Dödsstöten för mrkoll,Lexbase och liknade sidor är GDPR

Tur att jag hann begära ut några registerutdrag. Skumt att det ska vara så jävla PK med allt i Sverige. Nog med sketna straff för mord, sexualförbrytare, ungdomskriminalitet och trakasserier. Allt ska enligt blåögda Sverige kunna "rehabiliteras bort." Sverge är paradiset för pedofiler. Den där äckliga säkerhetspolisen fick inte ens en utredning om våldtäkt mot en 14åring pojk. Han har medvetet valt att gå så långt som att boka möte, dyka upp på mötet för senare ha för avsikt att våldta honom! Tackar som fan att dumpen avslöjade honom. Att bli av med ett arbete ska inte ingå i straffskalan. Att utesluta att väcka åtal när en vuxen man vill medvetet vill utföra sexuella övergrepp mot barn visar att det är fullt okej att gör det! Eller ska vi rehabilitera bort pedofili också?
Att ta bort det lilla som finns kvar för en medborgare, för att kunna skydda sig mot avskum som är rent av är brottsliga, bara det är ett brott mot mänskligheten!

Nu kanske du har gett upp den här diskussionen. Men kom faktiskt på en bättre liknelse. Du behöver såklart inte svara. Men kan vara bra om vi får ett gott avslut på diskussionen så att du inte går oviss om rättsläget.

Ponera att det skulle vara fråga om bättre rätt till ett fotoalbum som ingen har kvittot till. Hur avgör man då värdet? Värdet har ju högst ett personligt värde för parterna. I rena pengar så är det inte uppenbart att ett fotoalbum överstiger ett halvt prisbasbelopp, eftersom det går att hitta ett motsvarande för 300kr. Sen om det fotoalbumet är värt 500kr eller 5000kr spelar mindre roll. Det är uppenbart inte värt över ett halvt prisbasbelopp.

På samma sätt förhåller det sig med det vi gör gällande: Skadeståndet är uppenbart inte över ett halvt prisbasbelopp. Jag har hänvisat till flera rättskällor i både EU rätt och svensk domstol som styrker att det inte rör sig om över ett halvt prisbasbelopp.

Du väljer dessutom att tolka lagtexten bokstavligen och utifrån dina värderingar istället för rättsdogmatiskt. Dvs du backar inte upp dina påståenden med rättskällor mer än lagtextens ordalydelse och rubriker på tidigare lagstiftning. I övrigt har det bara varit åsikter från din sida.

Du kan fortfarande begära ut registerutdrag. Bara att du som arbetsgivare måste begära det.
Och vill inte den arbetssökande tillgodose dig så behöver du inte anställa!

Jag tänker faktiskt lite att jag kanske har fel. Men inte på grund av att ni övertygat mig med det ni skrivit utan för att ni verkar ha mycket erfarenhet och jobbar med sånt här.

Men jag tänker också att vi kanske missförstår varandra eftersom jag inte riktigt kan dom rätta uttrycken. Jag försöker att inte skriva uttryck som jag inte kan helt och erkänna det. Men jag tänker att ni kanske ändå tror att jag säger något som jag inte menar för att jag använder fel uttryck. Så jag ska försöka förklara det på lite annat sätt. Och inte hålla på med personangrepp heller. Och hoppas att ni tillbaka försöker förstå vad jag försöker säga istället för att hoppa på något uttryck som jag kanske skriver fel.

Jag vill också att ni tänker på att det jag argumenterar mot är att det säkert skulle bli FT. Jag har i och för sig också låtit som att det är säkert att det inte skulle bli FT men poängen med det hela är ju att jag menar att dom som stämmer Lexbase inte kan vara säkra på att det blir FT.

Så om svaret är att det "kanske blir FT eller kanske inte", så tycker jag att vi båda har haft poänger och är kompisar istället.

Så här tänker jag.

Borttagning av en dom är inte samma sak som att överlämna en sak och det är inte något som avtalats om
. Alla dom exempel jag sett i tråden och på andra ställen om krav att måste göra något i kombo med skadestånd eller annat pengakrav, så har det dom måste göra gällt någonting som har ett värde. Det ska tex lämnas tillbaka hundar eller fastigheter eller sånt. Fotoalbumets värde kanske är oklart men det gäller fortfarande en sak som någon i slutändan ska äga.
. Om det varit både skadestånd och tex lämna tillbaka så har det som ska lämnas tillbaka fortfarande haft ett värde.
. Kanske är det skillnaden att något som har ett värde ska byta ägare. Och här byter inget ägare.
. Jag förstår att saker som avtalats om kanske inte är saker utan typ tjänster eller mer komplcierade saker. Men det har då avtalas om och kanske värdesatts i avtalen på något sätt. Eller så finns det sätt att värdera det på. Men det spelar ju ingen roll här eftersom dom som stämmer och Lexbase inte har avtal om något.
. Jag tycker alltså att skillnaden mellan exempel i tråden och i förarbetena och detta fall är tydligt men kan inte riktigt förklara den. Men jag ska försöka.

