Hur förklarar man slumpen?

Orkade inte läsa hela tråden. TL;DR helt enkelt. Det är ett intressant ämne utan tvekan. Sättet jag tänker på saken är som följer nedan (andra har säkert bättre förklaringar):

Låt oss tänka på sönderfall av en atom av en radioaktiv isotop. Det brukar anges som en helt och hållet slumpmässig händelse. Det finns inte ens teoretiskt något sätt att avgöra när det kommer ske. Trots det kan man ändå beräkna sannolikheten att en isotop sönderfaller under en given tidsrymd, låt säga för radium-223. Den isotopen av radium har en halveringstid på 10,33 dagar.

Hur vet vi det då när vi inte vet när? Eller uttryckt på ren svenska: hur i helvete kan vi veta sannolikheten när vi inte vet när det händer, det låter ju sinnessjukt, eller hur?

För det första så vet vi hur sönderfallet sker och det beskrivs av den matematiska fysiken. Men fysiken kan också besvara varför det sker; det vill säga att isotopen vill nå en lägre och stabilare energinivå. Fysiken kan alltså besvara dessa två frågor:

-Hur?
-Varför?

Men den kan inte förklara när det sker. Det är helt och hållet slumpmässigt på individuell atom-nivå. Men däremot inte slumpmässigt för grupper av atomer. Så hur kommer det sig?

Jo det är så här, sannolikheten för sönderfall är (så vitt jag vet) beräknad experimentellt för alla isotoper; det vill säga att man helt enkelt observerar när (hur ofta) sönderfall sker för en viss känd mängd av en radioaktiv isotop. Man kom till slutsatsen genom observation helt enkelt. Observation är alltså viktig .. hmm..

Men frågan du (och jag) undrar över är om det vi kallar "slump" verkligen är slumpmässig.

Tänk dig att du står vid en korsning och räknar antalet röda bilar som svänger höger snarare än vänster över en veckas tid. Låt säga att du noterat att 113 röda bilar svängt höger men endast 86 har svängt vänster. Är det ett slumpmässigt utfall eller något som har en djupare förklaring?

Sannolikhet är här en matematisk konstruktion som kan hjälpa dig att bedöma hur troligt det är att antalet röda bilar till vänster (statistik) beror på slumpen. I detta fall borde slumpen generera samma antal bilar till både vänster och höger. Men slumpen kan tråkigt nog generera skeva resultat när statistiken innehåller för få mätpunkter (och/eller ytterligare okända faktorer spelar in). Statistik och sannolikhet är ett område av matematik som ofta är kontraintuitiv. Orkade inte läsa hela tråden men mer matematisk begåvade individer uppmuntras att ge sin input.

Sammanfattning:

Om nånting hänt vill vi ofta beskriva det i termer av följande:

-När?
-Var?
-Hur?
-Varför?
-Av vem?

Av dessa fem fundamentala frågor är "när" och "var" de minst informativa. Statistik och sannolikhet kan svara på dem nöjaktigt, medan de mest intressanta frågorna (åtminstone för mig) är "varför" och "av vem". Det är lördag kväll, jag är full och det är dags att gå till sängs.

Slumpen är bara ett annat ord för att påtala skenbara men icke-verkliga samband.

En sk slumpgenerator agerar bara utifrån principen att ingen människa vet de exakta sambanden.

Men dessa samband vet vi att de ändå måste finnas, alltså existerar inga slumpgeneratorer, det är en oxymoron.

entropi garanterar att background radiation och sönderfall som skrivet ovan alltid kommer vara slumpmässig. problemet är att vi inte ritktigt kan kvantisera strålningen som vi läser av så att den förblir slumpmässig när den blir data.

klassisk fysik är detrimistisk, medans kvantfysik är både redustianistisk och detrimistisk på samma gång iom superposition. det är så slumpen alltid "avgörs" utanför klassiska fysiken på ett sätt. hur fan kan slump avgöras? spännande tråd.
stämmer bra, kommit mycket nya bevisning det här året för att medventande är en kvanteffekt.

radera

Mja, med uteslutningsmetoden kanske..

