Citat:
Det är lugnt. 
Citat:
Sitter och följer utvecklingen i tråden efter HD´s dom och hurvida ett tvistemål skulle kunna gå som FT eller vanligt.
Helt klart är att det är dispositivt rakt igenom. När det gäller det totala värdet är det intressant. Dels skadeståndsbeloppet men vad är då värdet av 1 dom? Ja, man kan begära ut uppgifter på hur mång de faktiskt har sålt de senaste åren och antagligen är det väldigt få och det ekonomiska värdet av domen i sig är väldigt ringa.
Men så kan man blanda in frågan som väcktes i ett case med en resebyrå där resebyrån argumenterade för att det totala beloppet potentiellt kan bli mycket större. Om jag inte missminner mig fullständigt blev det att det skulle hanteras som ett ordinärt tvistemål. Något liknande kommer Lexbase att argumentera för det är jag säker på. I så fall kan det röra sig om ett större belopp. Är det då rimligt att tingsrätten faktiskt tar hänsyn till detta under rådande omständigheter? Dels är jag säker på att tingsrätten vill lägga målet på vila till EU-domstolen har sagt sitt. Sedan kan man faktiskt ifrågasätta själva lagligheten i vad Laxbase gör och fundera på om det är en rimlig invändning av Lexbase att hävda att det är värt ett större belopp.
Ett alternativ jag hade övervägt själv är att yrka på ett ordinärt mål med tre domare och dessutom yrkat på att det har varit skäligt att få frågan prövad så till vida att var och en ska stå för sina egna rättegångskostnader. Prövad i ljuset av HD-dom att GDPR faktiskt står över grundlagen m.m.
Helt klart är att det är dispositivt rakt igenom. När det gäller det totala värdet är det intressant. Dels skadeståndsbeloppet men vad är då värdet av 1 dom? Ja, man kan begära ut uppgifter på hur mång de faktiskt har sålt de senaste åren och antagligen är det väldigt få och det ekonomiska värdet av domen i sig är väldigt ringa.
Men så kan man blanda in frågan som väcktes i ett case med en resebyrå där resebyrån argumenterade för att det totala beloppet potentiellt kan bli mycket större. Om jag inte missminner mig fullständigt blev det att det skulle hanteras som ett ordinärt tvistemål. Något liknande kommer Lexbase att argumentera för det är jag säker på. I så fall kan det röra sig om ett större belopp. Är det då rimligt att tingsrätten faktiskt tar hänsyn till detta under rådande omständigheter? Dels är jag säker på att tingsrätten vill lägga målet på vila till EU-domstolen har sagt sitt. Sedan kan man faktiskt ifrågasätta själva lagligheten i vad Laxbase gör och fundera på om det är en rimlig invändning av Lexbase att hävda att det är värt ett större belopp.
Ett alternativ jag hade övervägt själv är att yrka på ett ordinärt mål med tre domare och dessutom yrkat på att det har varit skäligt att få frågan prövad så till vida att var och en ska stå för sina egna rättegångskostnader. Prövad i ljuset av HD-dom att GDPR faktiskt står över grundlagen m.m.
Citat:
Vad jag vet så finns det ingen praxis om att folk ska stå sina egna kostnader oavsett utgång bara för att ett mål rör en prejudikatfråga. På juristprogrammet läser man otaliga prejudikat, och jag kan inte minnas att det har hänt att parterna fått stå sina egna kostnader p.g.a. det.
Skadeståndet är ideellt, inte ekonomiskt. Så ser inte hur det är relevant hur många domar de sålt. Det är publiceringen i sig som är skadevållande eftersom man står antecknad som "förekommande" för alla som söker på sitt namn.
Det hade eventuellt varit mer intressant att veta hur många som sökt på ens eget namn. Men det tror jag inte är uppgifter de lagrar.
Ja, läggs det om till T-mål tror jag också det är till fördel om det avgörs av tre domare istället för en.
Finns det praxis som stödjer att prejudikatfrågor kan föranleda att envar står sina kostnader?
?
Det hade eventuellt varit mer intressant att veta hur många som sökt på ens eget namn. Men det tror jag inte är uppgifter de lagrar.
