Ekonomstudenter på universiteten saknar grundläggande matematikkunskaper

Vad är alternativet menar du? Elever med höga betyg söker sig till skolan, sen visar det sig att flera elever inte motsvarar betyget. Är det skolans fel eller är det ett systemfel?

1. Jo dom ger ut A som det vore godis.
2. Eliten skiter fullständigt I kulturmarxism, kommunism eller någon politisk ideologi. Dom bryr sig om styra världen och låta alla som inte är med i "klubben" vara deras tjänare.

Det är inte så konstigt eftersom mellanstadieelever som inte kan multiplikationstabeller eller inte kan räkna med uppställningar släpps till högstadiet. Jag har haft nior som satt och räknade på fingrarna vad 3 gånger 8 var. Det var knappt några i sjuan som behärskade multiplikation och i nian frågade en elev hur hen skulle veta vad 150 delat med 3 var.

För att få E på nationella provet i matematik i åk 9 och i matematik 1 i gymnasiet krävs att man har fått cirka 24% av alla poäng på provet. Ja, det verkar som att man får godkänna elever som inte kan matematik alls.

Men det är inte alls konstigt. Kravnivån och nivån på undervisningsinnehållet är alldeles för låga i grundskolan. Jämför man matteböcker från USA och Ryssland med svenska matteböcker så lär sig barnen där i mellanstadiet det som de svenska eleverna ska delvis kunna i åk 9 i högstadiet. Bland annat lärs lösningen av andragradsekvationer i matematik 2 i gymnasiet i Sverige medan det ska man kunna i 9:an i de där länderna.

Kraven i grundskolan är alldeles för låga. Eleverna leker på lektioner eftersom de saknar utmaningar och att få ordning i klassen är väldigt svårt när man inte har stödet från föräldrarna. Disciplin är a och o och alla elever har rätt till lugn och studiero enligt Skollagen, men att införliva detta är svårt när man inte har stöd från rektorerna eller föräldrarna.

PS Vid ett besök på vårdcentralen frågade en yngre läkare mig vad som stod i ett läkarutlåtande och jag fick förklara på enklare svenska för en svensk att det är det här som den andra läkaren skriver. Skrämmande. Jag är glad att min nuvarande läkare på vårdcentralen och hjärtläkaren på sjukhuset verkar vara bra lärda (och de ser att jag är det också trots att jag inte är läkare).

Ekonomer har väl aldrig tillhört intelligensreserven?

Varken matte eller ekonomer behövs om några år ändå
Hur känns den?

Jag trodde inte på dig när du skrev det där, men kollade upp SU, och det är sant.
Det är ju helt skandalöst!

Bedömningsunderlag nationella prov åk 9

Hade det varit något i stil med att kravet på dessa 21 poäng legat I E-kategorin och att det verkligen täcker precis hela högstadiet baskunskaper hade det varit en grej, det kan ju hända att en av de svårare frågorna har klickat lite bättre och ger fler poäng.

Men just när det handlar om att gå ut grundskolan, då måste det finnas krav på att man täcker hela det basal området, och därefter kan få höjt betyg av mer utförliga svar eller dylikt.

När jag läste början på sjuksköterska så var anatomiprovet uppdelat I fyra delar tror jag, och kravet var att man skulle ha en rätt hög poäng på vardera enskild del (tror det var typ 70 eller 80%) för att över huvud taget ha godkänt, så då krävdes det att man verkligen hade grepp om hela den där luntan på typ 700 sidor där nästan allt var memorering.

Det vore bättre om det nationella hade någon liknande struktur.
Krav på ett visst antal E-poäng inom vardera kapitel av årskurses bok för att alls ha godkänt.
Har för mig något liknande sker på komvux här när man tentar av matte 3 och 4.

Det kanske är de fyra räknesätten de inte har lärt sig.

Att andra länder haft tuffare skolgång har varit känt länge. Trots detta är Sverige världsledande vad gäller skapandet av företag och idéer.

Det är ytterst sällan du behöver någon hög nivå av matematik på högre nivåer, där är det helt andra värden som styr och om det mot förmodan skulle behövas så är detta sedan länge delegerat eller outsourcat.

Sedan måste jag säga att jag stör mig på användandet av ”hen” du slänger in det i en mening trots att det liksom inte skulle vara GDPR risk att säga hon eller han, blir bara ett störande moment som gör att man inte tar resten av din text på allvar.

För drygt tio år sedan önskade jag att logik och argumentationsanalys skulle få en större roll i utbildningen – särskilt med tanke på massmedias påverkan, den enorma tillgången till information, och spridningen av propaganda. Nu, med AI:s intåg, är det ännu mer relevant.

