Jag läser dina inlägg med stor behållning. Du har bra koll och sinne för detaljer, vilket uppskattas här. Miljön härinne är nu inte den bästa och då är det nästan övermänskligt att tygla adrenalinet, det vet jag mycket väl själv. Men när du lyckas med det så blir inläggen bättre och slagkraften större.
Att jag svarar här och nu beror på att jag ville peka på den där grejen med Hans Johansson som jag lyfte igår, och kanske få dig att grunna lite över den i lugn och ro. Du skriver att du har lite problem med tidsaxeln för förloppen vid mordplatsen, vilket jag tycker är en lika naturlig som vettig inställning, och då ville jag föreslå Hans Johansson som en slags "kronometer" för den saken.
Även om förhöret med Åke Larsson är en enda röra och det med Cecilia Anderstedt ligger sent så säger båda att de ser taxichauffören (dvs Hans Johansson) kila ut ur bilen, gå fram till Palme, och sedan återvända till bilen igen.
Först tänkte jag inte så mycket på den iakttagelsen, men när man väl gör det så inser man att Åke Larssons bil måste ha stått kvar ute i korsningen bra länge innan han till slut svängde vänster in på Tunnelgatan.
Hans Johansson säger själv, att han svängde runt blixtsnabbt och andra vittnen säger att han inte kom runt helt utan blev stående med bakänden på Mercan pekande snett ut i gatan. Han har en stor och tung diesel som går igång sakta, därför hamnar han efter Anders Delsborn (som står bredvid i mittenfilen) när det blir grönt. Det är tack vare det som han hinner med att svänga runt på direkten. Själv säger han att det tog "max fem sekunder" att komma runt, och det tycker jag verkar hyfsat riktigt.
Hans Johansson är alltså snedparkerad vid trottoarkanten cirka fem sekunder efter skotten, och då rusar passagerarna med Stefan Glantz i spetsen ut för att hjälpa till. Hur de satt i bilen är inte riktigt utrett, men av Cecilia Johanssons uppgifter att döma så verkar Glantz ha suttit bak till vänster. Troligtvis sitter Lena Bäsén fram till höger. I övrigt vet vi nog inte riktigt, och även de här två uppgifterna är inte helt säkra. Inte heller vet vi hur länge de andra passagerarna satt kvar, till exempel för att betala taxiresan.
Hans Johansson säger, att när han kommit runt fick han syn på den flyende mannen – som han antog vara gärningsmannen – cirka 25 meter in i gränden. Sedan följer han denne med blicken ända fram till foten av trapporna och rentav några steg upp innan han släpper honom ur sikte. Om den uppgiften är riktig så betyder det att Johansson inte stiger ur bilen och går fram till Palme förrän den flyende mannen kommit fram till trapporna.
Enligt den här modellen har vi alltså, att Hans Johansson svänger runt på momangen, sedan följer han den flyende mannen med blicken fram till trapporna medan han ropar på radion, därefter kliver han ur bilen och går fram till den fallne Palme, kollar snabbt och så går han tillbaka och sätter sig i bilen igen. Allt detta måste då hinnas med innan Åke Larsson svänger vänster in på Tunnelgatan.
Tittar vi på tidsåtgången, först under antagandet att det är gärningsmannen som Hans Johansson ser, så måste denne först hinna hölstra vapnet och kolla in Palme, sedan hinna springa nästan fram till byggbarackerna innan Johansson får syn på honom därinne. Sedan måste han hinna ända fram till trapporna innan Johansson "lägger på" radiomikrofonen och går ut och kollar Palme.
Rak språngmarsch hela vägen från Dekorimahörnet till foten av trapporna lär ta 15-20 sekunder beroende på tempo. Till det får man lägga de sekunder som han blir kvar vid Palme innan han sticker. Vi talar därför om 20-25 sekunder sammanlagt, från skotten och fram till det att Johansson släpper mannen med blicken. Sedan ska Johansson ur bilen och fram till Palme, kolla snabbt och så tillbaka till bilen igen. Där talar vi om ytterligare kanske 15 sekunder. Totalsumman hamnar nu på 35-40 sekunder, och först då får Åke Larsson ta vänster in på Tunnelgatan.
Som du ser ligger det här i överkant. Det moment som inte vill gå ihop är att mannen hinner 25 meter in redan under u-svängen. Även i god språngmarsch tar det cirka fem sekunder att hinna 25 meter, och till det får man då lägga de sekunder gärningsmannen förbrukar vid Palme efter skotten. Antingen får man hävda – mot bättre vetande, menar jag – att gärningsmannen sticker på stubben utan att ens hölstra vapnet. Eller så får man töja på u-svängen på något sätt så att den tar längre tid än de fem sekunder som en sådan obehindrad u-sväng faktiskt tar. Annars går det inte ihop förloppsmässigt.
