Mordet på Olof Palme - 28 februari 1986

Men hennes uppgifter om ytterplagg stämmer ju i själva verket inte alls med det närmsta vittnet Anders Björkman?

1) LP uppger att GM har en mörkblå täckjacka. AB har en ljusblå.

2) LP uppger att GM har en jacka som går med en bit nedanför midjan. AB har en midjekort jacka.

3) LP uppger att GM har en lite bullig jacka. AB har en bullig jacka.

Myten består inte i att vittnen omöjligen kan förväxla personer utan i att det skulle finnas särskilda skäl i LP: s vittnesmål som gör att man bör anta att LP måste förväxlat GM med AB. Det finns inga skäl att anta det utan det är ren spekulation och att hennes beskrivning av GM skiljer sig kraftigt från hur Anders Björkman var klädd tyder på att hon inte förväxlat de två.

Ja, konfrontation var en sorglig historia, men den har ju inte med LP: s tidiga uppgifter om GM: s klädsel att göra.

Det här är ju Björkman: https://wpu.nu/wiki/Anders_Bj%C3%B6rkman#/media/Fil:Anders_Bj%C3%B6rkman.png

På vilket sätt liknar det Lisbeth Palmes beskrivning av mördaren?

Ja precis. Och hur ska man kunna bedömma det?
Man vet inte vad som dyker upp bakom hörnet.
Ett brunnslock är ingen dörr man enkelt öppnar och stänger snabbt.
Och skulle GM veta vart brunnen leder? Fanns en stege ? O.s.v.
Finns många frågor att ställa sig kring den hypotesen.
Mycket osannolik är min bedömning, men man vet aldrig..

To correct your post:
They had 4 sons. You are missing the youngest.

I can only confirm that Anders Filip - better known as Filip Svanberg has spoken and confirmed the existence of the S&W - he implicates his mother - quote “den har mama” when talking about the S&W.

I doubt she took it to her home in Davos-Dorf, Switzerland
My guess: it was kept / hidden at the summer house.
Obviously, she did not turn it in to the proper authorities…

1) Den 1 mars är jackan blå, inte mörkblå. Den blir mörkblå den 25 mars, kanske för att Lisbeth tänker på den mörkblå jackan i Gamla Stan. Som var mörkblå redan den 1 mars. Till skillnad från jackan som Lisbeth såg efter skotten. Den var blå, inte mörkblå. Björkmans jacka var inte ljusblå, den var blå.

2) Man kan uppfatta Björkmans jacka så. Att den går en bit nedanför midjan. Som framgår av profilfotot av Björkman.

3) Du tolkar lite bullig som knappt bullig alls. Man kan också tolka lite bullig som ganska bullig.

Björkman var där mannen i den blå täckjackan var. Närmare 10 meter bakom paret Palme. Björkman vittnade i tingsrätten 1989 att Lisbeth såg på honom. När hon vände sig bakåt efter skotten.

Oavsett hur blå jackan var, oavsett hur bullig jackan var och oavsett hur lång jackan var.

En given slutsats är att Lisbeth såg Björkman.

Det står var och en fritt att dra vilken slutsats man vill.

Inte alls.

Tvärtom ett korrekt återgivande av de första förhören.

Självklart är Dalsgaard och Löhr andrahandskällor. Självklart är de mindre tillförlitliga än förhören med Jeppsson. Är du av en annan åsikt, varsågod.

Du får gärna tro att GM hade en blå täckjacka. Det tror inte jag.

Niklasgl87 räknar rätt.

Du inkluderar vittnet Jan Nilsson.

Det är uteslutet att Nilsson såg GM.

Mannen som Nilsson såg var där när andra vittnen redan var där.

Der framgår tydligt i förhöret med Jeppsson, vallningsförhöret, att han menar att det han uppgav till poliserna på mordplatsen är det som är det riktiga. Alltså är det inte andrahandskällor, för hade de återgivit hans utsagor felaktigt hade Jeppsson naturligtvis påpekat detta när han fick möjligheten.

