Dödsstöten för mrkoll,Lexbase och liknade sidor är GDPR

Men samtidigt som det kan vara fel och otillåtet. Om det inte finns några negativa följder så finns det heller inget som hindrar dom från att fortsätta.

Eller hur kan dom annars få lov att fortsätta sin verksamhet?
Eller är det så att dom behöver stämplas med näringsförbud för att få dom att lägga ner?

Hur ska vi tolka detta egentligen?

Jag skrev till en tingsrätt då jag upptäckte att en dom som föll efter HDs avgörande nu publicerats på en av rättsdatabaserna.

Jag mailade tingsrätten som utfärdade domen och frågade om dom hade fastställt att förbehåll gäller för den typen av verksamhet när dom beställer ut mål eller ej.

Och om fallet är att förbehåll har givits, så borde det då antas att databaserna bara skiter i det, och rättsliga åtgärder bör tas?


Följande var svaret.

"Tingsrätten får regelbundet in förfrågningar om att ta del av allmänna handlingar. I stor utsträckning lämnas handlingar ut. I vissa fall lämnas de inte ut. I vissa fall lämnas de ut med förbehåll.



Sedan Högsta domstolens avgöranden den 25 februari 2025 i mål nr Ä 3457-24 och Ä 3169-24 har tingsrätten lämnat ut handlingar med förbehåll.



I vilken omfattning tingsrätten har lämnat ut handlingar utan förbehåll diareförs inte. Den som begär ut handlingar har också rätt att vara anonym. Tingsrätten kan inte svara på vem som har beställt en handling som publiceras på t.ex. internet."


Problematiken i deras svar blir ju att dom inte vill vara medgörliga och informera om databasen förser informationen olovligt ? Vem vänder vi oss till ?

Det där kommer 100% inte flyga om det prövas.
Det blir ju en koppling till brottmålsdom på en person med ett klent försök att ursäkta sig via 2 extra steg.

Bara för dom lägger till ett par extra moment i flödet för att få domen som är kopplad till personnumret så "löser" det inget av det som HD avgörandet sa ifall förbehåll finns på domen som plockats ut.

Snarare medger verifiera, likt tidigare nämnt, att dom skjuter sig själva i foten och säger att gdpr gäller.

Vilket geni hos verifiera kläckte den idén kan man ju undra.

Bra i stora hela för argumentationen att det kommer ligga grund för skadestånd, trist att det fortsätter att spridas nya domar.

Lite märkligt att de försöker hävda att det är en "artikel" när de bl.a. registrerat sig som "databas" på Mediemyndigheten.

En intressant kuriosa är att Lexbase inte har registrerat sin verksamhet som databas. Enbart utgivningsbevis (journalistisk verksamhet).

Detta borde väl rimligen innebära att Lexbase inte åtnjuter grundlagsskydd enligt YGL för den del av verksamheten som utgör databas.

Mjaa. Verifiera har faktiskt sökt tillstånd för databas som icke utgör traditionellt massmedium. Det står dock inget datum för när tillståndet registrerades, vilket jag tycker är lite märkligt Jämförde med Juno, och där framgår heller inget datum för när det registrerades. Tillstånd beviljas på tio år.

Någon som har blivit borttagen hos lexbase men som har blivit tillagd igen?

Aldrig hört om någon som blivit borttagen överhuvudtaget

Hur ska vi tolka detta egentligen?

Jag skrev till en tingsrätt då jag upptäckte att en dom som föll efter HDs avgörande nu publicerats på en av rättsdatabaserna.

Jag mailade tingsrätten som utfärdade domen och frågade om dom hade fastställt att förbehåll gäller för den typen av verksamhet när dom beställer ut mål eller ej.

Och om fallet är att förbehåll har givits, så borde det då antas att databaserna bara skiter i det, och rättsliga åtgärder bör tas?


Följande var svaret.

"Tingsrätten får regelbundet in förfrågningar om att ta del av allmänna handlingar. I stor utsträckning lämnas handlingar ut. I vissa fall lämnas de inte ut. I vissa fall lämnas de ut med förbehåll.



Sedan Högsta domstolens avgöranden den 25 februari 2025 i mål nr Ä 3457-24 och Ä 3169-24 har tingsrätten lämnat ut handlingar med förbehåll.



I vilken omfattning tingsrätten har lämnat ut handlingar utan förbehåll diareförs inte. Den som begär ut handlingar har också rätt att vara anonym. Tingsrätten kan inte svara på vem som har beställt en handling som publiceras på t.ex. internet."


Problematiken i deras svar blir ju att dom inte vill vara medgörliga och informera om databasen förser informationen olovligt ? Vem vänder vi oss till ?

Den där GDPRWarrior som stämde Lexbase blev borttagen men sedan tillagd igen.

Kan du inte bara be tingsrätten om utdrag kring vilka som begärt ut domen? Antar att begäran har gjorts genom mejl och även det är ju allmän handling?

Låter ju helt sinnessjukt. Så personen kom ut på lexbase efter HDs dom? Vilka individer är det som lämnar ut dessa handlingar på tingsrätten och vad har de för befattning där? Befinner de sig fysiskt på plats i tingsrätten? Dags att hota/besöka de personer som jobbar på tingsrättena? Skada deras familjer?

Aldrig hört om någon som blivit borttagen överhuvudtaget

Du är väldigt tvärsäker på saker och ting, saker som inte ens tunga jurister och rättsinstanser är väldigt osäkra på. Många av dina inlägg andas snarare önsketänkande.

Jag tror inte Verifiera själva kläckt denna idé. Snarare är det andra som haft idén då vissa i debattinlägg och annat sagt att en möjlig väg att runda förbudet är att låta AI skriva rena journalistiska artiklar om varje dom.

Om du menar att ett förbehåll skulle gå att kringgå genom att man har en AI bot som skriver en artikel och refererar till domen i fråga, allt från en slagning på en persons personnummer eller namn, så får du gärna förklara hur det håller rättsligt

Fel. Jag har blivit borttagen.

Lexbase hävdar att de är en nyhetsbyrå och därför undantas från GDPR:s raderingsrätt. De har juridiskt skydd genom Yttrandefrihetsgrundlagen (YGL) eftersom de har ett utgivningsbevis från Myndigheten för press, radio och tv (MPRT).

Som jag har förstått det omfattas deras publicering av domar inte av GDPR:s rätt till radering – än så länge. Dock har Högsta förvaltningsdomstolens och Högsta domstolens senaste avgöranden visat att GDPR kan begränsa hanteringen av personuppgifter i offentliga handlingar.