Den stora tråden om global uppvärmning/växthuseffekten

Jag har inte skrivit att förändringar påverkar klimatkänsligheten. Var har du fått något så korkat ifrån? Sätt dig in i och läs vad som diskuteras innan du ger dig på att förstå vad som diskuteras.

Det krävs dock förändringar för att uppnå den temperaturskillnad som definieras av klimatkänsligheten. Är inte det trivialt? Behöver jag förklara det mer ingående än så för att du ska förstå?

I annat fall tror jag inte heller ekvationer skulle tillföra något för dina förutsättningar att förstå något av detta.

Ja, och förändringen består i att CO2-halten och temperaturen ökat. (Resten av ditt inlägg är så dumt att jag inte bemöter det.)

Duktig Totius. Som i sin tur ökar mängden vattenånga. Även vid polerna. Både direkt och indirekt genom exempelvis större havsytor som exponeras mot atmosfären. Vilket var vad diskutionen handlade om när suppose hävdade att polerna strålar rätt ut i rymden eftersom luften där är torr och moln helt och hållet saknas. Det var då jag pekade ut att det är dels fel, men framförallt att det är förändringen i detta som är av relevans.

Du kallade då allt detta för trams, osakligt och personangrepp.

. Hehe. Tack för det. Upp på läktaren igen med dig.

Dina barnsliga härskartekniker biter inte på mig. Saken handlar om att suppose har rätt och att du bara stör tråden med tjafs.

Du får precisera exakt vad du menar med dessa missförstånd. Jag uppfattar det som att det är du som missförstått, eller inte förstår.

Detta med högre klimatkänslighet i tropikerna vs polerna pga skillnad i H2O feedback, och att detta ger lägre klimatkänslighet än den endimensionella modellen som strålar ut med jordens medeltemperatur, var mitt eget resonemang, inte från boken. Men du köpte inte mitt resonemang om att en torrare atmosfär har svagare H2O feedback, utan menar istället att den är större.

Vi kan väl utgå ifrån Tabell 1 i Sherwood at al 2020:
https://agupubs.onlinelibrary.wiley.com/doi/full/10.1029/2019RG000678#rog20238-tbl-0001

Planck feedback: -3.2 W/m²K
H2O + lapse rate feedback: +1.15 W/m²K
Ökning i klimatkänslighet pga H2O och lapse rate: 1.15 / (3.2-1.15) = 56%

Sen kan vi jämföra detta med data från MODTRAN i tropikerna och nordliga vintrar.
https://climatemodels.uchicago.edu/modtran/
Tyvärr inkluderas inte lapse rate feedback, så siffrorna blir inte direkt jämförbara med Sherwood. Men ändå tillräckligt liknande för att vara meningsfulla att jämföra med.

Tropical atmosphere
Planck feedback: -4.42 W/m²K
H2O: +1.72 W/m²K
Ökning i klimatkänslighet pga H2O: 1.72 / (4.42-1.72) = 64%

Subarctic winter
Planck feedback: -3.3 W/m²K
H2O: +0.54 W/m²K
Ökning i klimatkänslighet pga H2O: 0.54 / (3.3-0.54) = 20%

Vi kan se att i nordliga vintrar bidrar H2O med mindre positiv feedback.

Jag menar därför att du har fel, med stöd av ovanstående.

MODTRAN har inte någon modell för Nordpolen under vintern, men enligt mitt tidigare enkla resonemang, bör den positiva feedbacken bli ännu lägre.

Vinos skriver att överflödigt vatten som transporterats av atmosfären kondenserar och snöar ner till ytan, och den torra atmosfären är återställd.

Vinos ger även ett värde på hur torr luften är vid ytan:
"Average absolute humidity as low as 0.2 g/m3 can be recorded
for the month of January on the Arctic surface (Tomasi et al. 2020)"

Tropikerna har två storleksordningar mer fukt.

Polerna har ett strålningsunderskott på 100 W/m² i snitt, vilket betyder att den värmen transporteras dit från tropikerna. Dessa 100W/m² strålar ut i en miljö där H2O feedback bara ökar klimatkänsligheten 20%. Vilket ger lägre klimatkänslighet än om denna värme strålar ut direkt i tropikerna, där H2O feedback ökar klimatkänsligheten 64%. Det är detta jag hävdar, och jag menar, med stöd av ovanstående, att det stämmer.

Nej, det var bara för att exemplifiera vilken anarki det innebär att bara få hitta på eget. Just H2O feedbacken är större i varmare klimat för samma absoluta temperaturökning (men den sker snabbare vid polerna). Åtminstone mättnadstrycket. Men den är inte obetydlig vid polerna, som du ville göra gällande. Och moln finns också vid polerna. Såklart. Och det 100 W/m^2 som du nämner är inte särskilt relevant.
Jag har ju inte fel i något eftersom jag inte påstått något.