Nu blev det istället tvärtom. D.v.s. han blev osäker och påverkad när han blev varse om uppgifter som motsade hans ursprungliga:

F:Var det tillförlitligt när du sa det här vid dom första förhören?

J: Vid första förhöret nere på Sveavägen samma kväll, då var det tillförlitligt. Men sen började dom snacka om rock och så där då vart jag väldigt-.

Således är det uppenbart.att Jeppsson avser det han uppgav på mordplatsen som är det korrekta. Det lyder som följer:

"...en man i blå täckjacka och keps, vilket motsvarade det utlarmade signalementet..."

Vittnena Johansson och Svensson bekräftar som nämnts Lisbeths utsaga nästintill på priicken. Båda befann sig i fördelaktiga positioner i förhållande till många andra vittnen. Det är självfallet något som bör beaktas.

Att Lisbeth av någon anledning valt Björkmans jacka att placera på.gärningsmannen saknar stöd, hon beskriver gärningsmannens mörka byxor och mörka hårgärg. Björkman hade ljusa byxor och ljus huvudbonad. Varför följde inte de utmärkande detaljerna med i den tänkta teleporteringen?

Jeppsson syftar på frågan om GM:s ytterplagg var en jacka eller en rock.

I förhöret på Tunnelgatan den 27 augusti är det inte blått, inte ens mörkblått.

Det är bara mörkt, "det var mörka kläd-, färg-, mörk färg på kläderna över huvud taget".

I förhören den 1 och 4 mars är det heller inte blått.

Jeppsson har aldrig uppgett att GM:s ytterplagg var blått.

Efter en ledande fråga av Lars Jonsson den 4 april (där Jonsson jämför med Jeppssons egen mörkblåa jacka) säger Jeppsson att GM:s jacka var "väldigt mörk" och "jag fick bara som nån svag aning om att det var bara lite blå nyans i det hela".

Dalsgaards "blå dun täckjacka" är en andrahandsuppgift tre dagar efter mordet. Inget säger att "blå" kommer från Jeppsson. Allt säger att "blå" inte kommer från Jeppsson.


Självklart bekräftar de inte Lisbeths utsaga ("en blå, något litet 'bullig' täckjacka som gick en bit nedanför midjan"). Hans Johansson och Jan-Åke Svensson nämnde inget om jackans färg, bara att den var mörk. De uppgav heller inte att det var en täckjacka. Johansson uppgav den 14 mars att "det var någonting som fladdrade då men om det var en lång rock eller nånting, det är möjligt". Om jackans längd uppgav Svensson först att den var "snarare midjemodell än trekvartslång" och den 9 april att den var "högst 3/4-lång".


Självklart kan vittnen förväxla ett plagg, utan att förväxla alla.

Jeppsson åsyftar självfallet själva uppgifterna han delgav på mordplatsen. Därutöver kan han vara den enda källan till "blå täckjacka" då inget annat vittne har hörts när Jeppsson lämnar första uppgifterna sittandes i radiobilen. De bekräftas även av andra radiobilar, några exempel:

När vi hunnit till Hamngatan vid Norrmalmstorg meddelade rb 1520 att de hade vittne i bilen. Vidare meddelades att polis sprang efter gärningsman (kraftig, mörkhårig, blå täckjacka).

...larmades i inledningsskedet ut ett signalement på en man som skulle vara ikladd en blå dunjacka samt mörk keps...

Det förefaller ytterst osannolikt att färgbeskrivningen är helt tagen ur luften, därvidlag finns enbart en källa till ursprunget. Nämligen Lars Jeppsson.

Dessutom lyder förhöret den 4:e aprill såsom följer:

F: Och beskriv vad du ser!

J: Jag ser en bred ryggtavla och nånting på huvudet som ser ut som en keps, nån typ :.... .... keps. Jag tänkte inte så noggrant på kläderna. just då, utan nu efteråt när jag hade kontakt med polisbilarna så hade jag fått för mig att det var en typ mörkblå täckjacka eller nånting.

