Citat:
Ursprungligen postat av
PumpDump2
Det är ingen bra läkare som följer slaviskt det som står in FASS. I så fall borde du byta läkare.
Hur pauser är viktigt med cs medicinering lär sig nog dom flesta på egen hand väldigt snabbt.
Att din sambo jobbar i psykiatrin är irrelevant då läkemedelsindustrin och psykiatrin är två helt olika institutioner. Läkare som skriver ut mediciner vet heller inte alla gånger vad de skriver ut för något egentligen.
Det är patienter som delar erfarenheter som väger tyngst här. Att du ens tar upp detta tyder bara på hur lite du vet om ämnet.
Min läkare följer inte slaviskt det som står på FASS. Däremot är alla eniga kring det faktum att amfetaminpreparat skapar tolerans och att upplevd effekt över tid dalar (om du har någon som helst källa till motsatsen tar jag gärna emot den). Därför föreslår min läkare (privatläkare) att jag tar pauser löpande när tillfälle ges, t.ex. under semester, julledighet, helger / långhelger och liknande - detta för att sänka toleransen.
Uppenbarligen inte, eftersom att personer i denna tråd konsekvent ifrågasätter tolerans som orsak till upplevd utebliven effekt och istället väljer att spekulera kring att någon shady kapitalist bakom tillverkningen förändrat innehållet så att folk inte ska få någon effekt!
Att min sambo arbetar inom psykiatrin specifikt (bl.a.) med just neuropsykiatriska utredningar och både terapeutisk- samt läkemedelsbehandling för detsamma (samtidigt som hon också har ADHD och medicinerar för det, vilket endast är en komiskt anekdot) är högst relevant (nej, det är inte min partner som skrivit ut medicin eller på något sätt assisterat mig - hon arbetar inom det offentliga och jag har privatläkare helt vid sidan av). Psykiatriker vars hela vardag går ut på behandling genom metylfenidat eller lisdexamfetamin skulle jag spontant säga har betydligt mycket bättre kunskap om just behandling genom metylfenidat och lisdexamfetamin än
"PumpDump2 på Flashback".
Att du sedan förringar kunskapen hos läkare och psykiatriker genom att hänvisa till att endast läkemedelstillverkaren är den som har koll - för att i nästa andetag hänvisa till att det endast är patienters erfarenheter som spelar roll, säger tyvärr exakt hur dålig koll DU har!
Och... att ditt eget argument sedan blir det som fäller dig blir än mer komiskt. Lek med tanken att
"det är patienter som delar erfarenhet som väger tyngst här" och att du faktiskt har rätt i det (vilket du inte har). Jag är patient. Jag delar min erfarenhet rörande hur min tolerans utvecklats över tid och hur jag nu inför jul kommer ta en längre paus från medicinen för att återfå toleransen. Jag har också tidigare nämnt hur jag "knarkat" på medicinen vid några enstaka tillfällen och jag kan därmed bekräfta en högst verklig effekt och att det kan bli ett jävla race. Det är således inte som så att effekt saknas p.g.a. modifierat innehåll. Så... nu har jag rätt. Vad vinner jag?
Det här är tyvärr problem med medicinering generellt. Du har säkert koll på hur placebo används i läkemedelsstudier? Problemet med människor generellt är att de sällan är särskilt korrekta och att det aldrig är så att du kan tolka en människa som om denne vore en maskin.
Här har du ytterligare en källa:
https://psyclarityhealth.com/understanding-adderall-tolerance-in-adhd-treatment/
Specifikt, citat:
"Medication holidays or planned breaks from Adderall can be an effective way to reduce Adderall tolerance. These breaks allow the brain and body to reset, potentially reducing the need for higher doses over time."
Människor känner ibland inte av effekt eller inbillar sig en effekt som egentligen inte finns där. Människor kan i andra fall uppleva symptom eller sjukdomar som egentligen inte finns där. Det kan finnas andra bakomliggande motiv (t.ex. missbruk), det kan vara så att patienten inte förstår sin ev. diagnos, det kan vara så att personen fått en felaktigt ställd diagnos (t.ex. att det finns autistiska drag som misstagits som del av ADD-diagnos t.ex.), det kan finnas skillnader i kosthållning, det kan finnas skillnader i ämnesomsättning, det kan finnas skillnader i vikt, det kan finnas skillnader i leverfunktion, det kan finnas problem i hur blodsockret arbetar t.ex. genom ännu ej diagnosticerad diabetes, det kan finnas andra underliggande (och ej upptäckta sjukdomar) som påverkar upptagningen av medicin och mycket, mycket annat...
...och framförallt: Patienter har i regel ALDRIG koll på ovanstående och dess påverkan på eventuellt läkemedel och dess effekt, samtidigt som få patienter (till skillnad från autisten i mig) sitter och läser på om spjälkningsprocessen av Elvanse, aktiveringen genom blodsockret och toleransutvecklingen över tid.
Likt hur en våldtagen kvinna som nu blivit aktivistisk och feministisk politiker eller hur en finnig landsbygdsgrabb som misshandlats av invandrare och nu företräder ett nazistiskt parti INTE är experter på mäns våld mot kvinnor, manlighet, porrens inverkan på våld eller genetisk påverkan på våldsamhet, kulturell påverkan på våldsamhet, etnicitet, religion eller liknande...
...så är patienter MYCKET långt ifrån experter på medicin, effekt (direkt eller över tid), beroende, tolerans, toxicitet m.m. Och jag vill till och med sträcka mig så långt att det är ruskigt korkat att påstå just det, dvs att patientens erfarenhet väger tyngst. Om patienten tar Elvanse i flera år och över tid påstår att
"företaget bakom måste ha gjort något, för jag känner inget längre", så har patienten noll och ingen som helst jävla aning om hur dexamfetamin fungerar, hur kroppens tolerans över tid förändras genom bruk av den typen av preparat och så vidare... och framförallt har patienten i ett sådant fall HELT FEL!
Väntar med spänning på fakta, forskningsartiklar och annat som bevisar att tolerans ej uppstår vid regelbunden och långtida bruk av dexamfetamin (och nej, ETC's artikel som påstår sådant är inte trovärdigt, eftersom att dem är raka motsatsen till vetenskap och forskning).