Citat:
Ursprungligen postat av
Reiwa
Du är den värsta sortens moralrelativist som inte ens kunde fördöma islamister som skär halsen av folk och kastar bögar från hustak för enligt dig gör de det med "goda intentioner" och istället uppmanade du mig att ha "förståelse" för dem. Du hade ett långt raljerande om att de inte var onda - bara annorlunda. Hela ditt argument vilade på att jag ska ha "förståelse" för dessa islamister på samma sätt som jag också måste ha "förståelse" för dig och dina värderingar. Vem jämför sig själv frivilligt med islamister? Helt bisarr strategi och argument - och nej, jag tänker inte ha "förståelse" för er, jag tänker fördöma er.
En fråga: tror du att det finns några moraliska sanningar överhuvudtaget? Genuin fråga - för ibland låter du som en moralisk nihilist.
Inte alla - du.
Är halmdockor allt du har kvar? Jag har inte nämnt Gud en enda gång. Gud är helt irrelevant för allting jag har skrivit.
Nej, det finns inga moraliska sanningar. Allt har vi människor hittat på, baserat på gemensamma åsikter. Bara för att de flesta tycker exempelvis mord är fel så ÄR det inte det på något universellt sätt, det är inte en sanning skrivit i sten.
Naturen har ingen lag, djur dödar varandra fritt, vår moral och lagarna som baserats på det har vi tagit fram av praktiska skäl. Det är svårt att styra ett samhälle i anarki.
Utan etik och moral, det är med andra ord "rätt och fel", är något som varje människa själv utformar. Man kan "lära" sig viss moral men bara du själv har dina egna värderingar vad som är rätt och fel. Enbart du själv kan bestämma vad som är rätt och vad som är fel.
Sedan ska vi så klart ha lagar, annars blir det kaos, och lagarna baseras på vad majoriteten anser. Men om du gör något som lagen säger är fel men du anser är rätt, så gör du inte moraliskt fel, för du gör vad du anser och tror är det rätta.
Man kan bara agera omoraliskt om man medvetet gör vad man själv anser fel. Om jag dödar någon och anser att det är okej, agerar jag fortfarande moraliskt även om jag bryter mot lagen. Självklart ska jag straffas för det eftersom jag bröt lagen, men det gör handlingen inte till omoralisk om jag genuint anser det okej. Enbart om jag dödar någon när jag anser att döda är fel så agerar jag omoraliskt.
Det här är inte ett sätt att försöka ducka lagar, absolut inte, utan det är en förklaring vad jag menar kring min abort-moral.
Jag tycker det är helt okej att abortera foster, det är i mitt huvud (och många andras) en fullständigt rimlig och etisk och moralisk process, inga som helst fel eller problem. Så när ni skriker "det är mord" så kan vi omöjligt hålla med, för vi delar inte er "sanning".
Du är bara upprörd för att det finns folk som inte är som du, men jag menar, har du levt under en sten, du verkar för förvånad på något sätt.