Ha inte förhoppningar att detta skulle handla om lexbase och de sidor som publicerar domar och FUP, den säger tydligt det handlar om för vissa söktjänster som offentliggör personuppgifter.
Fallet som ligger hos EU domstolen gällande lexbase kommer i slutändan bli oavgjort och lexbase och såna tjänster får undantag fortsätta.
Sverige är ett igenom korrupt land som har köpt sig flera platser och stolar i EU. Sverige har mycket säga om EU än något annat land.
Rövlandet Sverige skryter ofta att de har oberoende domstolar och att politiker inte lägger sig i domstolarnas jobb men däremot så yttrar sig blekfeta Gunnar Strömmer i lexbase fallet och försöker påverka utredningen, om detta inte är jäv och korruption vad är det då?!?
Varför har inte en enda åklagare åtalat blekfeta svennen Strömmer för tjänstefel?
Vad svamlar du om? Vilket departement och vilken person ska yttra sig på Sveriges vägnar annars?
Ha inte förhoppningar att detta skulle handla om lexbase och de sidor som publicerar domar och FUP, den säger tydligt det handlar om för vissa söktjänster som offentliggör personuppgifter.
Fallet som ligger hos EU domstolen gällande lexbase kommer i slutändan bli oavgjort och lexbase och såna tjänster får undantag fortsätta.
Sverige är ett igenom korrupt land som har köpt sig flera platser och stolar i EU. Sverige har mycket säga om EU än något annat land.
Rövlandet Sverige skryter ofta att de har oberoende domstolar och att politiker inte lägger sig i domstolarnas jobb men däremot så yttrar sig blekfeta Gunnar Strömmer i lexbase fallet och försöker påverka utredningen, om detta inte är jäv och korruption vad är det då?!?
Varför har inte en enda åklagare åtalat blekfeta svennen Strömmer för tjänstefel?
Den säger också väldigt tydligt om du går in i kommittédirektivet att det handlar om söktjänster som offentliggör personuppgifter om lagöverträdelser?
Citat:
analysera och ta ställning till om det finns behov av att inskränka grundlagsskyddet för söktjänster som offentliggör personuppgifter om adress, telefonnummer, civilstånd och andra uppgifter som rör enskildas personliga förhållanden samt för söktjänster som offentliggör personuppgifter om lagöverträdelser,
Här har vi Verifieras svar på IMYs granskning med anledning av mitt klagomål:
Delar upp svaret i 3 inlägg då den överskred maximala tecken.
DEL 1/3
Av förordning (2007:975) med instruktion för Integritetsskyddsmyndigheten framgår
att myndigheten är tillsynsmyndighet – såvitt berör denna sak - för
Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om
skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om
det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG
(dataskyddsförordningen) och lagen (2018:218) med kompletterande bestämmelser
till EU:s dataskyddsförordning (dataskyddslagen). Sagda förordning ger inte stöd för
att IMY skulle ha tillsynsrätt utanför de explicit föreskrivna lagstiftningsområdena.
Bolagets databehandling av personuppgifter rörande brottmålsdomar sker
uteslutande med stöd av utgivningsbevis och skyddas av yttrandefrihetsgrundlagen
(1991:1469) och tryckfrihetsförordningen (1949:105) (YGL resp TF och gemensamt
informations- och yttrandefrihetsgrundlagarna).
Redan av 1 kap 1 § YGL framgår att bolaget gentemot det allmänna är tillförsäkrad
rätten att ur en databas lämna uppgifter i vilket ämne som helst utan andra
begränsningar än de som YGL uppställer. Vidare klarläggs i 1 kap 14 § YGL följer att
en myndighet inte får ingripa mot bolagets databehandling som sker med
utgivningsbevis. Ingenstans i informations- och yttrandefrihetsgrundlagarna framgår
att IMY skulle ha tillsynsrätt eller någon annan roll att spela.
Sammantaget står det klart för bolaget att IMY saknar tillsynsrätt över bolagets
genom informations- och yttrandefrihetsgrundlagarna skyddade verksamhet, vilket i
sin tur innebär IMY:s föreläggande för bolaget att besvara frågor som rör publicering
av brottmålsdomar sker utan författningsstöd. Av samma skäl är bolaget heller inte
personuppgiftsansvarig får sådan publicering eftersom den rollen inom informations-
och yttrandefrihetsgrundslagana innehas av den ansvarige utgivaren.
