Mordet på Olof Palme - 28 februari 1986

Hur starkt alibi hade Victor Gunnarsson för mordet på Olof Palme?

De vet inget. De är tillsagda att de inte får utreda mordet. Kungen lär inte ha berättat för någon.

Lite svårt att säga då ingen entydig uppgift finns om var han befann sig vid mordtidpunkten.

PU:s största bekymmer var väl att avföra honom från utredningen.

Hans utseende beskrivs inte i någon sammanfattning av förhör och han pekas inte ut vid någon konfrontation.

https://wpu.nu/wiki/Viktor_Gunnarsson

Min uppfattning är att han anlitats för rutinmässig övervakning av Olof Palme och kanske visste ryktesvägen att något var på gång, inte nödvändigtvis mord. Nyfiken som han var kom han att vara i krokarna, blev misstänkt och senare mördad för att inte avslöja vad visste/trodde sig veta.

Din uppfattning är intressant. Förhören med VG, som man blir nästan åksjuk av att läsa, låter litegrann påskina att han möjligen tiger om vad han vet genom att förvirra och trötta ut förhöret. Å andra sidan kan det kanske ha varit VGs sätt att prata på, särskilt i möte med polis.

Synd att de bandade förhören med VG inte finns tillgängliga. Det hade varit en lyssning som heter duga, herrejävlar.

Viktor Gunnarsson är tillsammans med Christer Pettersson den som konfronterats med flest vittnen, utan att någon pekar ut VG .

Därtill kommer de polska grabbarnas berättelse från Grand som gör det mycket svårt att placera honom på mordplatsen .

Lyssna på Hörning/Henrikssons upplästa dramatisering av Börje Wingrens förhör med Viktor Gunnarsson .

Denna underhållande och mästersligt upplästa dramatisering fick mig att se annorlunda på BW.
Bröderna Poutiainen framställde BW som en aggressiv ,korrupt ,klåpare som hotat VG.

Istället framstår BW med ett betydande tålamod när VG undviker att svara rakt på en enda fråga. Man blir som du skriver närmast åksjuk av alla tvära kast i berättelsen .

Tack för lyssningstips!

Felpost.

Starkt.

André P och Kenneth N var inte överens. Kenneth visste att Gunnarsson lämnade Mon Cheri 23.30 - 23.40. André trodde att Gunnarsson lämnade Mon Cheri en halvtimme tidigare.

Kenneth sa att Gunnarsson skulle komma försent till nattbion. André bekräftade att Kenneth sa så. Klockan var halv tolv.

Kenneth hade rätt.

Gunnarssons alibi hade varit ännu starkare om inte Holmér hade vägrat att förhöra André och Kenneth i två månader (Gunnarsson nämnde dem redan i mars). Till slut fick chefsåklagare Karl Gunnar Svensson ingripa.

Börje Wingrens bluff (att André och Kenneth mötte Gunnarsson en annan kväll) är lätt att motbevisa (vilket Wingren själv borde ha insett). André och Kenneth såg att Gunnarsson pratade med väninnorna Gunilla S, Marita O och Ulrika B (flickorna som fick Gunnarssons telefonnummer) innan han satte sig hos André och Kenneth.

Dina kategoriska påståenden har inte fullt stöd i vad Kenneth N säger i förhör.

Jag håller öppet för att https://wpu.nu/wiki/Viktor_Gunnarsson kan ha lämnat Mon Cherie före mordet begicks.

Förhöret återupptaget kl 16:35.

Kenneth N uppgav nu att det är möjligt att han kom till Mon Cherie vid 21:20-tiden, alltså en timme tidigare än han tidigare uppgivit.

Mannen hade kommit och satt sig vid hans bord då flickorna lämnade lokalen och han tror att han sedan satt kvar inemot en timme innan han lämnade cafeét.

Kenneth N och hans kamrat stannade sedan kvar ytterligare omkring tjugo minuter innan de gick därifrån. Cafét var då fortfarande öppet.

