Citat:
Ja, det är bra att du lyfter fram NFC-utlåtandet. Nu tänkte jag i och för sig att det var underförstått i och med min formulering ”oavsett utsikter att binda kulorna till vapnet”. Men jag hade kanske kunnat formulera mig tydligare där. Det centrala i den här frågan blir väl att ingen potentiell gärningsman år 1989 rimligen hade kunnat sluta sig till det med tanke på bilden som kablades ut i media. Då talades det ju om att vapen lämnar ”ett fingeravtryck” på varje kula och att man hade kunnat binda vapnet utan problem.
Jag vet inte om det spelar någon roll men det är egentligen inte Wall som kommit fram till det där, utan en Anders Lexne som han talat med. ”Jag talade med Anders Lexne, vapenhandlare sedan många år och en av Sveriges främsta experter på handeldvapen.” Och det är alltså han som menar att det vore en okej risk att ta. Då kanske jag la fram det lite fel som lät påskina att det var Walls idé.
Kan man motbevisa Anders Lexne där? Jag har i alla fall inte kunskaperna att säga varken bu eller bä i den frågan. Jag vet inte hur SKL:s och PU:s arbetsmetoder såg ut på den tiden och om man till exempel gjorde en forensisk koll av ett eventuellt pipbyte. Eller om man hade klassat ett pipbyte som lika misstänkt som ett uteblivet vapen. Pipbyte verkar inte helt ovanligt för att restaurera en sliten revolver?
(FB) Slitage på pistolpipa
Anders Lexne:
”Det finns flera sätt att förändra spåren i pipan. Det räcker till exempel med att mekaniskt bearbeta mynningens insida så blir det andra spår på kulor som skjuts ur revolvern än det blev innan. Det skulle kanske synas att någon manipulerat vapnet. Men det spelar kanske mindre roll om resultatet blir att polisen inte kan binda detta vapen till en viss kula.”
Jag vet inte om det spelar någon roll men det är egentligen inte Wall som kommit fram till det där, utan en Anders Lexne som han talat med. ”Jag talade med Anders Lexne, vapenhandlare sedan många år och en av Sveriges främsta experter på handeldvapen.” Och det är alltså han som menar att det vore en okej risk att ta. Då kanske jag la fram det lite fel som lät påskina att det var Walls idé.
Kan man motbevisa Anders Lexne där? Jag har i alla fall inte kunskaperna att säga varken bu eller bä i den frågan. Jag vet inte hur SKL:s och PU:s arbetsmetoder såg ut på den tiden och om man till exempel gjorde en forensisk koll av ett eventuellt pipbyte. Eller om man hade klassat ett pipbyte som lika misstänkt som ett uteblivet vapen. Pipbyte verkar inte helt ovanligt för att restaurera en sliten revolver?
(FB) Slitage på pistolpipa
Anders Lexne:
”Det finns flera sätt att förändra spåren i pipan. Det räcker till exempel med att mekaniskt bearbeta mynningens insida så blir det andra spår på kulor som skjuts ur revolvern än det blev innan. Det skulle kanske synas att någon manipulerat vapnet. Men det spelar kanske mindre roll om resultatet blir att polisen inte kan binda detta vapen till en viss kula.”
Som sagt har jag inte läst Gunnar Walls maratonartikel. Vad jag vet har två delar kommit ut, men är det allt eller blir det fler delar? I så fall läser jag den i godan ro när allt är ute, och troligtvis inte särskilt noggrant då heller. För mig är det inte så intressant vad Wall tycker om CA eller Jon Jordås, utan det enda jag ville ha sagt här, det är att Wall tidigare har visat att han har dålig koll på det ballistisk-forensiska och att han därför mycket väl kan ha tabbat sig här igen. Ni pratar ju om Walls artikel och då är det läge för en liten varningsflagga om det så att läsaren inte går på fler nitar serverade av Wall.
