Bostadsmarknaden i Sverige just nu!

Precis. Det finns få villaköpare i Sthlm som köper med 85% belåningsgrad. Kanske 1-5% max.

De som köper en villa i Sthlm a 10 msek har i regel bostadskarriär och två jobb a minst 60k i månaden (iofta en inkomst runt 50 och en runt 70-80 plus bonusar) Säg att de lägger in 3 msek (vilket är rätt låg insats)

Runt 85k netto ut per månad så ligger de på kanske 25-27 i månaden för bostaden netto ink amortering. Dvs 60k kvar när boendet är betalt. Knappast blodigt.

[…]
Jag tror att säljarna behöver gå ned 10 % i genomsnitt för att marknaden ska få fart igen.
Det som verkar vara ett bekymmer när jag pratat med mäklare är att många håller fast vid sina utgångspriser för att de behöver den pengen för att inte förlora för mycket av sin insats - och därmed kunna köpa något nytt.
Det är när det väl släpper som jag tror på en nedgång och en större omsättning på marknaden.

Har du något underlag på att endast 1-5% av de som köper villa i Sthlm belånar sig Max (85%)?

Jag tror att siffran är betydligt högre i belåningsgrad men killgissar bara.

Förut gick marknaden i Sthlm ungefär åt samma håll oavsett område, så är inte längre fallet. De mest eftertraktade områdena vänder tydligt upp sedan vinter 22/23 medan det fortsätter ned för de sämre. Några tydliga exempel Nov 22-Nov 24 från Hemnet:

Östermalm: + 10,9 %
Södermalm: + 10,4 %
Vasastan: + 9,8 %

Tensta: -8,2 %
Södertälje: -9,8%
Kista: -14,7 %


Snabbt och förenklat har en lägenhet inom tullarna på 80 m2 ökat med omkring 800K medan samma lägenhet i orten tappat 200K på två år.

Förut gick marknaden i Sthlm ungefär åt samma håll oavsett område, så är inte längre fallet. De mest eftertraktade områdena vänder tydligt upp sedan vinter 22/23 medan det fortsätter ned för de sämre. Några tydliga exempel Nov 22-Nov 24 från Hemnet:

Östermalm: + 10,9 %
Södermalm: + 10,4 %
Vasastan: + 9,8 %

Tensta: -8,2 %
Södertälje: -9,8%
Kista: -14,7 %


Snabbt och förenklat har en lägenhet inom tullarna på 80 m2 ökat med omkring 800K medan samma lägenhet i orten tappat 200K på två år.

Prisraset i förorterna kommer påverka i innerstan.

Tvärtemot vad vissa galaxhjärnor här tror befolkas innerstan mestadels av vanliga svenssons och inte rika kineser eller svenska tech-miljardärer.

Det som drivit priserna i innerstaden är girighet där köparna tänkt att de ska bli rika på att köpa i premiumsegment där priserna alltid går upp.

Om bostäderna går från att bli en pengakalv till en ständig minuspost kommer många börja tänka om.

Den kostsamma trean i Vasastan kommer bytas ut mot en billig femma i Hässelby.

Man kommer att säga att man ville bo närmare naturen, ha hemmakontor då man ändå aldrig var på kontoret, att grönsakerna i centrum är frächare och att mångkulturen blivit spännande igen. På förskolan får barnen lära sig både svenska och arabiska vilket är fantastiskt för deras kognitiva utveckling.

Det har säkerligen avhandlats tidigare inom ramen för bostadsprisernas utveckling men på sikt så måste väl den demografiska utvecklingen påverka bostadspriserna?

T.ex om inget förändras i Sydkorea så kommer det inom 6-7 generationer bara finnas ca 1% av den nuvarande befolkningsmängden kvar. I Sverige så ligger fruktsamheten på ca 1,5 barn per kvinna.

Det går visserligen att i viss mån kompensera med arbetskraftsinvandring men problemet är att vi globalt sett snart når punkten för en krympande världsbefolkning (runt år 2080 enligt FN:s prognos från 2022).