Hade vi fokuserat mer på dessa verktyg, hade fler haft förmågan att genomskåda politikernas tomma löften och retoriska knep. Samtidigt hade det hjälpt individer att själva faktagranska och lära sig vad de tycker är intressant – för i dag är det i praktiken omöjligt att sätta sig in i allt. Samhället är för komplext, och informationsmängden är överväldigande.

Det handlar inte längre om att kunna allt – utan om att veta hur man lär, hur man granskar och hur man tänker kritiskt.

Samtidigt måste jag säga: bra lärare förtjänar rejält med bonusar. Det är ett yrke med enormt ansvar – de formar framtiden, bokstavligt talat. Ändå är det sällan de får den uppskattning eller belöning de förtjänar. Jag tror att det är i Kina som lärare ibland går i pension med en riktigt generös bonus, som ett sätt att visa respekt för deras livslånga insats.

Det mesta handlar ju om att man glömmer matten när man jobbar några år efter gymnasiet och sedan ska börja plugga. Självklart måste allting då repeteras. Jag hade höga betyg i gymnasiet men behövde repetera allt när jag började plugga matte på högskolan en sisådär 15 år senare. Tycker det är utmärkt att en grundutbildning som kräver matte innehåller alla grundläggande moment. Derivata och integraler är inget man minns i detalj flera år efter nationella proven i gymnasiet.

Men det är klart. Blir man antagen till en utbildning i ekonomi utan att kunna procenträkning så är det något allvarligt fel på antagningssystemet.

Det här har pågått väldigt länge. Jag minns själv från juristprogrammet tidigt på 2000-talet. Utav någon outgrundlig anledning hade vi en 5-poängskurs i nationalekonomi där en del uppgifter krävde väldigt grundläggande matematikkunskaper. Det blev snudd på upprorsstämning när det framkom att man på tentamen skulle behöva göra uträkningar på en del frågor. Det slutade i att hela tentamen bestod av flervalsfrågor. Så jävla pinsamt att det överhuvud taget kunde få förekomma sådan skit på ett respekterat universitet.

Grundskolan och gymnasiet behöver göras om i grunden.

Gör om alla ämnen till kurser och ta bort betygen. Godkänt och icke godkänt är det ända som behövs. För att uppnå godkänt resultat bör det krävas 80-100% rätt på "tentamen" för varje kurs. Är man godkänd så flyttas man vidare till näst nästa kurs och är man underkänd så får man göra om kursen tills man lyckas få ett godkänt resultat. Det hade resulterat att eleverna fick lära sig i sin egen takt och efter sin egen förmåga.
Kurserna bör delas in i fyra kategorier:

1. Svenska - Grundläggande fokus skall ligga på att lära sig läsa och skriva. I de mer avancerade kurserna behandlar grammatik, skriva uppsatser, hålla föredrag och utbildning argumentation och textanalys.

2. Matematik - Grundläggande fokus skall ligga på att lära sig de fyra räknesätten, samt räkna med bråk- och decimaltal och procent. Mer avancerad matematik i de mer avancerade kurserna.

3. Språk - Grundläggande fokus på engelska. För de elever som är språkbegåvade kan det erbjudas kurser i ett eller flera andra språk.

4. Allmänbildning - Grundläggande fokus skall ligga på svensk historia, geografi och samhällskunskap. I de mer avancerade kurserna behandlas omvärldskunskap, filosofi, psykologi, fysik, kemi, programmering etc. Eleverna får välja efter eget intresse.

Idrott, slöjd, estetiska ämnen och liknande behöver inte betygsättas eller ha indelningen i kurser utan kan vara ämnen som man genomför med sin egen klass genom hela grundskolan.

Grundskolan bör vara 10 årskurser som man är klar med året man fyller 16 år.
Gymnasiet bör vara 2-årigt och enbart förberedande för högre studier.

Det här är väl en "nyhet" som kablas ut med jämna mellanrum åtminstone de senaste 10-15 åren?


Grundproblemet skulle jag säga är att hela skolsystemet går ut på att man lär sig X vid tidpunkt A, sen ska man lära sig Y, som bygger vidare på X, vid tidpunkt B. Om man faktiskt lärde sig X och förstod det fullt ut, det är inget man hinner ta någon hänsyn till.

Resultatet blir att förr eller senare hamnar nästan alla efter och då är man hjälplöst förlorad ett eller två steg framåt när man bygger på en grund som inte finns.

Rimligt vore att se till att man faktiskt kan X innan man lär sig Y. Man kan bli godkänd på prov med kanske 70% rätt. Kan man nåt om man bara klarar 70%? Och om man inte klarar det går klassen vidare ändå och man får sitta som ett frågetecken nästa lektion.

Det är så urbota korkat, speciellt i denna tid då man med lätthet genom digitala verktyg skulle kunna ha fullständigt individualiserad inlärning.