Hur känner man igen en kvinna med borderline?

Men inse att "hämnas" är en utstuderad medveten handling.

Medans att i vredesmod ha sönder en vas (av misstag) inte är en hämnd, utan är en handling som uppstår pga. att personen inte kan reglera sina känslor.

Förstår du skillnaden i intention?

I båda fallen går vasen sönder och du blir ledsen.

Men intentionen skiljer sig åt.
- Den ena (narcissisten) har utstuderat sönder din vas för att hämnas.
- Borderline-personen har av misstag sönder din vas i vredesmod.

Min släkting (hädanefter MS) hade en relation med en kvinna (hädanefter K) som jag anser uppfyller trådens alla definitioner av borderline, så jag tar mig friheten att svara/spekulera (även om jag inte har hela storyn klart för mig som utomstående). Båda är äldre/pensionsåldern:

Ks mål: Eftersom K är pank och inte ens har en egen bostad behöver hon en man, i det här fallet MS, som kan stå för fiolerna. K har svårt att agera socialt och vill helst hålla sig (och MS) inomhus. K försöker övertyga MS att sälja sin bostad och flytta ut på landet någonstans, så hon slipper nära grannar och att MS kommer längre bort från släkt och vänner. Det är Ks slutgiltiga mål.

Ks metod/manipulation: K ljuger om allt, inte minst för att framhålla sig själv i bättre dager (påstår sig t.ex. ha bra arbete och äga två bostäder). Framställer sig som ett offer; barndomstrauma, besvär med magen, kosten, osv. Kärleksbombar och uppträder klängig på ett sätt som möjligtvis hade varit acceptabelt för en ung tonåring. Intalar MS att de utgör det perfekta paret, närmast övernaturliga själsfränder.

K fick för sig att beställa blommor till MS födelsedag, men när budet dyker upp så är det MS som måste betala själv! Låter inte MS åka på jobbmöten utan följer med och sitter i bilen och väntar. När väl MS lyckas lämna huset själv (t.ex. för att besöka mig som inte accepterar K) uppträder han stressad och det plingar SMS i mobilen hela tiden. Hon ger MS i uppgift att köpa saker åt henne på vägen hem, men det är tydligt ett straff snarare än att tillgodose ett reellt behov. När MS går ut till brevlådan för att hämta posten och stannar och snackar med grannen blir K så nojig att hon ringer honom. De lever allt mer som enstöringar och MS har helt lagt om sitt liv och sina intressen för att passa henne (dvs sitta inne och möjligtvis läsa en bok).

När jag försöker tala sans med MS (K försökte stoppa vårt möte när hon förstod att jag genomskådat henne), bevisa att K ljugit från första dagen, att hon är pank och hemlös, att en sådan enkel sak som hennes omfattande plastikoperationer tyder på psykologiska problem, att hon i själva verket gör honom asocial och olycklig är det jag som är hård, orättvis och oförskämd. K är ingen ekonomisk parasit, hon älskar honom djupt, hon har inte gjort några operationer, det är synd att jag och övrig släkt inte kan acceptera dem som ett par.

(Relationen upphör lyckligtvis något år senare. Jag har dock aldrig fått [och kommer aldrig få] någon ursäkt för att jag sade sanningen redan efter de första månaderna. Det närmaste jag kommit är ett muttrande från MS om att det finns många tokiga tanter på de där dejtingsajterna.)

Och att öka stigmat kring borderline är verkligen inte bra. För då vill de som har problem eventuellt inte ha den diagnosen och har de inte diagnosen, så blir det svårt för dem att få behandling för sina problem.

För en viss andel personer med borderline, så är tex. DBT eller annan behandling riktigt bra. De får verktyg att hantera sina känslor och relationer etc. på ett adekvat sätt. Ökar välmåendet. Vilket ger goda ringar på vattnet till deras omgivning och tillbaka till dem själva.

Men visst menar du att Borderline inte hämnas eller hur ?

Hämnas pga av just deras diagnos ?

Dom uppfattar alltså ur deras logik att du gjort dom otrygga eller något annat eftersom dom har ett svart/vitt tänkande och anser att en person är antingen all good or all bad...

Speciellt inom en kärleks relation så kan en subtil grej skapa en stark trigger hos en borderline...Vilket skapas en enorm ilska hos borderline!

Fantastiska människor att ha en helg-romans med - fly illa kvickt innan midnatt på söndag bara!