Att ta bort en dom gäller inte något som tydligt har ett värde
. Visst om Lexbase säljer den så får dom 119 kronor. Och om dom inte får ha den så kanske det kan krävas skadestånd. Men det är inte en sak som i att någon till sist kommer äger domen. Värdet följer liksom inte med domen på samma sätt som värdet följer med hunden eller fastigheten.
. Det är helt enkelt inte uppenbart att domen har ett uppenbart värde.
. Om det inte är uppenbart att det har ett värde så borde det uppenbara värdet därför inte kunna vara mer eller mindre än gränsen. Och därför borde det inte kunna bli FT. Det är typ som att man kan svara rätt eller fel på en fråga. Men om ingen ställer frågan så kan ju inte svaret bli något av dom.

Skadestånd och ta bort en dom är väldigt olika saker
. Att en stämning om skadestånd under gränsen skulle kunna bli FT har jag inte sagt emot. Jag tycker att dom som vill stämma borde gör det så. Som Försvarsadvokat skrev så borde ju Lexbase då vilja ta bort domarna så dom inte blir stämda igen. Problemet löses ju så ändå.
. Jag har inte sett ett enda fall där ett skadestånd för tex förtal också varit i kombo med att dom som förtalat måste sluta med det. Absolut inget FT i alla fall. Det måste ju finnas en anledning varför.
. Att kravet på att att ta bort domen endast skulle vara ett "indispositivt moment" till att få skadestånd tycker jag låter konstigt. Det är inte som att dom säger "Jag vill ha skadestånd!" och sedan mumlar "och bra om ni tar bort det också".
. Jag tänker att skadestånd och ta bort saker är två olika yrkanden. Och eftersom yrkandet att ta bort domen inte är om något som tydligt har ett värde, så kan det ju inte bli FT. Tänk på det jag skrev innan också om exemplen. Om ge tillbaka hunden eller fastigheten var ett eget yrkande så gällde det ju fortfarande saker som tydligt har ett värde. Men inga exempel sa att saker som inte tydligt har ett värde kan vara indispositiva moment.

Det finns fall som inte kan bli FT
. Om alla fall kunde bli FT skulle jag förstås inte tro att det här var enda som inte kunde det.
. Men det finns fall som inte kan bli det och jag har inte sett någonstans i lagen eller förarbetena att det står exakt vilka fall det gäller.
. Jag förstår att dom fallen ibland handlar om tvingande lagar. Alltså att om domstolen får reda på det så måste dom döma (eller nåt sånt). Men det här kan jag inte jättebra och jag vet inte vad som gäller GDPR här heller.
. Jag tycker det låtit lite i tråden som att allt som inte har ett tydligt värde över gränsen ska kunna bli FT. Och i så fall förstår jag att borttagning också kan bli FT. Men det är ju inte sant att alla fall kan bli det.
. Eftersom det finns fall som inte kan bli FT, så förstår jag inte varför det är så självklart att detta ska vara det. Om det är lite otydligt så borde det väl ändå bli T. Och då menar jag som sagt inte att värdet är otydligt, utan att det är otydligt om ta bort har ett värde.
. Om jag googlar det här så står det på flera ställen att endast dispositiva fall kan bli FT. Och då endast vissa typer av indispositiva fall. Jag litar inte på google och all SEO men det låter ju i alla fall som att det finns rätt mycket som inte kan bli FT.

Fallet är inte enkelt
. Det vore konstigt om ett såhär komplicerat fall skulle kunna bli FT. FT borde ju vara för enkla fall. Det står i förarbetena och överallt där man läser om det.
. Domstolarna borde också kunna ha lite möjlighet att bestämma typen av tvistemål utifrån detta.
. Detta är inte det vi bråkat mest om men om domstolarna kan göra det så påverkar detta ändå det andra. För då är det ju inte självklart att det blir FT och då riskerar dom som stämmer Lexbase att behöva betala massor.

Sund inställning!