Här återfinns definitivt inget "ledande" från förhörsledarens sida, utan Jeppsson bekräftar verkligen att han uppgav blå täckjacka till polisen på mordplatsen.

För att återgå till Johanssons och Svenssons första förhör så låter det enligt följande:

Svensson:*"Normal kroppsbyggnad och av medellängd, iklädd mörk jacka, snarare midjemodell än trekvartslång."

Johansson:*"Den flyende mannen hade mörkt/svart kort hår, var iklädd mörka byxor ooh mörk jacka och troligtvis var han barhuvad."

Hur som helst är det inte några fladdrande rockar de beskriver, utan definitivt jackor. Fru Palme uppger att gärningsmannen är mörkhårig, liksom Johansson gör. Oberoende ger de båda stöd till Lisbeths utsagor utan att behöva teleportera Björkmans "Michelingubbe" över på gärningsmannen.

Det finns ingenting i hennes uppgifter som tyder på.att något sådant inträffat.

Självklart kommer uppgifterna från Dalsgaards samtal med Jeppsson på David Bagares gata. Det förefaller ytterst osannolikt att färgbeskrivningen "blå" är helt tagen ur luften.

Det har du rätt i.

Det förefaller ytterst sannolikt att färgbeskrivningen "blå" är Dalsgaards feltolkning av Jeppsson i brådskan på David Bagares gata, eftersom Jeppsson inte nämner färgen "blå" i något av de dokumenterade förhören. Inte den 1 mars, inte den 4 mars och inte den 27 augusti.

Bara den 4 april och då som "mörkblå" (när Jeppsson beskriver sina kontakter med poliserna på David Bagares gata) och som "nån svag aning om att det var lite blå nyans" i den "väldigt mörka" färgen (när Jeppsson svarar på Jonssons ledande fråga).

I polisassistent Ingvar Windéns anmälan (A1) och förhöret med polisassistent Lena Löhr (A14207-1) står inte vad Jeppsson hade att säga om GM:s klädsel (när Löhr antecknade Jeppssons uppgifter på mordplatsen).


Inget utom Lisbeths beskrivning av Björkmans jacka och Björkmans position. Samt Björkmans bekräftelse i rättegångarna 1989 att Lisbeth såg på honom.

Ditt tunnelseende gör vidare diskussion meningslös. Det leder bara till upprepningar.

Packetipiketen är (som andra har märkt) svår att diskutera med. Få vill diskutera hans orimliga tolkningar av vittnesuppgifterna. Den som försöker möts av invektiv. Inte av argument.

Han påstår att vittnet Inge Mårelius inte kunde skilja på Olof och Lisbeth Palme.

Från https://www.flashback.org/sp89484134:



Inge Mårelius är (som alla vet) vittnet som såg att gärningsmannen inväntade paret Palme. Inge satt i sin gula Opel Rekord på andra sidan Sveavägen. Han väntade på tre passagerare. De tog ut pengar i postkontorets bankomat vid nordvästra hörnet av korsningen Sveavägen - Tunnelgatan.

I förhören i mars 1986 frågade ingen var GM väntade. I förhören den 8 april 1986 och den 12 november 1987 förklarade Inge att GM stod bredvid ingången till färgaffären Dekorima, strax söder om ingången. Fem meter från huslivet på Tunnelgatan.

Inge såg att två sällskap passerade GM när denne väntade. Först passerade ett större sällskap som var på väg norrut. Strax därpå passerade ett mindre sällskap som var på väg söderut (de kallades "några flickor" i Thomas Kangers bok 1987 och "tre personer" i hovrätten 1989). I förhören 1986 nämns inte det mindre sällskapet (i förhöret 1987 kallas de felaktigt "två män"). Felet med förhören 1986 var att ingen frågade Inge hur lång tiden var mellan hans upptäckt av GM och sällskapens passager och hur lång tiden var mellan sällskapens passager och skotten. Inge besvarade frågorna i förhöret 1987. Svaren var "15 - 30 sekunder" och "3 - 4 minuter".