Jag måste säga att du håller på med ett önsketänkande. Du talar om att sätta gränser. Låt mig visa ett inlägg som i skrivandets stund bara är 4h gammalt på subredditen r/BPDlovedones.



https://www.reddit.com/r/BPDlovedones/comments/1jm3pxk/the_only_thing_i_asked_of_her_when_we_first_met/

Killen satte en tydlig gräns och vad hände med den? Hon bröt den. Det spelar ingen som helst roll hur snäll, gränssättande, ödmjuk, omtänksam, älskande, omvårdande man är mot en kvinna med BPD. De agerar på en logik som inte är baserad i verkligheten.

För en kvinna med BPD är en man ett temporärt väsen som hon slår sina klor i för att få ett definierat jag. Utan en partner har kvinnan inte ett jag. Kvinnan är dessutom ett omättligt såll. All kärlek man ger henne en fredag är som bortblåst på lördagen. Till slut har man ingen ork kvar för man kan inte ösa vatten ur en båt som läcker in vatten i en oändlighet. Man måste få något tillbaka. Lugn och ro, stabilitet, kärlek... och det får man inte av en kvinna med BPD.

Det är därför som jag har startat den här tråden så att män kan komma undan innan BPD-häxan har slagit sina klor i dem och sakta men säkert drunknar dem.

Alright, jag vet inte riktigt vad jag ska säga här. Ja, jag har en psykisk störning. Ja, den påverkar mitt liv. Gör den så på anonyma online forum? Nja.

Jag har sagt mitt. Den som vill förstår borderline bättre kan läsa mina inlägg, eller avstå.

Men eftersom borderline har väldigt dålig självinsikt så är det väl bättre att fråga era offer ?

Jobbar du eller är du sjukskriven ?

Det kan förmodligen vara dig till stor hjälp att prata om det, med någon du litar på, och som har god erfarenhet och insikt av trauma och personer med BPD inkl narcissistiskt/psykopatiskt/sociopatiskt beteende. Men, att prata om en pwBPD-persons avskyvärda övergrepp kan vara både svårt och vanskligt, för risken finns att man inte blir trodd, eller själv blir anklagad för att man har gått med frivilligt på galenskapen.

Hon har förmodligen gaslightat dig till den graden att du inte längre litar på ditt eget omdöme. Och, eftersom du tycker att du har "låtit" allt detta ske, så ger du dig själv skulden för alltihopa. Och sånt kan vara svårt att få grepp om, och bearbeta på egen hand. Även om det också går.

Föreslår att du försöker få till ett par tre samtal med en vanlig kurator via din vårdcentral, för det är en resurs som faktiskt brukar finnas tillgänglig utan att du måste stå i kö.

Läs även på om PTSD och hur det funkar. För du har det, garanterat.

För mig tog det nästan tio år innan polletten (PTSD) trillade ner, och under tiden fallerade min hälsa totalt, både fysiskt, mentalt och andligen. Men det har blivit stor skillnad sedan dess, och de flesta flera av mina kurvor pekar numera uppåt igen. Och jag börjar kunna planera för framtiden igen.

Lycka till med läkningen.

Vad du beskriver är en manipulatör inte BPD

Nej, jag har inga amatörpsykologiseringsbehov alls. Tvärtom så får jag anses vara "toxiskt maskulin" i min problemhantering. Om någon beklagar sig över att varje dag är en emotionell bergodalbana så frågar jag vad de själva har gjort för att ta sig ur eller minska det problemet.

Man kan inte rädda någon som inte vill bli räddad.

Redan när du sa att du jobbade som psykolog tyckte jag att du tog ut svängarna lite väl. Men ingen psykolog eller psykiater i hela världen blandar ihop sina titlar, sorry. Så försök inte ens skylla på misstag eller autocorrect är du snäll. Och forskare också minsann, jo tjena hörru.

Och sen så låter det här med att "utfärda" diagnoser bara för roligt också. För, normalt sett är det officiella dokument typ pass och visum som utfärdas.
Men du kanske tänker på en diagnos som ett slags ID-handling eller körkort, dvs nåt man använder för att LEGITIMERA sin existens, och sina gärningar? Nåt som berättigar bäraren vissa specifika rättigheter och priviliegier. Ja, så kan man ju också se det.

Annars tackar jag dig för ditt vänliga svar på mitt inlägg tidigare tråden. Men nu har jag inga fler frågor till dig.