Jag förstår din poäng. Men jag kommer göra en liknelse in absurdum:
Ponera att två föräldrar delar vårdnaden om ett barn och har umgänge varannan vecka. Barnet har ritat en teckning på en åsna när hon var hos sin pappa. På teckningen står det "Till min mamma". Mamman kräver nu av barnets pappa att han ska överlämna teckningen. Han vägrar. Han vitsordar i och för sig att det inte finns skäl att ifrågasätta ägarskapet av teckningen att den tillhör mamman, men invänder att han ska överlämna den eftersom den ritades när han hade umgänget med barnet och nu hänger teckningen på hans kylskåp.
Det är alltså fråga om fullgörelse eftersom ägarskapet inte tvistas.

Ska mamman då stämma pappan enligt de vanliga kostnadsreglerna i 18 kap RB, eller går det att argumentera för att värdet på teckningen understiger ett halvt prisbasbelopp?

Om man vägrar inrätta sig efter att följa GDPR artikel 17 kan i sig medföra ett skadeståndsansvar i den omständighet att rätten bedömer att det finns fog för yrkandepunkt 1 (fullgörelse att ta ned uppgifterna). Du kan inte åläggas skadestånd om rätten bedömer att det inte finns skäl att ta ned uppgifterna. Däremot kan du åläggas skadestånd om det finns fog för det. Det innebär inte att det per automatik behöver bli ett skadeståndsansvar, vilket man bland annat går igenom i förhandsavgörandet mål C-300/21, hur skadeståndsrekvisiten ställs upp. Det vill säga att yrkandepunkt 1 och 2 hänger ihop, men går nödvändigtvis inte hand i hand. Yrkandepunkterna utgör vidare "väsentligen samma grund", vilket är ett krav för att kunna framställa två skilda yrkanden i samma stämningsansökan, se 13 kap 3 § tredje punkten Rättegångsbalken.

Förarbetena nämner några fall som inte ska handläggas som FT. Vårdnadstvister är ett väldigt speciellt T-mål eftersom där kan du inte ålägga motparten ombudskostnader oavsett vem som vinner. Alla står sina egna kostnader.
Vårdnadstvister vill jag minnas nämns specifikt som ett undantag från FT i förarbetena. Eller om det var lagkommentarerna. Minns inte riktigt.

Det ska också framhållas att det finns förhållandevis få lagar som är helt indispositiva som handläggs av allmänna domstolar. De allra flesta indispositiva lagar omfattas av Förvaltningsdomstolarnas handläggning.

Men vi kan ta arbetsrätten till exempel. Diskrimineringslagen. Den är helt indispositiv, men bör kunna handläggas som ett FT-mål, om man yrkar på en diskrimineringsersättning som understiger ett halvt prisbasbelopp.
Det hänger alltså inte på huruvida lagen som sådan är indispositiv eller inte, för likväl i DL så kan man förlikas angående diskrimineringsersättning (som ej är att förväxla med skadestånd, om man ska vara petig). Detta är vad jag menar att du läser in alltför bokstavligt i vad som skrivs i lagtexten.

Jag önskar verkligen att jag hade kunnat ge dig några fler exempel från min erfarenhet, för har några klockrena fall som handlagts som FT, men som till arten varit överdrivet komplexa. Men jag vill ogärna outa mig genom att ge ledtrådar, eller ens lägga ut maskerade domar. För dessa fall är så speciella att de går att hitta om man vet vilken lag det är som prövas.
Bland annat detta fallet, där en psykopatisk kvinna på ett företag lät stämma mig var faktiskt inte så fullt enkelt som jag får det att låta: (FB) Dödsstöten för mrkoll,Lexbase och liknade sidor är GDPR
Lagstiftningen som tillämpas har bara prövats två gånger, varav mitt var ett av fallen. Har för mig att mitt svaromål (inklusive genkäromål) var på cirka 20 A4 sidor med rigorös rättsutredning (ja, jag har dåliga prioriteringar sett till hur lite pengar det rörde sig om ). Utöver detta så prövades huruvida preskriptionsfrågan skulle handläggas som mellandom. Vidare var jag tvungen att begära edition eftersom man från kärandesidan påstod sig ha uppgifter, men som man vägrade lämna ut (det visade sig att de helt enkelt ljög).

Poängen är att det är inte avgörande om frågan är komplex eller inte. Nu ska det i och för sig påpekas att jag begärde aldrig att det skulle handläggas som ett T-mål. Att målet var komplext gick inte att avgöra på förhand, utan det upptäckte jag allt eftersom målet fortskred.
Jag begärde dock att få ersättning för mina rättegångskostnader fullt ut eftersom kärandesidan drog tillbaka sitt käromål. Jag begärde även att målet skulle avgöras ändå, trots återkallande. Fick ingen ersättning mer än för min egen stämningsansökan, lite milersättning och för postbefordran.