Den här detaljen menar jag tyder på ett tvåmannascenario, nämligen att det är en annan man än gärningsmannen som Hans Johansson ser fly in i gränden när han svängt runt. Han tror naturligtvis att det är samma gubbe, vilket är fullt naturligt, men det behöver det alltså inte vara. Om det är en andra gubbe så förklarar det i så fall det där märkliga tidshoppet, för den mannen torde ha befunnit sig en bit in i gränden redan innan skotten, och då har han ett försprång på vägen in. När Johansson får syn på honom har han precis börjat springa och är då redan 25 meter in i gränden.
Gärningsmannen å andra sidan rör sig istället – enligt Lisbeth Palmes uppgifter – över mot den södra sidan av Tunnelgatan där han sedan joggar vidare inåt gränden. Den sidan av gatan är mörk och det är mycket svårt att se någon därinne. Att Hans Johansson överhuvudtaget ser någon man springa in på Tunnelgatan beror på belysningen i korsningen Luntmakargatan och särskilt klotlamporna på "kulturhusets" sidovägg, som gör att man ser silhuetten av folk som befinner sig i "gluggen" mellan barackerna och husväggen.
Ungefär så ser tvåmannascenariot ut därinne. Johansson missar helt enkelt gärningsmannen och misstar den andre medhjälparen för att vara gärningsmannen. Lisbeth Palme å andra sidan undertrycker den andre mannen, som de just stått och samtalat med på trottoaren utanför Dekorima.
Genom tvåmannascenariot kan vi komprimera tidsåtgången för Hans Johansson med dryga fem sekunder. Springtiden fram till trappfoten blir nu inte 15-20 sekunder utan bara dryga tio sekunder. Plus fem sekunder för u-svängen, vilket blir drygt 15 sekunder. Då kan Johansson kliva ur bilen och fram till Palme. I bästa fall är han framme vid Palmes fötter cirka 20 sekunder efter skotten, sedan åter till bilen igen 25-30 sekunder efter skotten. Då först kan Åke Larsson svänga vänster in på Tunnelgatan.
Först efter att Åke Larsson svängt vänster kan Leif Ljungqvist påbörja sin utdragna u-sväng (i två delar) med Chevan. Uppslagen E5751 och Z8282 ger en god bild av hur det såg ut och gick till. Enligt E5751 (se sid 8 i pdf:en) står "skåpbilen" (Ljungqvists Cheva) på tvären söder om mordplatsen, och de får göra en krok ut i vänsterfilen för att köra runt bakänden på den. Sedan står även "taxin" (Johanssons bil) snett ut i gatan. De får runda båda två för att kunna fortsätta norrut.
E5751 här:
https://drive.google.com/file/d/1v9uYVGZSAigDtSzu1A_GrR0VmQw1ppng/view
Z8282 här:
https://drive.google.com/file/d/1RxwCwZ_Q0CEEHT02z_VMYrhvu75NgwEH/view
Jan Andersson säger att han "får stolpe" när de svänger runt, vilket rimligen kan tolkas som att de står på tvären borta vid hörnpelaren vid tunnelbaneingången. Sedan får Ljungqvist backa ut igen och fullfölja u-svängen genom att köra runt Hans Johanssons snedparkerade Mercedes, därefter köra in till vägkanten och parkera.
Det säger sig självt att alla de här manövrerna, plus väntan på att Åke Larsson ska svänga och sedan även på att Sonja Teir ska svara inne på LAC, inte går att inrymma inom de "43-45 sekunder" som Ljungqvist meddelar i sin optimistberäkning. Han vill väl verka rådigare och snabbare än han faktiskt var, och prutar då på tidsåtgången. En minut är rimligare, menar jag, och då måste man justera mordtiden därefter – alltså bakåt med cirka 15 sekunder.
Var är då Stig Engström i allt det här? Det vete fåglarna faktiskt. Om det är hans röst som säger "han vart skjuten" i bakgrunden på LAC-bandet så finns han vid Chevan en dryg minut efter skotten. Det är mycket möjligt, även om jag nog inte skulle satsa gården på det. På basis av mina förloppsberäkningar får jag dit honom till mordplatsen cirka 75-90 sekunder efter skotten. Det är visserligen förenligt med att hans röst skulle kunna ha hamnat på LAC-bandet, men förutsätter i så fall att han först går fram till Chevan – eller åtminstone står inom hörhåll för Ljungqvists telefonmikrofon.
Som sagt vete fåglarna om det här med Engströms röst på bandet. För min del spelar det kanske ingen större roll, men däremot tycker jag att problemet med att få in alla Hans Johanssons moment innan Åke Larsson svänger vänster, är intressanta. Av dem följer då den där fördröjningen på cirka 15 sekunder i Ljungqvists manövrer, vilket i sin tur baxar mordtiden bakåt med lika mycket.