Det större sällskapet var med all sannolikhet den onyktre Anders Björkman och hans tre onyktra kamrater. Det mindre sällskapet var med all sannolikhet Birgitta Schaeffer och hennes två döttrar. Några andra sällskap med tre eller fler personer har ingen sett på Skandiahusets trottoar minuterna före skotten.

https://www.flashback.org/sp89403856

GM gick inte paret Palme till mötes när paret kom gående norrifrån. GM stod kvar och lät dem passera. Inge beskriver det noggrant (särskilt i förhöret den 8 april 1986). Paret passerade den väntande GM. Paret och GM kan inte ha känt varandra. Säger Inge den 8 april. Paret Palme passerade GM utan att fästa sig vid honom. Trottoaren var sju meter bred 1986. GM kan ha vänt sig mot skyltfönstret när de passerade. När de hade passerat gick han ifatt dem.

Även andra vittnen såg att GM gick ifatt paret Palme när paret hade passerat honom. Den onyktre Björkman gick mindre än 10 meter bakom paret. Björkman fäste sig inte vid paret framför honom (han visste inte vilka de var) förrän han nådde Dekorima och GM gick ifatt paret. Först efter reklampelaren 15 meter norr om Tunnelgatan gick Björkman rakt bakom paret Palme (att döma av hans egen beskrivning av sina rörelser). Längre norrut gick han närmare trottoarkanten. Paret Palme gick närmare Skandiahuset. "Sällskapet hade gått framför honom i minst fem meter" när skotten kom (uppgav Björkman tre timmar efter mordet). Drygt fem meter är avståndet till mordplatsen från platsen där Inge såg att GM väntade.

Taxiföraren Anders Delsborn kom norrifrån och väntade på grönt. Cecilia Anderstedt närmade sig korsningen söderifrån i en annan bil. Även de uppfattade GM och paret Palme som ett sällskap under sekunderna före skotten. När GM lämnade platsen där han väntade, gick ifatt paret Palme, grep tag i Palmes axel (för att stabilisera målet) och träffade en cm till höger om ryggens mitt, 140 cm från fotsulan. Utgångshålet var tre cm lägre och 2,5 cm vänsterut. Skottkanalen lutade nio grader neråt. Skottavståndet var mellan 10 och 30 cm. En revolver med tre tums pipa användes för att undersöka skottavståndet. Med en sex tums pipa kan skottavståndet ha varit något större.

GM var minst 185 cm lång. Annars höll han vapnet vid hakan. Det gjorde han inte. Både Inge och Björkman såg att GM grep tag i Palmes axel. Inge såg att GM grep tag i Palmes axel med vänster hand och höll vapnet med höger hand. Den onyktre Björkman trodde att GM grep tag i Palmes axel med vänster hand. Björkman såg inte vapnet.

Cecilia såg att GM gick bakom paret. GM var längre än den längsta personen i paret.

Björkman och Delsborn uppgav att GM och paret Palme verkade vara ett sällskap sekunderna före skotten. Ett sällskap som kanske talade med varandra. Vittnena visste inte om GM och paret Palme talade med varandra. Uppgav vittnena själva. Björkman i förhöret den 3 mars 1986. Delsborn i Dagens Ekos intervju den 1 mars 1986 (som även sändes i Rapport kl 10 på förmiddagen).

Det finns inga vittnesuppgifter om ett samtal mellan GM och paret Palme. Inte ens en kort ordväxling. Referatet av mordnattens förhör med Delsborn var fel på den punkten (som han förklarade i Dagens Ekos intervju nästa morgon).

