Fallet Catrine da Costa 1984 (Dokumentlänkar finns i trådstart mm)

Du pratar om BO:s fängelsestraff men du har samtidigt gång på gång glömt att svara på ett antal frågor som har ställts tidigare i tråden.

Du har påstått massvis med saker men har du några källor?







Här ovan är alltså ett axplock av allt vad du har skrivit i tråden, det är inte för mycket begärt om du berättar vart du har hittat alla dessa uppgifter?

Han har kallats kund men var han verkligen det?

Jag tror dock inte att han var kund till henne, istället var han troligtvis betuttad i henne, gillade henne väldigt mycket och ville hjälpa fast det gick inte så bra eftersom hon blev utkastad i mars 1984 men hon fick senare komma tillbaka och övernatta och låna pengar.

Däremot är det väldigt konstigt att han inte verkade bry sig nämnvärt om hennes öde, polisen som förhörde arkitekten uppgav om jag minns rätt att han verkade kall och oberörd?

Borgnäs bok om fallet tar upp arkitekten och hans sorti ut ur utredningen i ett mycket intressant kapitel.

Du kan själv se i denna tråd att det är mycket få skribenter som överhuvudtaget ens vill diskutera det sista säkra vittnet.

Aha, missuppfattade dig nog lite där då. Då det är ett program den 2/1 så var jag säker på att serien fortsatte men jag har från SVT i varje fall blivit hänvisad att skicka mail till 'Veckan' så det tyder väl ändå på att de fortsätter.
Vi får hoppas på det och att vi också får svar på våra frågor.

Han är intressant helt klart, den sista man vet(?) Har umgåtts med CDC hennes sista tid i livet. Kan han vara mördaren/styckaren?

Till saken hör ju också att i det här förhöret som nu är utlagt här i tråden, som hölls på sensommaren efter att Catrine hittats, nämnde MS varken något om en dagbok eller att hon skulle ha varit bästis med Catrine.
Det kom efter några år och att Hanna Olsson satt klorna i henne.

Såg hon Teet låsa upp en dörr han rimligtvis inte hade någon nyckel till är det så klart uppseendeväckande, men det kunde hon inte gärna veta. Vad hon i efterhand refererar till som uppseendeväckande är att de gick inomhus i det varma vädret. Det låter som en efterhandskonstruktion då det inte var varmt väder den dagen.

Inte insatt i detta fallet (eller tråden) men kollade på de senaste fyra filmerna och fallet tycks vara lidande av ett hel-sjukt dåligt polisarbete.

Rent logiskt sett borde Catrine vara mördad av en ensam (våldsam) gärningsman i en lägenhet inom någorlunda rimligt avstånd från där säckarna hittades, och inte heller någon förstagångsförbrytare.

Den logiken grundar jag på att kroppen var styckad pga den var för stor för att en ensam person skulle riskfritt kunna få bort den från en lägenhet, hade dom vart två borde dom kunnat rullat in den i en stor matta eller ngt skåp typ.

Sedan också att säckarna hittades på två olika ställen tyder på att dom burits ut i två omgångar (olika tider) och gm inte var helt säker på om första säcken redan upptäckts, hade det vart två personer borde dom enkelt tagit varsin säck och lagt dom på samma ställe.

Men det är klart att om polisen letar efter snö i Saharaöknen så klart dom inte hittar ngt.

Mod, sorry om denna tesen redan tagits upp.

Visst är det så. Våren -88 blir ”Dagboksvittnet” bekant med Hanna Olsson, men redan hösten -87 är hon i kontakt med polisen Inge Reneborg och får ta del av polisens värdelösa ursäkt till utredning.
Dasspapper kallar vi det idag men Olsson köpte en rulle och påbörjade med denna sin uppstigning från ideologiskt besatt prostitutionsutredare till fixstjärna i (DN)Kultursverige.

Utan hennes kampanjer och lanseringar av ”vittnen”, ilskna uppmaningar via bl a DN Kultur och direkt till åklagare - inte minst den enorma feministiska kampanj som lyckades övertyga stora delar av befolkningen - hade Allgén och Härm ändå haft en liten chans i Kammarrätten.

Framförallt fick Olssons ikonisering av CdC och konstruktionen av Allgén och Härm som icke-mänskliga varelser ett brett folkligt genomslag.

