Fallet Catrine da Costa 1984 (Dokumentlänkar finns i trådstart mm)

Jag har läst den och några påpekanden är på plats. Han försöker framställa sig som den sakliga opartiska undersökande journalisten redo att ändra uppfattning om det är befogat. Men sanningen är att han har skaffat sig en gigantisk fallhöjd i detta. Han har för det första använt sin position som journalist på SVT till att motverka en förnyad granskning. Givetvis oerhört graverande om man inte haft på fötterna. Vidare så tog han upp polisens misslyckade teorier kring ett antal med all säkerhet orelaterade dödsfall hos prostituerade och byggde upp det till en Jack uppskärarskröna. Detta baserat på ingenting alls mer än insinuationer och suggestion. Skulle detta fall slutligen omvärderas kommer hans eftermäle att bli konspirationsteoretikerns och den destruktive stollens. Och det vet han mycket väl om.

Till sist är det faktiskt så att för den kritiske och analytiske läsaren framstår det som en justitiemord även i hans beskrivning. Det handlar att kunna se igenom hans logiska missar och selektiva bevisvärdering.

När mamman började frammana minnen hos dottern var hon knappt tre år, ev. minnen från så tidig ålder är inte så precisa. Jag vet inte hur hon lever sitt liv, nu har hon en stor del av sitt liv bakom sig, kanske egen familj och intressen. Varför skulle hon nu ge sig in i denna infekterade historia och framträda inför svenska folket. Hon har inga skyldigheter mot sina föräldrar. De kan kanske verka orättvist mot TA men det har hon inget ansvar för. Fullt förståeligt om hon vill hålla sig utanför detta.

Nej, vill hon inte träda fram så har hon säkert goda skäl till det. Antar att vi får respektera hennes önskan att stå utanför.

Ja, det har jag också funderat över.

När Jovan Rajs och Frank Lindblad skrev sina intyg skötte HSAN tillsynen av läkare och kunde dela ut straff i form av erinran, varning, prövotid och i yttersta fall genom Socialstyrelsen deslegitimering.

Efter detta bildades IVO år 2013 och tog över tillsynsansvaret. Samtidigt avskaffades påföljderna erinran och varning. Idag kan IVO istället framföra ”kritik” och kan i allvarliga fall rekommendera prövotid, indragen förskrivningsrätt eller deslegitimering.
Dock tar IVO endast i undantagsfall upp något som har hänt mer än två år tillbaka.

Nu är ju dessa intyg fortfarande ”aktiva” dvs de ligger fortfarande till grund för de juridiska åtgärder som då genomfördes och fortfarande praktiskt gäller: indragningarna av Allgens och Härms läkarlegitimationer.

Utan dessa intyg - framförallt Jovan Rajs Rättsmedicinska intyg - skulle varken Tingsrätten eller Kammarrätten kunnat komma fram till att de båda läkarna styckat CdCs kropp.

Underkänn och lyft bort Rajs och Lindblads intyg - och det finns ingenting kvar som på minsta sätt indikerar något samband mellan Allgen/Härm och mord/styckning av CdC.

Så frågan är - kan man idag anmäla ett felaktigt äldre läkarintyg, utfärdat på felaktiga grunder till tillsynsmyndigheten med hänvisning till att det fortfarande används och har effekt?
Tar myndigheten upp klagan?
Kan intyget ogiltigförklaras/underkännas och det beslutas att det inte får användas?

Nästa fråga blir då om upphovsmännen till dessa, nu underkända intyg, idag kan ställas till svars för vad de gjort? De har ju definitivt gått emot hur läkarintyg kring barnpsykiatriska bedömningar och tvärsäkra uttalanden om rättsmedicinska fynd och slutsatser ska göras - både då och idag.
Socialstyrelsen skrev också den slutsatsen i sin hårda kritik efter granskningen av Jovan Rajs intyg om CdC fallet.

Tyvärr är det där vi är. Ska de få upprättelse måste dessa bägge mosas totalt. Frågan blir då om detta är sakligt korrekt. Jag menar att det är det. Sedan vet jag inte om jag håller med om Josefsson. Menar du att människor fått skämmas oförtjänt i hans dokumentärer.

Jag håller med. Det kanske är priset man får betala för att oprovocerat ha förstört andra människors liv (vad är preskriptionstiden på det?). De har ändå flugit under radarn i 40 år. Jag menar inte att de måste mosas, men det är ändå rimligt att de ställs tills svars för vad de har sagt och gjort. What we do in life echoes in eternity som ni vet.

Jag gissar att hon är präglad av sin uppväxt. Men jag är nyfiken på hur hon mår, dottern.

Minnen kan ju konstrueras som vi vet just nu, och att sedan späd ålder fått det där hårda fokuset på sitt underliv och ha en nästan gränspsykotisk/sexualneutotisk mor som konstant mal om obehagliga gubbar som tar huvudet av tanter .. och pappa som gör snuskiga saker med sin pillesnopp och har små bitar av porrtidningspapper som ramlar ur fickorna ..

Chansen att hon skulle förstå det här som vuxen objektivt och vilja träffa sin pappa är nog tyvärr väldigt liten. Hon är för präglad.

Men hur mår man om man utsatts som hon? Gissningsvis antingen en känslomässigt avstängd religiös kopia av sin morsa , som gift sig med nån religiös man och håller sig uppfylld av kristna värden- eller ett känslomässigt vrak fyllt av mardrömmar och konstruerade minnen av hemska saker. Pillermissbrukare.
Och förutom de konstruerade minnena : mammans förhör eller påtvingade gyn-undersökningar är ju foder för PTSD i sig..

Efterlysning: Solnamannen uppgav att han lämnat en stor vit väska till TÅ. Har någon sett denna väska nämnas någonstans i FUP?

Svar nej, men det finns en intressant detalj.
När polisen började gå igenom da Costas adressbok, noterade man att hon skrivit "VÄSKAN ÄR DÄR" bredvid ett namn och telefonnummer. Ove tror jag personen hette. Inte Solnamannen alltså.
Detta ger dock en antydan om hur hon levde.
En bostadslös narkoman har grejer utspridda över hela stan. Kolla bara på hennes kompis Raine Gustafsson, som tappade bort hela sin fotosamling (!) pga flyttar.