Lisbeth måste ha ljugit om ett samtal eller en ordväxling förekom. Självklart gjorde hon inte det. Självklart hade hon insett att vittnen kunde ha sett samtalet eller ordväxlingen och avslöjat lögnen. Lisbeth var tydlig när hon förhördes. Före skotten märkte hon ingen bakom dem. Lisbeth fäste sig inte vid GM när de passerade honom. GM yttrade ingenting (varken före eller efter skotten). "Han yttrade ingenting under händelseförloppet. Lisbeth Palme märkte inte att någon följde efter dem på Sveavägen - inte ens i skottögonblicket upplevde hon någon förföljelse" (förhöret med Lisbeth den 29 april 1986).

https://www.flashback.org/sp89466310

Inge förväxlade inte Olof och Lisbeth. I förhöret den 8 april 1986 uppgav Inge att kvinnan (Lisbeth) "går något framför mannen på innersidan så att säga". Inge menade inte att Lisbeth gick på Olofs vänstra sida (närmast Skandiahuset). Advokaten Arne Liljeros frågade två gånger om den saken i tingsrätten 1989. Inge svarade att Lisbeth gick på Olofs högra sida. Närmast gatan (som Lisbeth sa att hon gjorde). "De gick arm i arm med fru Palme till höger om Olof Palme" (Lisbeth den 1 mars 1986). Med "innersidan" menade Inge den sidan som var närmast honom. När åklagaren Jörgen Almblad frågade. I förhöret den 8 april 1986 uppgav Inge att GM var 10 - 15 cm längre än mannen han sköt.

Att GM var längre än den längsta personen i paret såg även Cecilia, men inte den onyktre Björkman. Även Delsborn och två av hans passagerare (Charlotte Liljedahl och Ann-Charlott Holmgren) uppgav att GM kan ha varit längre än 180 cm. Även vittnet Jan Andersson i en bil som kom norrifrån. Andra vittnen uppgav att GM var cirka 180 cm lång eller kunde inte uppge hans längd. Olof Palme var 175 cm lång (enligt obduktionsprotokollet).

Polisassistenten Lena Löhr talade med Björkman på mordplatsen (hon talade även med vittnena Lars Jeppsson och Jan-Åke Svensson). Om Björkman sa Löhr att "det var svårt att få några detaljer av honom". Björkman var onykter. "Han var berusad men det gick att föra ett ordnat samtal med honom och han gick förhållandevis stadigt" (A14207-1). Att Björkman uppgav för Löhr att GM var lika lång som han själv (173 cm enligt Björkman i hovrätten 1989) är en otillförlitlig uppgift.

Citat från https://www.flashback.org/sp89482445:



Vittnet Kerstin Nordström (1912 - 2000) var en 73-årig dam som bodde sex trappor upp på Sveavägen 39.

"Fru N satt och tittade på TV:s sista program som var en långfilm" (förhöret med Kerstin den 9 mars 1986).

Kerstin såg en långfilm. Hon såg inte "Bruden" på TV1 (22.10 - 22.45). Den var inte en långfilm. Kerstin såg "De fördömda" på TV2 (22.15 - 00.45). Den var en långfilm. En liten miss av Gunnar Wall. I hans senaste bok (som är mycket bra).

"Den aktuella dagen tittade fru Nordström på TV till efter kl 23.00, då hon stängde av och gick in i sitt sovrum" (förhöret med Kerstin den 10 maj 1986).

Ingenstans i förhören står att filmen var slut när Kerstin "stängde av och gick in i sitt sovrum".

Hon såg början av en två och halv timma lång tysk-italiensk långfilm från 1969. Som slutade kvart i ett på natten.

Efter cirka en timma stängde hon av TV:n. "Hon stängde av och gick in i sitt sovrum."

Genom sovrumsfönstret såg hon paret och sedan mannen när de korsade Sveavägen vid Adolf Fredriks Kyrkogata. Kerstin såg inte om mannen fortsatte söderut (som paret gjorde) eller norrut på den östra sidan.

Kerstin minns inte (när hon förhörs nio dagar senare) om hon öppnade balkongdörren och hörde skotten strax efter iakttagelsen av paret och mannen eller 15 - 30 minuter senare. Hon kan ha suttit och stickat först.

Kerstin uppgav i båda förhören att klockan var 23.22 när skotten nyss hade hörts.

"Nordström tittade då på klockan som visade 23.22."

"Efter andra skottet tittade hon på sin klocka i rummet och denna visade då 23.22."

"TV-tanten" ljög inte.