Citat:
Ursprungligen postat av
Miracklet
Det var ett direkt dödande skott som träffade precis rätt om syftet var att avliva offret. GM kom undan utan att någon 39 år senare har varit i närheten av att identifiera personen. Vapnet är ej återfunnet och mördaren går fortfarande fri (om denne fortfarande lever). Det missade skottet är väl det enda man kan fundera lite över, men det kan mycket väl ha varit ett vådaskott eller så var det inte ett primärt uppdrag att hon skulle dö också.
Här begås det i MOP-sammanhang populära felslutet att bedöma insatsen efter
dess utfall och inte efter vad GM rimligen kan ha tänkt sig
på förhand eller i situationen.
Att skjuta en projektil igenom bröstkorgen på någon är givetvis förenat med livsfara och kommer att innebära dödlig utgång i många fall. Alla dylika skott med sådant utfall träffade givetvis "precis rätt" (om döden var syftet), hur än slumpmässigt placerade de var. Tankegången att skottet var välplacerat eftersom offret avled innebär helt enkelt ett felslut. GM har när han flyr in i gränden givetvis inte en aning om att statsministern är träffad i ett specifikt kärl och är döende på platsen. Att bli genomskjuten i ryggraden är fullt förenligt med livets fortbestånd.
Problematisk på samma vis är tanken att attentatet var kvalificerat eftersom GM kom undan. Saken är den att det kunde GM på förhand inte känna sig det minsta säker på att göra när attentatet verkställs på en på förhand okänd plats, längs okänd rutt, med okänd flyktväg, under kaotiska och okontrollerbara förhållanden mitt i folkvimmel. GM, oavsett typ, hade helt enkelt tur.
Citat:
Jag noterar din övertygelse, men delar den inte.
Antingen är det en glad amatör med en jävla massa tur, eller så är det någon som vet precis vad den gjorde.
Något som många glömmer bort är att paret attackerades bakifrån. Och att det inte finns sammanhängande vittnesmål som kan visa att någon förföljde paret ända från Grand. Hade det gjort det så hade man ganska säkert kunnat veta att GM såg paret (framifrån) vid Grand och förföljde dem. Men när vi inte kan bekräfta att någon förföljt dem hela vägen från Grand så betyder det att GM bör ha sett dem vid ett senare tillfälle, eller fått reda på att de skulle komma till ett visst ställe. Själv tror jag det bör ha varit svårt att ha identifierat dem från sidan i vintermörkret, och svårt att med säkerhet identifiera dem framifrån om man möter dem på gatan.
Kort sagt så vet vi inte med säkerhet om någon förföljde dem ända från Grand till mordplatsen. Dök GM upp vid senare tillfälle bör denne troligen fått information på något annat sätt om att paret anlände, dvs flera var inblandade.
Det är möjligt. Min synpunkt är att oavsett typ av gärningsman/-män och oavsett om makarna förföljts eller inte, så framstår attentatet mycket tydligt som resurssvagt. Det kan man ju strunta i om man vill, men då väljer man att hålla sin GM eller GM-typ icke kompatibel med omständigheter och tillvägagångssätt. Vilket framstår som aningen tröstlöst.
---
Exempel på otvetydig information om insatsens grad av kompetens.
En resursstark GM hade haft kapacitet att identifiera en för honom rimlig attentatsplats med säkra, diskreta och förutsägbara förhållanden. Det fanns gott om sådana tillfällen i statsministerns rutiner. En resursstark GM hade haft kapacitet att inse att en oklar utfärd i city inte var ett lämpligt tillfälle för attentat.
En resursstark GM hade haft kapacitet att välja ammunition som inte var vid tiden sedan länge utdaterad och obsolet samt dysfunktionell och i mycket hög grad icke ändamålsenlig.
En resursstark GM hade haft kapacitet att skjuta statsministern på så viss att utgången var tveklös (dvs, inte ett skott och det i ryggen under gång, i dunkel, genom tjocka vinterkläder).
En resursstark och planlagd GM var sannolikt inte likgiltig inför sin personliga framtid, vilket GM i fallet MOP av allt att döma var (skjuter bland folk, omaskerad osv).
Man kan påminna om att det är som resurssvag och icke planlagd insatsen tydligt
framstår. Vilket är förenligt med att den inte var det. Det kräver dock goda skäl att anta att något inte är som det sakligt sett framstår.
