karlberg via tunneln mellan Rörstrandsgatan och Karlbergs Slottsväg. Ponera att mördaren inte hade bil och gick med säckarna så är det inte otroligt att han var hyggligt mör i armarna i höjd med fyndplatsen. Cirka femton kilo per säck är rätt mycket att kånka en längre sträcka. Likaså ligger ju Eugeniavägen på liknande gångavstånd från Vasastan. Om mördaren bodde i Vasastan är båda fyndplatserna de närmast lämpliga att bli av med likdelar på. Det går liksom inte att tänka sig att mördaren hade gått i några andra riktningar med likdelar och så mycket längre hade han nog inte orkat (utöver risken att upptäckas ju längre han knallade omkring med säckarna).

På den tiden var det heller inte mycket folk i rörelse nattetid i Vasastan. Det var en rätt död stadsdel jämfört med idag.

En sak jag funderat över är varför säckarna spriddes ut och inte bara dumpades på ett och samma ställe?

Var tanken att det skulle bli svårare eller omöjligt att identifiera BO och därmed minska risken att själv bli röjd kanske man kan påstå att det fanns en viss ”street smarthet” över GMs tänk men att denna faktiskt var relativt obildad mtp fyndet på FPL2?

Man lyckades göra av med huvudet och de övrigt saknade kroppsdelarna inklusive kläderna och de personliga tillhörigheterna.
Till och med smyckena försvann från fingrar och armar men man lät ändå händerna vara fullt intakta. Hade det inte varit för fingeravtrycken hade BO absolut blivit mer svåridentifierad än vad som nu blev fallet.

Ponera att säcken med kläder som hittades vid Pampas Marina av paret i augusti faktiskt tillhörde BO, följer en kort sträcka rakt upp till parkeringen vid FPL1 och därifrån ytterligare en kort väg till y-korset och ödetomten vid FPL2.

De saknade delarna bör legat i ytterligare en eller 2 säckar till och följer även de samma mönster skulle de kunna blivit dumpade mellan FPL1 och FPL2 eller mellan fyndet av klädsäcken vid Pampas och FPL1. För om jag förstår det hela rätt är geografin mer bebolig och aktiv efter FPL2 än innan?

Det finns säkert logisk förklaring till valet av dumpningsplatserna. Ofta brukar GM känna till dessa ensliga platser och undangömda ställena på förhand och om det var en oförutsedd händelse är de säkert valda enligt ”top of mind”, de första som poppat upp i huvudet.

GM kände förmodligen väl till hela området.

En annan aspekt är mobilitet att transportera säckarna. Tillgången till något fordon, lagligt eller olagligt, kan även avgjort de relativt korta sträckorna mellan fyndplatserna. Man körde förmodligen ej runt med likdelarna mer än nödvändigt.

Låt säga att vi talar om en person som saknar bil och behöver gå flera gånger med sina säckar. Har han först dumpat säckarna på ett ställe lär han inte gå tillbaka dit igen av rädsla för att platsen kanske är bevakad. Att söckarna är utspridda kan tala för att de är dumpade över tid.