Citat:
Ursprungligen postat av
Fleuch
Står du på en våg, är du ju redan på marken, så det blir väl rätt befängt att tro att du accelererar i förhållande till den?
Utan den rimligaste scenariot är väl att du blir accelererad? Och att det är anledningen till att väger nånting enligt vågen(som befinner sig mellan dig och marken), helt i enlighet med principen om F = m*a?
Du säger att det är 'befängt' att tro att man accelererar när man står still på en våg – men det är just den konstanta uppåtriktade kraften från marken (normalkraften) som motsvarar en acceleration i fysikalisk mening, enligt Newtons andra lag. Utan den skulle du falla fritt. Så ja, du accelereras uppåt hela tiden – men i jämvikt med gravitationen.
Att blanda ihop 'rörelse' med 'acceleration' är ett nybörjarmisstag. Gravitation är inte bara en kraft – det är en krökt geometri av rumtiden enligt Einstein. Du står stilla, men bara för att marken puffar dig uppåt med 9.82 m/s². Det är därför du känner din vikt.
Så att säga 'du väger för att vågen accelererar dig uppåt' är faktiskt helt rätt. Du har bara lyckats säga det på ett rörigare sätt – ungefär som att försöka förklara vatten med hjälp av eld.
Och nej, jorden är inte platt, men dina argument är det.