Citat:
Ja, å ena sidan är det ju på ett sätt inte konstigt att den person vi nu ser skymta fram, är en väldigt typisk person som vi brukar se vid dåd liknande det här. Även om åldersskillnaden är stor, riktar han sig in på ” sin” skola. Bara ytterligare en plats för hans misslyckanden.
Enstöring, utfryst, mobbad, stångas med myndigheter….möjlgen risk bli utslängd på gatan??
Men, det finns många sådana personer också. Vad skiljer dessa åt från RA?
Jag tycker ( min helt oprofessionella tanke) att jag ser gemensamhetsdrag mellan andra våldsmän, då oavsett diagnos, mobbing, utfrysning osv.
Det verkar vara en slags oförmåga att släppa, att försöka hantera alternativ, en långsinthet, hantera konflikter.
Det kan vara män som misshandlar sina nära, människor som blir rättshaverister, människor som inte klarar av att bli lämnade. Som exempel.
Nu är kanske RA extrem på det viset att han är närapå totalt isolerad och verkar ha mycket djupa svårigheter med att träffa människor. Hans ev diagnos med autism ställer till det.
Det gör att han inte kan få input från andra, inte utvecklas. Tvärtom, finns det väl en stor risk att han suttit på datorn och inspirerats av andra och fastnar än mer i sina destruktiva tankar.
Det svaret vill jag veta om det går; vad tippade honom över kanten? Fanns det en tydlig triggar i närtid, eller i tid med att han syns verka planera dådet. Hans försäljningar och flyttkartonger…
Tillägg:
Psykisk ohälsa naturligtvis. Depression och ångest tror jag.
Vi behöver veta mer om de vanföreställningar som beskrivits. Är de egentliga sjukliga vanföreställningar eller mer som fixeringar. Så vad gäller allvarlig psykisk sjukdom ställer jag mig mer undrande.
Man kan dock fråga sig, precis som du själv är inne på, hur ” frisk är man om man planerar något sådant som det här dådet?
I en rättslig mening är man inte kanske psykisk sjuk om man inte har just vanföreställningar, förändrad verklighetsbild, psykos, men någonstans är gränsen kanske inte fullt så skarp som man vill tro.
Enstöring, utfryst, mobbad, stångas med myndigheter….möjlgen risk bli utslängd på gatan??
Men, det finns många sådana personer också. Vad skiljer dessa åt från RA?
Jag tycker ( min helt oprofessionella tanke) att jag ser gemensamhetsdrag mellan andra våldsmän, då oavsett diagnos, mobbing, utfrysning osv.
Det verkar vara en slags oförmåga att släppa, att försöka hantera alternativ, en långsinthet, hantera konflikter.
Det kan vara män som misshandlar sina nära, människor som blir rättshaverister, människor som inte klarar av att bli lämnade. Som exempel.
Nu är kanske RA extrem på det viset att han är närapå totalt isolerad och verkar ha mycket djupa svårigheter med att träffa människor. Hans ev diagnos med autism ställer till det.
Det gör att han inte kan få input från andra, inte utvecklas. Tvärtom, finns det väl en stor risk att han suttit på datorn och inspirerats av andra och fastnar än mer i sina destruktiva tankar.
Det svaret vill jag veta om det går; vad tippade honom över kanten? Fanns det en tydlig triggar i närtid, eller i tid med att han syns verka planera dådet. Hans försäljningar och flyttkartonger…
Tillägg:
Psykisk ohälsa naturligtvis. Depression och ångest tror jag.
Vi behöver veta mer om de vanföreställningar som beskrivits. Är de egentliga sjukliga vanföreställningar eller mer som fixeringar. Så vad gäller allvarlig psykisk sjukdom ställer jag mig mer undrande.
Man kan dock fråga sig, precis som du själv är inne på, hur ” frisk är man om man planerar något sådant som det här dådet?
I en rättslig mening är man inte kanske psykisk sjuk om man inte har just vanföreställningar, förändrad verklighetsbild, psykos, men någonstans är gränsen kanske inte fullt så skarp som man vill tro.
Det finns säkert 99 enstöringar med liknande problem. Men bara 1 som hade ett vapenintresse och kunskap att hantera vapen.
Det är den utlösande faktorn som leder till en masskjutning. Han kunde ha använt kniv istället men för att åstadkomma den effekt han ville ha ut så behövde han vapen med hög eldkraft.