Citat:
Ursprungligen postat av
Knattarna
Nu förstår jag. Jag lyckades visst bara skala av ett lager av ironi men gick bet på det andra. Det här var en nyttig lektion i ”källkritik”, så det var bara bra att du skrev så tycker jag.
Precis som du säger står det ju ingenstans i artikeln att SE mördade OP. Och jag måste ställa mig ”källkritisk” till att följande utdrag ur artikeln skulle vara ett förtäckt erkännande:
”Vad gör en drogsugen person, kanske desperat efter mer att stilla sitt nervsystem med, och som går och väntar på en knarkleverantör som aldrig kommer. En missbrukare som går fram och tillbaka utefter Sveavägen, i otålig väntan och med knarkbetalningen – kanske ett stort, farligt handeldvapen på sig? Vad gör en drogsugen person som vant sig vid att uppträda våldsamt, om han blir retad?”
https://magasinetfilter.se/wp-content/uploads/2018/05/Intervju-i-Skydd-S%C3%A4kerhet-nr-5-1992.pdf
CP var i ropet under första halvan av 90-talet: Utvik i porrtidningen Hustler, lögndetektortest ...
Gert Fylking som personlig hovnarr. You name it!
Är det inte avsnittet om dråpet under ett bråk i trafiken, i SE-artikeln, som är det förtäckta erkännandet?
Som ett vådaskott under jakt. Och att skjuta LP var som att peppra ner ett "oskyldigt djur".
Ganska skruvade jämförelser, kan man tycka.
Hur stod det till med empatin på Skandiamannen-fronten?