De gick Kungsgatan Drottninggatan till Södra latins skolgård där de hade sin bil parkerad och de for sedan tillbaka Drottninggatan - Kungsgatan - Sveavägen - Brunkebergstorg och fortsatte hem till Nacka.

Han vet att det var fel på bandspelaren i bilen, det brukar vara det ibland.

Han kan inte redogöra för hur mycket klockan var varken då de lämnade caféet eller då de for med bilen.

Han har inget minne av att han diskuterat att de hört två smällar då de lämnade Mon Cherie.

Förhöret, slut klockan 17:20

(Namnteckning)
Lars-Erik Andersson

Källa: https://wpu.nu/wiki/Sida:Pol-1986-05-14_N3007-29-A_Iakttagelser-Mon-Cheri-Kenneth.pdf/2

Tillräckligt stöd.

Förhören har många brister.

Den här frågan har jag tagit upp tidigare, även om det nu var ett tag sedan. Då kunde jag konstatera, att Victor Gunnarssons påstådda alibi var lika ihåligt som en schweizerost.

De två polska killarna på Mon Cheri (Kenneth & André) motsade varandra om tiden när Gunnarsson skulle ha lämnat kaféet, så deras uppgifter duger inte mycket till som alibi.

Dessutom hade vi taxichauffören Djalos utpekande av Gunnarsson uppe på Döbelnsgatan vid Johannes Kyrka, och där tidsuppgiften visserligen var konstig men där sammanhanget ändå starkt tydde på att intermezzot utspelats direkt efter mordet.

Att åklagaren K-G Svensson hänvisade till de polska killarnas uppgifter och använde ordet "alibi" i det sammanhanget beror på att han ville hitta något skäl till att få stopp på processen mot Gunnarsson redan innan häktningsförhandlingen.

Svensson förklarade, att "alibit" visserligen var långt ifrån vattentätt men att det ändå räckte till att försvaga misstankarna mot Gunnarsson så att man hamnade under ribban för såväl anhållande som häktning.

Bakgrunden till det var att Svensson fått klart för sig Börje Wingrens manipulationer, inklusive det tveksamma förfarandet vid Djalos utpekande av Gunnarsson. Även om Svensson främst hänvisade till pojkarna på Mon Cheri så var det snarare de andra bristerna som främst bidrog till att sänka graden av misstanke mot Gunnarsson. Det förmenta "alibit" blev då bara körsbäret på bakelsen, så att säga.

Att jag lägger ut om det här igen beror på att Trådmarodören "begåvat" oss med ännu ett desinformationsinlägg där han låter påskina att Gunnarsson skulle ha ett regelrätt och godtagbart alibi. Det har han absolut inte, och det har heller aldrig K-G Svensson påstått.

Hela den här historien med konflikten mellan K-G Svensson och Hans Holmér, med Börje Wingrens synnerligen tvivelaktiga metoder, och med Gunnarssons närmast psykotiska pladder, är något som idag knappast går att bringa reda i.

Mitt i alltihop ligger en hund begraven, som torde handla om hur Hans Holmér tagit befälet över Säposidan vad avser Palmemordet, vilket i sin tur underminerat K-G Svenssons sedvanliga förbindelser med Säpo. Svensson var ju "Säpo-åklagaren", som specialiserat sig på ärenden där Säpo var inblandade, och då hade han egna väl inarbetade kanaler till Säpo.

Här misstänker man att konflikten mellan Svensson och Holmér kan ha rötter i de slitningar som uppstod när Holmér plötsligt kom in och (med regeringens goda minne) tog befälet över Säpo i allt vad Palmemordet beträffar.

En annan misstanke är att det kan ha funnits tidigare kontakter mellan underrättelsetjänsten och Gunnarsson, som man absolut inte ville att skulle komma i dagen. Att släppa Gunnarsson trots att han i realiteten saknade alibi kan också ha med något sådant att göra, och då skulle det i alla fall förklara K-G Svenssons något märkliga historia om varför han släppte Gunnarsson. Vi talar då om "alibit" som svepskäl snarare än som realitet.