Citat:
Ursprungligen postat av
Ericcca
De sociala myndigheterna och vården kan anmäla behov v förvaltare till Tingsrätten, men det är inte säkert att hon får det.
Det ska ganska mkt till, tex att någon har en dokumenterad kognitiv nedsättning.
På sätt och vis är det bra, vi kan inte ta ifrån människor deras rättshandlingsutrymme i en demokrati hursomhelst.
Dock innebär ju detta tyvärr att människor kan skada sig själva i rätt stor omfattning.
Men jag tycker nog det finns fog för både LVM, kanske ett LPT och förvaltare.
Förvaltare är något man ansöker SJÄLV om, möjligtvis kan nära anhöriga, så som barn, make/maka eller föräldrar göra det. Däremot är det domstol som utdömer det och det är då inte frivilligt, som god man som man kan avsäga sig när som helst.
Förvaltarskap är således en tvångsåtgärd och samtycke krävs egentligen inte.
För att din ansökan ska kunna handläggas behöver ditt hjälpbehov styrkas med:
en social utredning från biståndshandläggare eller kurator (vilket till att börja med kräver att Gräddis i detta fallet HAR en kontakt med socialtjänsten så att de kan göra en utredning. För att göra en utredning krävs nämligen personliga möten)
ett läkarintyg avseende förvaltarskap.
Jag ser dock inte vad som skulle bli bättre med ett förvaltarskap. Hon har ingen inkomst, med en förvaltare kan hon inte ens ta emot swish eller ha sin OF (inte för att jag tror att de drar in så mycket men det har ju ändå täckt en å annan matbit och vin)
Det skulle vara enklare med medling av pengar via socialtjänsten, dvs att alla ev inkomster går till soc där de betalar hennes fakturor och sedan portionerar ut överblivna pengar tex var fjortonde dag. Men i större städer gör de inte gärna detta utan då uppmanar de att skaffa en god man......vilket man kan säga nej till när som helst. Min släkting fick god man efter att hens pappa tryckt på (vi pratar om en 50 + i lite samma sits som Gräddis minus OF) tre månader senare så blev personen i fråga arg för att hen inte fick pengar till en utekväll och sa upp gode mannen...
Orosanmälningar "kan" man göra rent formellt men är man över 18 finns inget system att hantera dem. Allt inom socialtjänsten är frivilligt och vill hon inte ha kontakt så behöver hon inte ha det.
Det ser faktiskt ganska svart ut för Gräddis nu, jag tänker att hennes enda räddning är om hon råkar ut för en olycka och hamnar en längre period på sjukhus (vilket är rätt hemskt att tänka men från psyk blev hon ju utskriven direkt så den delen är ju rent lönlös) alternativt begår ett brott och åker i finkan....inte för att fängelset är någon sundare miljö men där har hon ju iaf tak över huvudet och ett visst mått av skydd....
