Citat:
Ursprungligen postat av
OstermalmWeeknd
Linke-din, har av oss ända sedan dess launch setts som ett forum för upp-blåst självförhärligande.
Åt-shill-iga Besserwissers inbillades sent 90-tal att tro att det var där som en "nätverkade". Det är dessa växelvarma och ormars avkomma som ännu utgör crowden där. Detta, ihop med ännu mindre vetande Millennials, som typiskt okritiskt otorra bak örat kliver på alla till synes politiskt korrekta bandvagnar som de får korn på.
Vi sticker ut bestämda hakan med att säga att mången med lem på Linkedin är megadryg, av och till naturen.
Din jobbkollega som ofta fablar om att han (just han, inga 'hen') återkommande blir approacherad av (w)reckryterare och headhunters och kavat påstår sig ha nobbat alla dessa feta jobberbjudanden med fantasilön "...eftersom en mångfaldsvärdegrund inte fanns uttalad där", är den som hypar Linkedin.
Soptunna, umm, återvinningskärl. Nu.
Dina inlägg är hur jag föreställer mig Strindberg om han fått tillgång till internet från graven. Halvfull, irriterad, onödigt svårförståelig, men ganska träffsäker. LinkedIn suger big time.
Det är inget annat än kukmäteri: vem har det finaste jobbet? Flashigaste hotellet på konferensen? Flådigaste kontoret? Knullat flest sekreterare (eller chefer)?