Vi som vägrar kriga (för Sverige eller annan nation)

Det finns, tror jag, många av oss ute i Sveriges byar och städer, som av olika anledningar landat i ett beslut: Jag kommer aldrig någonsin dra på mig en uniform och lyda order.

Tänkte att vi här kunde dela med oss av våra tankegångar kring ämnet nu när världen verkar förbereda sig för konflikt igen. Hur kommer det sig att just du inte vill leka krig och pang-pang med de andra pojkarna?


För mig handlar det nog främst om två saker, en tung filosofisk anledning och en mer 'prosaisk':

1. Krigets totala meningslöshet och avsaknad av vinnare. Det finns inga vinnare i krig eftersom vi egentligen slåss mot en inre fiende. Krig är, tror jag, en manifestation av (och likriktning av) gruppens kollektiva rädslor. När soldater mördar varandra ute på slagfältet begår de i själva verket självmord, vilket blir tydligt när de sedan kommer hem och lider av PTSD och depression. Botet mot krig kommer aldrig vara mer krig, utan en total vägran hos alla att delta i just krig. Trump, von der Leyen, Netanyahu och Hamas ledare kan väl utmana varandra på duell istället?

2. Samhällskontraktet i Sverige är rivet. Denna anledning vägde nog tyngre för mig när jag var yngre, men jag känner ändå att den fortfarande är relevant. Sverige och dess invånare har valt att sätta andra folkgrupper framför den svenska. Man har jobbat hårt i decennier för att piska i den vite mannen att han är roten till allt ont. Man har försökt så gott det går att vrida på sanningar, krossa politiskt motstånd, man har skuldbelagt och rasism-anklagat in absurdum. Att jag, som vit man, skulle lyfta ett finger för denna staten - som ser mig som ondskan och fienden - finns inte på världskartan. Det kommer aldrig att hända.

Önskar alla de som snart kommer kasta sig ut i strid ett stort lycka till. Kanske kommer vi mötas någon gång i framtiden på en strand någonstans. Om jag sitter och ristar i sanden med en pinne vill jag redan nu be dig att inte rubba mina cirklar.

2 absolut, staten är min fiende.

Man skyddar sina närmsta och det gör man bäst där de befinner sig, inte vid fronten mot statens yttre fiender.

De som älskar staten, dess multikultikaosbygge, värdegrund och sjuka agendor får gärna ställa sig vid fronten och gå till slakt, jag liksom staten har inget emot att dessa försvinner..

Men Ni väntar er förstås att vi andra vettiga ska skydda Er.

Denna tråd kan istället heta: Jag vill inte slåss för Sverige för de har tagit in negrer men jag använder gärna fri sjukvård och skola.

Snälla vän, hade den inte varit skattefinansierad hade den varit extremt mycket dyrare. Åk gärna utomlands till Sydostasien eller varför inte USA och se hur saker som barnpassning, skola m.m. kostar där

Kanske för att dom bara betalar 12% i skatt?

Helt korrekt översatt!
Dessutom gäller att "enade vi stå, söndrade vi falla".
Dumheten i tanken att man ska kunna försvara sig själv och familjen med älgbössan, när ryssen från 5 mils avstånd vräker in artillerigranater över småstaden man bor i, är rätt slående.

Dock är det något som skaver i den Svenska nationen.
Hur enade är vi numera?
Det finns något unket i landet som bland annat gör att sådana här trådar startas.

Det är ingen hemlighet att senaste decenniernas regeringar HAR söndrat Sverige, b la med massinvandring och avsaknad av enad nationalism men att sitta som en incel och skryta över att man inte ska försvara landet när man ändå får så mycket från vaggan till graven är idiotiskt.

Nä, jag vill inte heller kriga.
Jag låter någon annan försvara min frihet.
Tycker inte jag har något att försvara heller, flickvän har jag ingen ändå.
Ska fråga mamma vad hon behöver för storlek på uniform och hjälm, så kan jag beställa det på nätet när jag får pengar från soc.
Jag själv funderar på att gömma mej under sängen med snuttefilten.
Tror ni fienden kommer hitta mej där eller ska jag gömma mej under lillsyrrans säng så fienden tar henne istället vad tror ni?
Jag är absolut inte feg, vill bara inte hjälpa till.
Vill hellre sitta på en strand och rita med en pinne i sanden när fienden landstiger och våldtar mamma.
Tycket ni detta är konstiga tankar, är jag sjuk?

För det första skiljer sig skatterna ordentligt från stat till stat, federala inkomstskatten kan gå upp till 20% och att betala bara barnpassning äter upp ALL de pengar och betydligt mer du "sparar" in på skatten.

Man märker att incel tomtarna här knappt bott utanför sin by, mycket mindre i något annat "riktigt" land.

Alla svenska tonåringar borde pröva på att få bo i Filippinerna, USA eller liknande innan de får uttala sig om socialekonomi.

Ja eller åtminstone vara närvarande på skollektionerna. Jag har svårt att tänka mig att skolan slutat lära ut hur saker och ting förhåller sig i länder runt om i världen.

Visst, men vad kostar det att dra ett par ungar genom collage där? Vill du inte ha barn och inte tänker bli sjuk så flytta dit då!

För tråden och för övrigt, de som inte tänker kriga mot fienden är de som kommer att samarbeta med fienden. Tänk på hur det det gick för Vidkun i vårt grannland.