Av 1 kap 1 § 2 st YGL instrueras det allmänna att vid tillämpning av annan
lagstiftning som får inskränka yttrandefrihetsgrundlagarna beakta ändamålet med
YGL, till vilka hör att säkra en fri och allsidig upplysning. Såvitt bolaget uppfattar
IMY:s inställning skulle dataskyddsförordningen kunna inskränka YGL i vart fall såvitt
avser sådana personuppgifter som avses i artikel 10 i dataskyddsförordningen och
som det är fråga om i denna sak.
Bolaget begär att IMY i ljuset av YGL:s ändamålsstadgande, med stöd av 6 § i
förordningen (2018:219) med kompletterande bestämmelser till EU:s
dataskyddsförordning, beslutar att bolaget i syfte att publicera brottmålsdomar får
databehandla de personuppgifter som är föremål för IMY:s frågor enligt ovan angivet
diarienummer.
När det gäller det klagomål som IMY tagit upp till behandling och som beskrivs i det
ovan angivna diarienumret har bolaget på sätt som anges i IMY:s klagomålsärende
tagit emot privatpersonens önskemål, besvarat detta huvudsakligen genom att
förklara att publicering av brottmålsdomar inte omfattas av dataskyddsförordningen
utan exklusivt av informations- och yttrandefrihetsgrundlagarna och nekat att
avpublicera brottmålsdomar. För det fall bolaget inte erhållit privatpersonens
önskemål anges det bifogade kompletterande skrift. Bolaget varken har eller avser
att vidta några ytterligare åtgärder med anledning av personens önskemål. Om
klagomålet skulle röra sådana uppgifter som avses i 1 kap 2 § 1 st YGL publicerar
bolaget inte sådana uppgifter.
Orsaken till att bolaget inte tillmötesgår privatpersoners önskemål om att bolaget ska
sluta publicera brottmålsdomar som de förekommer i beror på att bolaget med stöd
av YGL i databasen lämnar uppgifter i vilket ämne som helst (1 kap 1 § 1 st YGL).
Den som önskar att bolaget inte ska publicera brottmålsdomar hänvisar vanligen till
att bolaget skulle vara skyldigt att radera sådana uppgifter enligt
dataskyddsförordningen. Dataskyddsförordningen är dock inte tillämplig lagstiftning
för bolaget eftersom YGL är exklusiv lagstiftning för bolagets publicering. YGL
innehåller inga krav på att radera uppgifter.
Bolagets närmare inställning till varför bolaget inte ska tillämpa
dataskyddsförordningen redovisas översiktligt nedan.
Sverige har med stöd av artikel 85.1 i dataskyddsförordningen antagit
dataskyddslagen. Av 1 kap 7 § dataskyddslagen följer att dataskyddsförordningen
och dataskyddslagen inte ska tillämpas i den utsträckning som dessa skulle strida
mot TF respektive YGL. Innebörden av dataskyddslagens undantag är att databehandling av brottmålsdomar inte omfattas av dataskyddsförordningens begränsningar om sådan databehandling
sker med stöd av YGL. Bolaget (liksom konungariket Sverige på sätt som framgår av statens yttrande i EU domstolens mål C-199/24) menar att de svenska informations- och
yttrandefrihetsgrundlagarna är okränkbara och att dataskyddsförordningen är
sekundär i relation till dessa. Bolaget utvecklar sin uppfattning enligt följande.
Hur var ditt klagomål formulerat?
