Nu verkar kunskaper hos unga nått all time low...

Begreppet läsförmåga innefattar en övergripande skicklighet/förmåga att ta till sig skriven text. En del använder begreppet litteracitet för samma sak.

-Förmåga att identifiera en sammansättning av grafem som text som har mening/budskap.
- Avkodning av grafem, ordbilder.
- Lässtrategier; förmågan att välja sätt att ta till sig ord och meningar som man inte kan avkoda eller förstå.
-Läsförståelse; förmågan att förstå det lästa i sitt sammanhang.
-Förmågan att identifiera en text och dess innehåll; är det en prosa, en sakprosa, instruktion, matematik osv.
-Förmågan att anknyta textens budskap, sammanhang etc. till tidigare erfarenheter. (inlärning av nytt stoff)

I takt med IT-samhällets utveckling försvinner möjligheterna för barn att få ta del av det lästa genom föräldrarnas läsintressen. Ipads har ersatt rim, ramsor och sång som föräldrarna roade sina barn med i tusentals år. Barn får inte längre bekanta sig med böcker som småbarn. De får inte hålla i förälderns fysiska bok, vända upp och ned på den osv.
Barn fångar inte upp läsintresset då TikTok och Instagram är mer lockande. De tappar då möjligheter att träna lässtrategier i olika texttyper. De tappar möjligheterna att förstå sammanhanget i en längre text än ett SMS.

Barn har idag svårigheter med att identifiera matematik i en text. Många barn och vuxna kan inte ta ut fakta ur en längre text osv.

Jag känner i alla fall två helsvenskar med godkända gymnasiebetyg som båda hävdar att de aldrig läst en bok. en kille och en tjej. När det var dags för redovisning tittade man bara på filmen. Ofta fanns det extramaterial att plocka ur till redovisningen.
Hela djävla skolan är ett skämt.

Universiteten har anpassat sig i minst 20-25 år efter studenter som har problem med att läsa, skriva, räkna eller tänka. Resultatet har blivit masshögskolor/vuxenskolor.

Högre studier passar inte för alla. Universiteten borde ha "vetorätt" vid antagningen genom egna tester. Speciellt på lärarutbildningarna!

JUST NU ja. Frågan är vad som händer framöver, när de här människorna hamnar i rekryteringsposition. Det är en ond spiral det här, som hålls stången av att det fortfarande finns människor i arbetslivet som (ofta) sitter i rekryterande position och sållar ut den här typen av skräpindivider.

Vad händer när det är skräpindividernas tur att rekrytera, och de som rekryteras i sin tur ska rekrytera ännu längre i framtiden?

Det handlar inte bara om huruvida vi hjälpligt kan styra undan de här vraken JUST NU, utan hur detta påverkar svensk arbetsmarknad på sikt.

Men varför skulle analfabeter hamna i rekryteringsposition på viktiga poster i samhället?

De kommer att jobba på lägre poster med mer praktiska arbetsuppgifter tror jag.

Har man låga betyg väljer man väl oftast inte akademiska studier, och man klarar inte av högskolan i längden även om man råkar komma in på den. Jag har bara sett artiklar som handlar om just att vissa inte klarar högskolestudierna - inte att analfabeter går igenom högskolan och hamnar på höga poster.

Men varför skulle analfabeter hamna i rekryteringsposition på viktiga poster i samhället?
De kommer att jobba på lägre poster med mer praktiska arbetsuppgifter tror jag.
Har man låga betyg väljer man väl oftast inte akademiska studier, och man klarar inte av högskolan i längden även om man råkar komma in på den. Jag har bara sett artiklar som handlar om just att vissa inte klarar högskolestudierna - inte att analfabeter går igenom högskolan och hamnar på höga poster.

Och ersättas av vilka studenter och vilken personal?

Men vi får väl hoppas att framtiden kräver färre människor i kvalificerat arbete. Som det är idag måste du ha en hyggligt stor grupp högpresterande för att hålla igång ett i-land.