Visserligen så kan efterfrågan på bostäder i vissa regioner vara större än utbudet, t.ex. Stockholms innerstad och därmed ändå se ökande bostadspriser men totalt sett så borde väl den demografiska utvecklingen påverka priserna om inget radikalt förändras?

Tror ett problem i dag är att kan du inte få hjälp av anhöriga så blir det väldigt svårt spara ihop till insatsen på större orter och medellön. Med tanke på inflationen äts sparutrymmet upp. Är du 2 med inkomster så kanske du kan spara 25t/månad. 5-600t på 2 år. Räcker till ett litet boende på någorlunda bra adress större orter. Eller större boende på dålig adress. Har också uppfattat att banker blivit mer byråkratiska och hårda. Även mäklare har en massa dokument å så vid köp. När jag gjorde min första bostadsaffär för 25 år sen så var det både enkelt och snabbt jämfört med i dag. Jag har ett extrajobb som nästan står för alla matutgifter per månad, så just nu känns inte inflationen som ett problem. I princip alla kan nog skaffa sig ett extra gig som ger ca 5t brutto per månad. Lägsta lön är väl ca 150kr per timme. 8t per vecka ungefär. Tycker det är ett normalt grepp att ta, då både bostadskostnader å annat blir dyrare. Bostadspriserna borde väl inte gå ner så mycket heller med tanke på att inkomsterna ökat. Ser själv att jag tjänar 100t+ brutto mer per år, än för 3 år sedan. Å då har jag inte bytt tjänst.



Har själv åtagande lån som inkl br avgifter och amorteringar ligger på i runda slängar 33t nu. Det kan kanske tyckas svettigt. Men det täcks upp på inkomster minst 90t netto per månad. Ligger nog oftare på över 100t netto. Så jag tycker det är fel kalla utgifter för groteska. Allt beror egentligen på vilken inkomst du har. Däremot kan jag väl tycka att med stora låneåtaganden så blir konsekvenserna av t ex arbetslöshet och långtidssjukdom troligen rätt svåra.
Jag tror ändå det är inprisat att bolåneräntan inte kommer att gå ner så mycket mer än till 2.5%. Kronan kommer att falla för mycket då. Blir intressant se vad Trumptullar och TrumpNatoavgifter kommer påverka vår ekonomi.

Det har säkerligen avhandlats tidigare inom ramen för bostadsprisernas utveckling men på sikt så måste väl den demografiska utvecklingen påverka bostadspriserna?

T.ex om inget förändras i Sydkorea så kommer det inom 6-7 generationer bara finnas ca 1% av den nuvarande befolkningsmängden kvar. I Sverige så ligger fruktsamheten på ca 1,5 barn per kvinna.

Det går visserligen att i viss mån kompensera med arbetskraftsinvandring men problemet är att vi globalt sett snart når punkten för en krympande världsbefolkning (runt år 2080 enligt FN:s prognos från 2022).

Visserligen så kan efterfrågan på bostäder i vissa regioner vara större än utbudet, t.ex. Stockholms innerstad och därmed ändå se ökande bostadspriser men totalt sett så borde väl den demografiska utvecklingen påverka priserna om inget radikalt förändras?

Fast det är precis tvärtom. Prisutvecklingen i biliga områden följer utvecklingen i dyrare områden. Det är ingen perfekt korrelation men nog finns ett sådant samband.

När priserna föll 2022 var det dyrare områden som drabbades först (lägre priser över en natt nästintill) medan billigare områden kom senare. Nu ser vi en återhämtning på marknaden där dyrare områden redan återhämtat sig och billigare områden kommer följa efter.

Den största variabeln som påverkar bostadspriserna är disponibel inkomst och så har det inte sett ut de senaste 20 åren. Saker ändras. Vad jag kan se så går priserna ner det attraktiva område jag följer. Kanske prisfallet började med förorten denna gång? Det säger sig själv att det inte kan bli för stora klyftor mellan områden i längden vilket bevisats av att priserna i närförorter nästan kan vara densamma som i innerstan vilket det inte var för.