Trebarnsmamman Caroline, 38, lever på 400 i månaden

Grejen är ju att om vi dör blir sådana som jobbar och betalar skatt ledsna och de kanske också blir psykiskt sjuka då.

Men annars ja, tycker att man ska få avliva sig om man mår så dåligt. Och de som blir kvar ska inte få hålla på och lipa.

Ja, det blir vi!

Men inte när de som ser sig själva som överlägsna och hackar på andra försvinner ur vår åsyn. Det kallas mobbing och sådana personer är ovälkomna överallt.

Är övertygad om att du inte är en mobbare. Eller att du för den delen heller lever så jävla glassigt på alla bidrag du pungat ut staten på.

Och faktiskt är det ganska smart att ta bidrag än jobba ihjäl sig och bränna ut sig. Träffade en man runt 50 som inte har jobbat något i hela sitt liv. Han har valt att glassa runt istället. Tror inte han var sjukpensionär eller något sådant, mer en sådan som hellre investerar i bitcoin och betting. Han verkade ändå ha levt ett hyfsat ”glassigt” liv. Men var bosatt sedan födseln i en av de sämre förorterna, så nog har han sett var folks skattepengar går till. Jag tyckte bara det var otroligt smart av honom att leva så.

Det vore intressant att veta exakt(!) hur mycket bidragsvurmarna här tycker att vi andra ska betala henne/familjen för semestrar, glass or whatever.
Idag får hon alltså barnbidrag, bostadsbidrag, bostadstillägg, underhållsbidrag (om pappan/papporna inte gör rätt för sig), omvårdnadsbidrag mm.

Vi andra finansierar nog inte halva hennes uppehälle utan snarare 2/3 av det. Och nej, livet är inte alltid rättvist men man kan hjälpa det ganska mycket på traven genom att ta hyfsat välgenomtänkta beslut någon gång ibland.

Exakt går gränsen vid 32 800:-/mån.


Nä men faktum är att det många gånger är mer gynnsamt att ta bostadsbidrag än att ha en sambo, när man har barn sedan tidigare. Inte om man har en hyra över 10000 kanske, och därutöver har el, bredband, TV och försäkring att betala. Men om man som jag har en väldigt låg månadsavgift med abonnemang mm som ingår, så hade jag ju förlorat på att låta en annan person betala bara hälften av det. Det lilla jag hade fått in hade inte gått täckt för besväret att låta en till person ta utrymmet åt sig själv och sina tillhörigheter i mitt hem. Vad gör man då? Man söker hellre bostadsbidrag . Hade inte alla gjort det i mitt fall ?

Ni som har Tinder och bor i samma område kanske kan leta upp henna där. Självklart sitter hon där och söker en man med hög inkomst. Det gnälls det naturligtvis också över.

Om han lämnade henne var det hennes fel förstås, för att hon gjort något fel och det var hon som splittrade familjen.

Det är också kvinnos fel, om de har barn med män som har ett bekräftat faderskap, att pengarna sugs från statskassan när pappan inte betalar igen de pengarna som FK driver in åt dem för underhåll. Nej, själklart är det män som inte betalar igen det till FK som blir en börda för samhället. Även för sig själva, eftersom det går vidare till KF.

Bara för kvinnor som har skaffat barn på egen hand eller med en okänd man ligger ansvarsbördan faktiskt på henne. Men annars brukar argumenten lyda att det är hennes fel som inte valde en bättre man att få barn med

Brukar du också gråta ut i Aftonbladet för att vi andra ska betala ännu mer av dina kostnader?

Nej, jag håller mig mer i skuggan och nöjer mig mer med att inte punga ut någon stackare på något som i praktiken hade gått till min amortering. Jag tycker det hade varit bedrägeri mot en enskild person.

Notera att bostadsbidrag är det enda bidraget jag har. Barnbidrag har ju alla automatiskt, och underhållet är inte mitt ansvar att det kommer in.

Exakt. Vi fruntimmer kan bara göra fel vad vi än gör.

Ok, så det är bara Kommunen som har minimilön (?), det trodde jag inte, så uselt, det är ju som i USA

Instämmer till 100%. Delar exakt din syn på saken.

Vad menar du med svaret? Ja, texten är lång men säger mer än du väljer att säga. Vem är det min text tar ut något på? Någon som inte ens är förälder? Eller menar du att jag inte har någon erfarenhet som förälder?

Läs hellre texten och betänk att jag har erfarenhet av att ha varit ensamstående förälder och har både studerat och arbetat. Man blir fena på att hitta lågbudgetnöjen för sig själv och barnen. Fadern tyckte det var för dyrt för honom att 1) ta vård om sina barn 2) betala för sina barns existens 3) var gräsligt överens med sina "polare" att jag levde lyxliv på hans bekostnad.

Nu kan jag konstatera att det har gått mycket bra för barnen och det är inte tack vare fadern eller socialdemokraterna.

Jag har bara talat om boendet. Så kom inte och babbla massa trams med mig som jag aldrig kommenterat. Citerar man ska svaret vara något som rör citatet.