Ja, läggs det om till T-mål tror jag också det är till fördel om det avgörs av tre domare istället för en.
Finns det praxis som stödjer att prejudikatfrågor kan föranleda att envar står sina kostnader?
?En sån kostnadsfördelning sker som regel när båda parterna delvis nått framgång och delvis tappat i målet, så att det inte går att utse någon klar "vinnare."
(Förekommer även i vissa särskilda typer av mål, t.ex. familjerättsliga tvister och VA-mål.)
Citat:
finns redan det du syftar på
Ja, EU-domen du syftar på är C-740/22, Endemol Shine Finland, som kom från EU-domstolen den 7 mars 2024. Den handlar om huruvida arbetsgivare får begära utdrag ur belastningsregistret vid rekrytering.
Vad sa EU-domstolen?
EU-domstolen slog fast att artikel 10 i GDPR förbjuder behandling av uppgifter om brott och fällande domar, om det inte sker under kontroll av en myndighet eller enligt en specifik nationell lag.
Konsekvens:
👉 Arbetsgivare får inte rutinmässigt begära belastningsregisterutdrag vid anställning, om det inte finns en lag som tillåter det.
👉 Det räcker inte med att en arbetsgivare har "berättigat intresse" enligt artikel 6 GDPR – det krävs uttryckligt lagstöd.
Hur påverkar detta Sverige?
I Sverige finns särskild lagstiftning som kräver belastningsregisterutdrag för vissa yrken, t.ex.:
✅ Skola och barnomsorg
✅ Vård och omsorg
✅ Säkerhetsklassade tjänster
Men för privata arbetsgivare utan lagkrav kan domen innebära att det blir svårare att kräva belastningsregisterutdrag i rekrytering. Integritetsskyddsmyndigheten (IMY) kan också börja granska arbetsgivares rutiner på ett strängare sätt efter denna dom.
Ja, EU-domen du syftar på är C-740/22, Endemol Shine Finland, som kom från EU-domstolen den 7 mars 2024. Den handlar om huruvida arbetsgivare får begära utdrag ur belastningsregistret vid rekrytering.
Vad sa EU-domstolen?
EU-domstolen slog fast att artikel 10 i GDPR förbjuder behandling av uppgifter om brott och fällande domar, om det inte sker under kontroll av en myndighet eller enligt en specifik nationell lag.
Konsekvens:
👉 Arbetsgivare får inte rutinmässigt begära belastningsregisterutdrag vid anställning, om det inte finns en lag som tillåter det.
👉 Det räcker inte med att en arbetsgivare har "berättigat intresse" enligt artikel 6 GDPR – det krävs uttryckligt lagstöd.
Hur påverkar detta Sverige?
I Sverige finns särskild lagstiftning som kräver belastningsregisterutdrag för vissa yrken, t.ex.:
✅ Skola och barnomsorg
✅ Vård och omsorg
✅ Säkerhetsklassade tjänster
Men för privata arbetsgivare utan lagkrav kan domen innebära att det blir svårare att kräva belastningsregisterutdrag i rekrytering. Integritetsskyddsmyndigheten (IMY) kan också börja granska arbetsgivares rutiner på ett strängare sätt efter denna dom.
Citat:
z800kul har tyvärr missförstått domen.Målet handlade om rätten att få ut fällande domar i brottmål från en allmän domstol under Finlands motsvarighet till offentlighetsprincipen*, inte huruvida enskilda arbetsgivare får begära utdrag från arbetssökande. Den domen sätter inte upp några hinder mot att arbetsgivare ber arbetssökande att själva visa upp ett utdrag.
*Här är frågorna som ställdes av den finska domstolen:
Och här är EU-domstolens svar:
Domen kan läsas i sin helhet på Curia:
https://curia.europa.eu/juris/document/document.jsf;jsessionid=AD6A92CEE7F9814AB32D632217 9F3BCF?text=&docid=283530&pageIndex=0&doclang=SV&m ode=req&dir=&occ=first&part=1&cid=405757
__________________
Senast redigerad av Kallebrogen 2025-03-07 kl. 22:15.
Senast redigerad av Kallebrogen 2025-03-07 kl. 22:15.