Verifiera anser alltså att GDPR inte gäller, då deras verksamhet räknas som "Journalistik"
Verifiera anför vidare att Svensk lag trumfar EU lag och alla andra lagar
IMY har sedan tidigare ett rättsligt ställningstagande IMYRS 2024:1
Läser man det rättsliga ställningstagandet finner man bland annat följande:
"IMY konstaterar att det från ett EU-rättsligt perspektiv inte är möjligt att underlåta att ge EU-rätten företräde med hänvisning till bestämmelsen i 10 kap. 6 § första stycket RF. Det finns ändå skäl att bedöma om grundlagsskyddet för publiceringar av personuppgifter i söktjänster rör grunderna för statsskicket. För detta talar att det av förarbetena till 10 kap. 6 § första stycket RF framgår att förbudet mot censur, ansvarighetssystemet och andra viktiga principer i mediegrundlagarna omfattas av principerna för statsskicket. När det gäller det frivilliga grundlagsskyddet som typiskt sett används av söktjänster kan dock konstateras att det är ett skydd som tillkom efter det svenska medlemskapet i EU. Vidare kan konstateras att det i grundlagsförarbetena varnades för att grundlagsskyddet i värsta fall skulle kunna komma omfatta databaser som är rena personregister.97 Det är således fråga om en form av publiceringar som grundlagsstiftaren inte hade för avsikt att skydda. Vidare har grundlagsstiftaren därefter begränsat grundlagsskyddet för söktjänster som publicerar känsliga personuppgifter. I det sammanhanget uttalade konstitutionsutskottet att rena söktjänster för tillhandahållande av känsliga personuppgifter får sägas ligga långt från de syften som grundlagarna är till för att skydda"
Samt:
"Mot denna bakgrund gör IMY bedömningen att den publicering av personuppgifter som sker i söktjänster ligger utanför det kärnområde som mediegrundlagarna avser att skydda. Grundlagsskyddet för sådana publiceringar kan därför inte anses röra principerna för statsskicket.
IMY bedömer sammanfattningsvis att bestämmelsen i 10 kap. 6 § första stycket RF inte utgör något hinder för att EU-rätten ges företräde framför grundlagsskyddet för söktjänster med utgivningsbevis."
"IMY:s ställningstagande är – mot bakgrund av de bedömningar som redovisats ovan – att IMY har behörighet att inleda tillsyn med anledning av klagomål mot den publicering av personuppgifter som sker i söktjänster med utgivningsbevis"
__________________
Senast redigerad av Lifewringer 2024-09-20 kl. 08:53.
Länder som i stort sett håller med mig i mitt fall mot Lexbase:
Finland:
Finland ifrågasätter om Lexbase kan betraktas som en verksamhet för journalistiska ändamål. De anser att publiceringen av fällande domar utan bearbetning eller redigering inte uppfyller kriterierna för undantag enligt GDPR. Finland betonar att skyddet för personuppgifter och individens rätt till privatliv måste respekteras, och att Lexbases verksamhet kan bryta mot dessa rättigheter. Därmed delar Finland min syn på att Lexbase inte ska kunna åberopa journalistiskt skydd.
Bulgarien:
Bulgarien har en liknande ståndpunkt och menar att personuppgifter i brottmålsdomar endast får behandlas under myndighetskontroll eller enligt specifik lagstiftning som säkerställer adekvat skydd. De ifrågasätter om Lexbase kan betraktas som en journalistisk verksamhet och anser att deras behandling av personuppgifter inte bör omfattas av undantagen enligt artikel 85 i GDPR. Bulgarien stöder därmed mina argument mot Lexbase.
EU-kommissionen:
EU-kommissionen är mycket kritisk till Lexbases verksamhet. De menar att publiceringen av fällande domar utan bearbetning inte ska skyddas under artikel 85 i GDPR. Kommissionen anser att Lexbase inte uppfyller kraven för att betraktas som journalistisk verksamhet och istället bedriver en kommersiell verksamhet. Detta ligger i linje med min kritik och stöder min uppfattning om att Lexbase bryter mot GDPR.
Länder som inte håller med mig:
Sverige:
Den svenska regeringen stöder Lexbase och argumenterar för att deras verksamhet är skyddad av yttrandefrihetsgrundlagen och dataskyddslagen. Regeringen menar att Lexbase har rätt att publicera fällande domar som en del av yttrandefriheten.
GDPRWarrior, skulle du kunna lägga upp yttrandena i sin helhet någonstans? Jag skulle verkligen uppskatta det, och är säker på att många andra skulle göra det också!