Det var ju dessutom fel tid. Hon hade sett män med barnvagn en förmiddag, då både Teet Härm och Thomas Allgén befann sig hemma.

Jag tycker det är fascinerande att hon, trots att hon bevisligen inte kan ha sett dem, ÄNDÅ pekar ut de två. Det talar för att det är något fundamentalt fel med hur dessa olika "vittnen" fick göra dessa konfrontationer med tillhörande utpekanden.

Jaha, så polisen gav Olsson insyn i en pågående utredning? Det är ju minst sagt intressant.
Vad fan hade hon i den att göra?

Olsson var överallt, totalt utan integritet.
Hon lierade sig både med Catrines anhöriga, Rajs, utredarna och Marianne S. Och toppade allt med en bok som i sin kärna var en politisk pamflett.

Vilken j-a människa.

Jag ber om ursäkt redan nu för ett långt inlägg, men hoppas att det kan vara av intresse. Jag har följt den här tråden i flera år. Efter dokumentärserien på Svt har jag återigen gått igenom de material som finns tillgängligt från de olika rättegångarna och förundersökningen.
Tanken slår mig att Christina Allgén lider/led av Münchhausen by proxy. "Münchhausen by proxy innebär att förövaren spelar rollen som ombud och räddare för en sjuk eller "sjuk" person".
De symptom som stämmer in är följande:

"Ett barn som har ett eller flera medicinska tillstånd som inte svarar på behandling, har ett till synes ovanligt och/eller svårbegripligt sjukdomsförlopp." Karin hade blöjexem och en svampinfektion som inte svarade på behandling (en dundersalva som Christina beskrev den)

"Kliniska fynd som är mycket ovanliga eller omöjliga, avvikande och/eller sådana som inte går ihop med barnets nuvarande tillstånd eller historik." Det fanns ingen riktig förklaring för vad Karins problem berodde på.

"En förälder som är mycket uppmärksam och engagerad och ovillig att lämna barnets sida och kan själv behöva konstant uppmärksamhet." Thomas Allgén vittnar om att mamman var överdrivet engagerad i Karin och lämnade henne inte ensam.

"En förälder som kan upplevas lugn i situationer som normalt hade varit mycket påfrestande och som samtidigt är stöttande gentemot läkaren, eller en som upplevs arg, nedvärderar vårdpersonalen och som kräver fler insatser, fler ingrepp, second opinions, och/eller förflyttning till mer specialiserade eller sofistikerade vårdgivare." Christina Allgén upplevdes som stark i situationen med anklagelser mot sin man. Hon nöjde sig heller inte med att en läkares utlåtande utan sökte vård tills misstankarna om incest bekräftades.

"En känslomässig distans föräldrarna emellan och den andra föräldern kan ofta lysa med sin frånvaro trots att barnet är eller uppges vara svårt sjukt" Thomas Allgén beskrevs som frånvarande när det gällde utredningen om incestmisstankarna.

"En förälder som berättar om dramatiska händelser såsom inbrott, bränder eller trafikolyckor som påverkar dem och familjen medan barnet får behandling." Tänker här på den besatthet av styckmordet Christina uppvisade.

"En förälder som har ett till synes omättligt behov av beröm och/eller som anstränger sig för att få omgivningens eller samhällets bekräftelse för sina insatser." Vid första rättegången förväntade sig åskådarna att se en slagen kvinna, men det beskrevs som att Christina njöt av uppmärksamheten, detta var hennes "show".

"Att barnet lärt sig leta efter signaler från föräldern för att kunna simulera sjukdom när vårdpersonal anländer/är närvarande." Gjorde Karin det?

"Ett barn som besitter kunskaper om sin sjukdom eller medicinsk terminologi på en nivå som inte är åldersadekvat." Karin beskrevs som mycket tidig i sitt tal och hade kunskaper samt använde ord som inte var vanligt förekommande hos barn i hennes ålder.

Tack för intressant inlägg. Det kan mycket väl vara det som är förklaringen till hennes agerande. I de flesta andra sammanhang skulle en person inte få "beröm" för att ringa till polisen 25 gånger och berätta om teorier om djävulsdyrkare och ritualmord, men för henne blev det just så. Det är förmodligen mycket lätt att fastna i sin upplevda roll då.