Sitter och följer utvecklingen i tråden efter HD´s dom och hurvida ett tvistemål skulle kunna gå som FT eller vanligt.

Helt klart är att det är dispositivt rakt igenom. När det gäller det totala värdet är det intressant. Dels skadeståndsbeloppet men vad är då värdet av 1 dom? Ja, man kan begära ut uppgifter på hur mång de faktiskt har sålt de senaste åren och antagligen är det väldigt få och det ekonomiska värdet av domen i sig är väldigt ringa.

Men så kan man blanda in frågan som väcktes i ett case med en resebyrå där resebyrån argumenterade för att det totala beloppet potentiellt kan bli mycket större. Om jag inte missminner mig fullständigt blev det att det skulle hanteras som ett ordinärt tvistemål. Något liknande kommer Lexbase att argumentera för det är jag säker på. I så fall kan det röra sig om ett större belopp. Är det då rimligt att tingsrätten faktiskt tar hänsyn till detta under rådande omständigheter? Dels är jag säker på att tingsrätten vill lägga målet på vila till EU-domstolen har sagt sitt. Sedan kan man faktiskt ifrågasätta själva lagligheten i vad Laxbase gör och fundera på om det är en rimlig invändning av Lexbase att hävda att det är värt ett större belopp.

Ett alternativ jag hade övervägt själv är att yrka på ett ordinärt mål med tre domare och dessutom yrkat på att det har varit skäligt att få frågan prövad så till vida att var och en ska stå för sina egna rättegångskostnader. Prövad i ljuset av HD-dom att GDPR faktiskt står över grundlagen m.m.

Skadeståndet är ideellt, inte ekonomiskt. Så ser inte hur det är relevant hur många domar de sålt. Det är publiceringen i sig som är skadevållande eftersom man står antecknad som "förekommande" för alla som söker på sitt namn.

Det hade eventuellt varit mer intressant att veta hur många som sökt på ens eget namn. Men det tror jag inte är uppgifter de lagrar.


Ja, läggs det om till T-mål tror jag också det är till fördel om det avgörs av tre domare istället för en.

Finns det praxis som stödjer att prejudikatfrågor kan föranleda att envar står sina kostnader? ?

Vet du om ett företag som R3cway har tillgång till hela belastningsregistret? De är ett privat företag som gör bakgrundskontroll, tänker om deras säkerhetsintervju ger dem automatisk tillgång till registret utan kandidatens godkännande.

De gör uppdrag åt andra företag som inte är inom säkerhetsbranschen.

finns redan det du syftar på


Ja, EU-domen du syftar på är C-740/22, Endemol Shine Finland, som kom från EU-domstolen den 7 mars 2024. Den handlar om huruvida arbetsgivare får begära utdrag ur belastningsregistret vid rekrytering.

Vad sa EU-domstolen?
EU-domstolen slog fast att artikel 10 i GDPR förbjuder behandling av uppgifter om brott och fällande domar, om det inte sker under kontroll av en myndighet eller enligt en specifik nationell lag.

Konsekvens:
👉 Arbetsgivare får inte rutinmässigt begära belastningsregisterutdrag vid anställning, om det inte finns en lag som tillåter det.
👉 Det räcker inte med att en arbetsgivare har "berättigat intresse" enligt artikel 6 GDPR – det krävs uttryckligt lagstöd.

Hur påverkar detta Sverige?
I Sverige finns särskild lagstiftning som kräver belastningsregisterutdrag för vissa yrken, t.ex.:
✅ Skola och barnomsorg
✅ Vård och omsorg
✅ Säkerhetsklassade tjänster

Men för privata arbetsgivare utan lagkrav kan domen innebära att det blir svårare att kräva belastningsregisterutdrag i rekrytering. Integritetsskyddsmyndigheten (IMY) kan också börja granska arbetsgivares rutiner på ett strängare sätt efter denna dom.

Nu frågade du iofs Försvarsadvokat, men jag svarar ändå.

De har inte tillgång till ditt belastningsregister. Den handlingen är sekretessbelagd. Däremot har de eventuellt tillgång till dina domar.
Se Lag om Belastningsregister:

Fast det jag efterfrågar är att det finns ett brott mot just förfrågan. Brott måste framgå av lagtext enligt Legalitetsprincipen och får inte tillämpas analogt.

Intressant besked i övrigt. Skummade igenom den. Ska läsa lite närmare vid senare tillfälle.