Är entropi till 100% möjligt?

I princip axiom och indirekt svaret på din fråga...

axiom, bra poäng som jag inte tänkte på. möjlig negentropi som uppstår via vågfunktionskollaps? edit: du har helt rätt, entropi kan inte vara orsaken till slump i hur boltzmanns konstant definerar entropi som konstant. entropi är ju kvantifeing utav en random variable. me.

Jo då. Slumpen finns och är väldigt kraftfull. Den kan skapa liv, växter och djur och en perfekt balans i universum. Så visst finns den. I alla fall för ateister...

Nja, om 100% inte är möjligt så är inte 0% heller möjligt. Även om man kan komma väldigt nära så är det omöjligt att fullt nå dit...
Så om 100% eller 0% inte kan existera så måste slumpen existera.

Fast när jag tänker på det så går det att applicera in fri vilja in i diskussionen..
Finns fri vilja så bör slumpen finnas också eller vice versa om slumpen inte finns så finns inte fri vilja heller??

Hmm, nu blev det skevt.🤔

Math.Random är bara stora talserier där datorn plockar tal. Ingen slump öht.

Detsamma gäller de som tror på slumpen. Det är ett påhitt.

Om du i teorin kan färdas tillbaka till stenåldern och samtalar med en stenåldersman så kommer stenåldersmannen påstå att tärningens utfall beror på gudarna eller "slumpen". Men i själva verket landar tärningen baserat på input precis som du skriver. Svårt att beräkna ibland kanske men inte omöjligt.

Det finns såklart mängder med komplexa företéelser som människan inte har kunskap att beräkna, men det förändrar i grunden ingenting. Människans oförmåga påverkar inte universum i övrigt. Stenåldersmannen kan inte beräkna tärningens utfall och vi kan idag inte beräkna exakt när en radioaktiv isotop sönderfaller. Men spelar det någon roll?

Se Synchronicity.

Det är VISST omöjligt att beräkna utfallet från kaotisk dynamik som t ex hur en studsande tärning ska landa. Vilket gör att din övertygelse om slumpens ickeexistens bara är en obevisbar tro, jämförbar med religion.

Dvs även om man antar att ett kaotiskt system ytterst styrs av deterministiska lagar enligt Newtonsk fysik, så är det principiellt omöjligt att verifiera detta experimentellt. Läs t ex Karl Popper om detta.

Min gissning om fysiken är att slump är "non-computable," som mer eller mindre betyder att det inte kan beskrivas. Vare sig det existerar eller inte är svårt att säga, men den rådande synen på det är att slump är fundamentalt inbakat på kvantnivå.

Vanligtvis använder vi sannolikhet när vi själva är osäkra (saknar information), men tanken är alltså att inom fysik så kommer vi behöva använda sannolikhet även om vi kunde veta precis allt som går att veta.

Det här går även ihop med många andra saker, som exempelvis hur den vetenskapliga metoden fungerar, och hur vi beter oss (även om vissa lyckas lura sig själva att dom vet något om verkligheten). Den biten kan man fundera på hur länge som helst—från mitt perspektiv pekar det mesta på att slump är ett intressant och betydande koncept—så jag föreslår att du gör det! ^^

---

Rent filosofiskt är det enklare att argumentera för samma sak. Verkligheten är ett annat ord för "det icke-konceptuella." Den ryms inte inuti koncept överhuvudtaget. Faktum är att det förhåller sig tvärtom; verkligheten är det som ger upphov till alla koncept. Eftersom det är på det viset så är det korrekta förhållandet "koncept finns i verkligheten," inte "verkligheten finns i koncept."

Så vilket koncept du än tänker dig, typ slump, så är det inte verkligt. Sinnet är tränat att reflexivt tänka "aha! så det är deterministiskt!" Nope. Determinism är inte heller verkligt. Verkligheten gör sin grej och vårt sinne blir inspirerat att prata om determinism och slump. Sen kan man böna och be allt man vill—och det är vi byggda för att göra—men förhållandet vänder sig inte ändå; determinism och slump pratar aldrig om verkligheten.