Åverkan på en pipa av det slag som det här talas om visar sig naturligtvis vid en forensisk undersökning. Det gäller både pipbyte och repning vid mynningen. Det säger ju Lexne också i de här citaten (som jag aldrig sett förut). Det blir ju svårt att relatera till citat i tredje led. Sedan är det väl en akademisk fråga om repning eller pipbyte är bättre eller sämre än att inte alls lämna in vapnet, det förstår jag inte ens poängen med att försöka besvara. Faktum är ju att CA inte lämnade in vapnet, så den fråga som du underförstår handlar i så fall om varför han inte hellre bytte pipan eller repade mynningen och sedan lämnade in. Jag tycker det känns lite långsökt.
Under alla förhållanden kunde CA ha lämnat in revolvern för provskjutning utan att för den skull löpa risken att åka fast för Palmemordet. Problemet är att han inte visste om hur illa det var ställt med det ballistisk-forensiska, utan han hade väl – precis som alla andra – gått på polisens "ballistikbluff" och utgick från att man kunde binda kulorna till mordvapnet ifall man provsköt det.
Det är ju det missförståndet som utgör själva grunden för hela idén om att CA undanhåller vapnet därför att han skjutit Palme. Utan den idén skulle CA aldrig ha väckt något intresse som potentiell gärningsman. Så även om idén rent objektivt är en av polisen artificiellt frambringad vanföreställning så är den likväl mycket central för hela CA-frågan.
Den invändning som jag riktat här i tråden handlar mest om att visa, att även under den här frambragta vanföreställningen som jag kallar för "ballistikbluffen" så följer det inte med automatik av CA:s undvikande beteende att han är gärningsman – även om han beter sig "rationellt". Det var ju det som hade insinuerats, om inte sagts uttryckligen, av en av "trådrävarna" och då ville jag passa på att bemöta det. Mer än så hade jag egentligen inte tänkt att säga om det.
Men när jag nu tänker efter så tycker jag nog ändå, att det är bra konstigt om CA hade kvar revolvern så sent som cirka 1990 (som hans bror Kurt uppger) men ändå inte lämnar in den för provskjutning. Det har jag svårt att få ihop i huvudet.
Om man tänker sig att han haft den "i vapenskåpet" (eller bankfacket, på vintern) hela tiden så kunde man i och för sig tänka sig att han ignorerat kallelserna därför att han tycker att polisen får väl komma ut och hämta revolvern i så fall. Han måste ju ändå ha insett risken för husrannsakan, men om han har revolvern i skåpet så är det ju "ingen skada skedd" – annat än att han skulle ha gett polisen en slags knäpp på näsan.
Så långt kan jag hänga med i ett tänkt beteende, som kanske heller inte är så långsökt med tanke på CA:s allmänna inställning till myndigheter. Men den här varianten förklarar ju inte varför han sedan säger att han sålt revolvern svart och därmed alltså de facto erkänner grovt vapenbrott i ett polisförhör. Det ska ju mycket till innan man gör det, i alla fall om man är vid sina sinnens fulla bruk.
Så det här får jag inte ihop i mitt huvud, utan det låter helt knasigt att ha kvar revolvern så länge för att sedan sälja den svart – eller i alla fall säga att man gjort det även om han kanske har den kvar eller har gjort sig av med den på annat sätt. Det som låter rimligare i mina öron, det är att revolvern varit borta hela tiden – och kanske rentav före mordet. Men den kan ju också ha varit utlånad vid tiden för mordet, sedan lämnats tillbaka igen, varefter CA känt sig pressad till att undanhålla den.
Vad jag ville säga är att det finns en del varianter, där CA:s beteende kan förklaras rationellt men utan att CA för den skull är gärningsman. Därtill finns naturligtvis en del varianter som inte går så lätt att förklara rationellt, men överlag tycker jag att antagandet om att CA agerar rationellt utgör en rimlig utgångspunkt.
Dessutom talar väl rationalitetsantagandet i sig mer för att CA inte är gärningsman, för det ligger ju en slags självmotsägelse i att försöka porträttera en "ensam galning" som rationell. Om man tänker sig att CA skjutit Palme så blir ju själva femtiomiljonersfrågan vad det finns för "rationell" grund för det. Den frågan blir ju under alla förhållanden inte lätt att besvara!
