Beror extrem jargong på personliga misslyckanden?

Det handlar om egentligen alla inlägg som utpekar TS som en lögnare, bedragare, "vänsterbliven" eller andra saker. Att tycka radikala saker i riktiga sakfrågor är rimligt. Man kan resonera vettigt även om man använder fula ord. Det är när man använder fula ord utan att resonera som jag blir trött.

Så din tråd riktar sig alltså till högern som kritiserar vänstern? Är det bara högern som är misslyckade när de går till angrepp då och inte vänstern?

Jag skulle inte säga att jag skrivit något som kan kallas "hat". Det jag har skrivit är ungefär som att någon annan skulle skriva att "de inte gillar miljöpartister". Det är väl helt ok att tycka vad man vill om miljöpartister. Varför skulle det kallas hat?

Pratet om batikhäxor var inte främst att det skulle vara olämpligt i sig. Man får uttrycka sig så. Det blir bara lite jobbigt att behöva bemöta väldigt grovt formulerade saker i trådar som handlar om mer normala ämnen. Vill man diskutera batikhäxor är det väl bara att lägga upp "Stora tråden" om just det.

Om någon tycker att jag är nazist för att jag skriver negativa saker om t.ex. invandrare så är väl det helt ok. Alla får väl tycka som de vill. Ofta brukar de där påhoppen komma utan någon tydlig anledning, mer som mobbning på skolgården.

Jag har inte påstått att man skulle bli misslyckad av att uttrycka sig grovt, bara att vissa verkar producera skräpinlägg och påhopp på löpande band. Att en sådan person skulle vara normal vore udda. Är man normal har man bättre saker för sig.

Du kommenterar de som håller med dig och säger att så är det. Du framställer dig som bättre och ser andra som misslyckade utifrån språket. Du projicerar dem som misslyckade och verkar även rikta dig mot en speciell åsiktsgrupp.

Nej, inte direkt. Det kanske finns något motsvarande begrepp för högerpersoner, annat än nazister då. Det vore ju iallafall bättre om någon ville kalla mig det i så fall. Det vore ändå korrekt i någon mening. Eftersom högerdominansen är så stor färgar det av sig på det språkbruk som används. Det är inget problem egentligen men det gör ju att knäppisarna framstår som höger. Det kunde vara bra att rekrytera ett mer balanserat urval av knäppisar. Då kunde de fajtas sinsemellan och hålla sig lugna i övrigt.

Vilken åsiktsgrupp skulle det vara? Jag uppfattar att många av påhoppen verkar komma från personer som är väldigt höger och hugger på allt som de tror kan vara vänster, oavsett hur det förhåller sig med den saken. Jag syftar här inte på påhopp på mig utan på påhopp i allmänhet i olika trådar.

Jag kommenterar de som tillför någon aspekt som jag inte skrivit om. De som skriver "du har fel" vet jag inte riktigt hur eller varför jag skulle kommentera.

Fast jobbar man även mer praktiskt, får man möta andra människor och får kanske en annan bild av dem.

Nu får du gärna visa vad du menar. I vilka sammanhang. Det finns förstås de som är okunniga inom olika områden, om det nu är dem du har aversion mot. Men är det de, som kastar mest epitet på andra, omotiverat. Det är faktiskt lite svårt att veta om du inte har exempel som visar det.

Även vuxna kan förstås vara okunniga. Alla har inte samma bildningsnivå. Alla föds inte heller likadana. Det är inte så att IQ sprids jämnt över befolkningen, men ibland har även idioter rätt, även om det kan vara svårt att svälja.

Du anser att de förpestar andras liv. Men kanske de ser det som andra förpestar deras liv och agerar i frustration mot det, som du verkar göra mot dem. Jag vet bildade här, som man nog kan anse förpestar andras liv och skriver inlägg där de kastar skit på en grupp, utan motivation och sen inget mer. I Trumpdebatterna är det väldigt vanligt. Men det går åt båda hållen.

Du menar att om man är mot invandring får man tåla att bli kallad nazist även om man inte är det, är man feminist, får man väl då tåla att bli kallad batikhäxa då. Annars har de till vänster epitet för alla som kritiserar deras åsikter, om andra har det från andra hållet, ser jag inte något problem. De till vänster ska väl vara för jämlikhet.

Lite men också är smooth jargong ett tecken på att man lyckas, för man håller käft och tofflar, smoothar och ljuger.

Jag brukar fråga på vilket sått då och be dem förklara. Kan de inte det är det bara att lämna dem. Är de vänster kommer de istället dra upp andra saker och projicera lite åsikter på en som man inte har. Misogyn, nazist, rasist, transofob, homofob, islamofob och så vidare utifrån frågan, på samma sätt som man gör i övriga samhället istället för att ta debatten och diskutera sakfrågor. Men jag tror inte att de är misslyckade för att de gör det, utan att det är frustrerade när argumenten tryter, som för många..

Skulle beskriva mig själv som mer högre än väster, men är ju av förklarliga skäl inte så lätt att sätta sig i ett visst fack då människor inte är svart vita i sina åsikter.

Problemet med många höger människor just nu är att de tillskriver vänster människor egenskaper som de själva personifierar.
Som inställningen till människor med andra åsikter.

Vidare så är i princip alla för en typ av jämlikhet, synen på jämlikhet är dock annorlunda, även synen på vad som är rättvist.

Det ts beskriver är dock en vis typ av individer som vi hittar i princip alla läger som incels, frustrerade män, radikala feminister osv.
Dessa individer som ska vara varandras fiender är på väldigt många sätt lika varandra och spyr ur sin frustration, man ser ofta en röd tråd för dessa i form av just mycket uppdämd frustration, frånvaro av eget ansvar, det är andras fel, man vill gärna sparka på någon/något som ses som orsaken till att de mår som de gör och problemen de har.

Det är loser inställning som man hittar i alla läger verkar det som.

Det är förstås i makthavarens intresse att kunna få bestämma vad som är ett ”lämpligt” sätt att uttrycka sig och gärna få folk att internalisera detta till självcensur.

I någon mån har du förstås rätt i att starka ord och uttryck beror på att den som använder sådant språk känner sig maktlös gentemot någon.

Är man trots att kan önskar att saker och ting vore annorlunda nöjd med tillvaron, så kanske man inte har behov att strida för din åsikt utan nöjer sig med personlig framgång och tillfredsställelse. Så sett har du nog rätt i att det finns en korrelation mellan att lyckas personligen och använda ett försonligt språk. Sedan blir det en fråga om vad denna personliga tillfredställelse innebär förstås. Det finns många människor som Trump som är rika och framgångsrika men ändå arga och människor som kräver förändring.

Jag tror ändå här att du tagit till dig och gjort till din denna makthavarnas syn på missnöje och vanligt folks missnöje och att det är den synen från dig som kommer till utryck här när du likställer ett burdust sätt att uttrycka sig med misslyckande och implicit att vissa människor och åsikter därför är mindre värda att lyssna på och att den som uttrycker dem är extrem och mindre vetande och att det därför är bra att ha en motsatt åsikt eller snarast en mer moderat, ”balanserad” åsikt som är mer accepterande mot att makthavaren nog kan ha rätt ändå.

Vilket är så denna vill ha det för att för att kunna vara den vuxne i rummet och trots faktiskt befängda åsikter och beslut framstå som vettig och ansvarstagande.