Visst. Tropikerna innehåller mer fukt än kallare områden vid polerna. Men vattenånga utgör även där en positiv återkoppling.

Och moln förekommer vid polerna.

Och dessa förändras och utgör en positiv återkoppling även i arktis. I arktis har du även större potential för albedoförändringar vilket sydligare breddgrader inte ser lika mycket av. Osv osv.

Sedan har vi en snabbare uppvärming vid polerna än vid tropikerna. Och visst, det skulle kunna bero på en ökad värmetransport från latituder närmare ekvatorn.

Och?

Därför är klimatkänsligheten x grader? Vart vill du komma?

Sherwood et al, som du ju själv refererade till är en mycket tung artikel med enormt genomslag. Titta där.

Du fortsätter att undra vad jag vill ha sagt, men det borde vara rätt uppenbart.

1. Vinterpolerna är extremt torra och i princip molnfria, enligt Vinos. Vilket ger väldigt svag växthuseffekt.

2. Värmetransport från ekvatorn till vinterpolerna ger lägre klimatkänslighet, enligt Vinos. Endimensionella beräkningar av klimatkänslighet likt Sherwood et al är för förenklade, enligt mig. Överslagsberäkningar för ungefär hur stor skillnaden blir ifall värmetransporten tas med i ekvationen, av mig.

3. Värmetransporten är inte konstant utan moduleras (av bl.a. solen), vilket är en förbisedd mekanism för naturliga klimatförändringar. Enligt Vinos.

Det finns data som stöder hypotesen att värmetransporten moduleras av (bla) solen.

IPCC underskattar storleken på de naturliga klimatförändringarna.

Vilka naturliga förändringar skulle det kunna tänkas vara? Rådande förändringar går mycket fort, solaktiviteten är avskriven som orsak, kvar finns inte många seriösa alternativ.

Det är återigen förändringen av denna som är av relevans.


Har du ens läst artikeln (Sherwood et al) du uttalar dig om?
Den bygger inte på endimensionella beräkningar av klimatkänsligheten.

Klimatmodeller inkluderar bland annat komplexa dynamiska interaktioner mellan atmosfär, hav, land och is, och värmetransport är redan en del av dessa beräkningar. Klimatmodellerna simulerar hur värme rör sig genom havsströmmar, vindar, och andra fysikaliska processer över hela planeten, vilket är långt mer avancerat än "överslagsberäkningar".

Sedan ligger ju också styrkan i sherwood et al att den undersöker frågan utifrån multipla linjer av evidens.
Allt detta kallar du "Endimensionella överslagsberäkningar".


Ok. Vinos är en neurobiolog som skrivit en självutgiven bok. Men ok. Det är noterat vad Viños råkar tycka.

Jaha.
Eller också är det du och viños som överskattar den. Om experterna som sammanställer forskningen underskattar solen med en faktor 10, så förvånar det mig att det inte finns någon annan än en neurobiolog och en Flashback användare som upptäckt detta. Dessutom förklarar det inte var den förväntade uppvärming till följd av en starkare växthuseffekt tagit vägen. Spårlöst borta bara.

Vissa tycker detta är rimligt. Andra inte.

Värmetransporterna är hårdkodade i modellerna.

Mycket halmgubbar där.

Att klimatkänsligheten är låg finns det en hel del forskare som kommit fram till.

Solen är inte avskriven, men TSI-variationerna är små (0.1 %) och gör därför liten skillnad.

Förändrad molnighet pga variationer i solaktivitet och kosmisk strålning har dock avskrivits av IPCC. Svensmark och Shaviv anser att det är ett misstag.

Det jag diskuterat de senaste dagarna grundar sig i att UV varierar med 3% under en solcykel, dvs 30ggr mer än TSI. I Vinos hypotes ingår att stratosfären värms av UV när solen är som aktivast i sin cykeln, vilket förstärker polarvirveln, vilket leder till lägre värmetransport (havsströmmar och vind) till polerna, och jorden konserverar energi (eftersom att växthuseffekt är starkare närmare ekvatorn).

Mer ingående förklaring:
https://www.youtube.com/watch?v=PwpKgBr4o_4&t=206s

Nej, de modelleras.
Processerna är baserade på fysikaliska samband som är så noggranna som möjligt med dagens vetenskapliga kunskap.

Det är alltså du som kommer med lögner och halmgubbar här för att lättare förfäkta argument. Vilket är hela definitionen av "halmgubbar".

Vill du vara mer specifik?

De du refererar till är väl ca 5 stycken inklusive sådana som skriver om sina fynd i självutgivna böcker.

Det finns ju forskare som kommer fram till en hög känslighet också. Det är det som är så fiffigt med ipccs rapporter som sammanställer allt åt oss.