Läser man det rättsliga ställningstagandet finner man bland annat följande:
"IMY konstaterar att det från ett EU-rättsligt perspektiv inte är möjligt att underlåta att ge EU-rätten företräde med hänvisning till bestämmelsen i 10 kap. 6 § första stycket RF. Det finns ändå skäl att bedöma om grundlagsskyddet för publiceringar av personuppgifter i söktjänster rör grunderna för statsskicket. För detta talar att det av förarbetena till 10 kap. 6 § första stycket RF framgår att förbudet mot censur, ansvarighetssystemet och andra viktiga principer i mediegrundlagarna omfattas av principerna för statsskicket. När det gäller det frivilliga grundlagsskyddet som typiskt sett används av söktjänster kan dock konstateras att det är ett skydd som tillkom efter det svenska medlemskapet i EU. Vidare kan konstateras att det i grundlagsförarbetena varnades för att grundlagsskyddet i värsta fall skulle kunna komma omfatta databaser som är rena personregister.97 Det är således fråga om en form av publiceringar som grundlagsstiftaren inte hade för avsikt att skydda. Vidare har grundlagsstiftaren därefter begränsat grundlagsskyddet för söktjänster som publicerar känsliga personuppgifter. I det sammanhanget uttalade konstitutionsutskottet att rena söktjänster för tillhandahållande av känsliga personuppgifter får sägas ligga långt från de syften som grundlagarna är till för att skydda"
Samt:
"Mot denna bakgrund gör IMY bedömningen att den publicering av personuppgifter som sker i söktjänster ligger utanför det kärnområde som mediegrundlagarna avser att skydda. Grundlagsskyddet för sådana publiceringar kan därför inte anses röra principerna för statsskicket.
IMY bedömer sammanfattningsvis att bestämmelsen i 10 kap. 6 § första stycket RF inte utgör något hinder för att EU-rätten ges företräde framför grundlagsskyddet för söktjänster med utgivningsbevis."
"IMY:s ställningstagande är – mot bakgrund av de bedömningar som redovisats ovan – att IMY har behörighet att inleda tillsyn med anledning av klagomål mot den publicering av personuppgifter som sker i söktjänster med utgivningsbevis"
Läste precis igenom hela dokumentet på 21 sidor och det står väl helt klart att IMY nu utreder och kan agera mot dessa databaser. Tyvärr kommer väl dessa att överklaga länge och väl. Men om var och en av oss yrkar på skadestånd finns det kanske ett ekonomiskt incitament för dessa databaser att radera en.
Kan någon lite kort och pedagogiskt förklara varför Lexbase är lagligt i Sverige men inte många andra länder - finns det ens något mer land?
Sveriges behov av att vara bror Duktig är förstås inget nytt men inte helt applicerbart på Lexbase imo, utan mer i flyktingmottagande och biståndsfrågor.
Jag har själv inget på mig i Lexbase men avskyr skvallersamhället som uppmuntras via dylika sidor - all cred till dig GDPRWarrior.
Kan någon lite kort och pedagogiskt förklara varför Lexbase är lagligt i Sverige men inte många andra länder - finns det ens något mer land?
Sveriges behov av att vara bror Duktig är förstås inget nytt men inte helt applicerbart på Lexbase imo, utan mer i flyktingmottagande och biståndsfrågor.
Jag har själv inget på mig i Lexbase men avskyr skvallersamhället som uppmuntras via dylika sidor - all cred till dig GDPRWarrior.
Lexbase anser att de har undantag från GDPR när de har utgivningsbevis.
Undantagsbestämmelsen i GDPR ger vissa undantag från vissa skyldigheter och rättigheter om man har ett utgivningsbevis. Det innebär att vissa regler kring personuppgifter inte nödvändigtvis gäller för dig om du har ett utgivningsbevis.
Denna undantagsbestämmelse infördes 2018, (om jag inte minns fel)
Kan någon lite kort och pedagogiskt förklara varför Lexbase är lagligt i Sverige men inte många andra länder - finns det ens något mer land?
Sveriges behov av att vara bror Duktig är förstås inget nytt men inte helt applicerbart på Lexbase imo, utan mer i flyktingmottagande och biståndsfrågor.
Jag har själv inget på mig i Lexbase men avskyr skvallersamhället som uppmuntras via dylika sidor - all cred till dig GDPRWarrior.
Citat:
Ursprungligen postat av Arkitektkompisen
Lexbase anser att de har undantag från GDPR när de har utgivningsbevis.
Undantagsbestämmelsen i GDPR ger vissa undantag från vissa skyldigheter och rättigheter om man har ett utgivningsbevis. Det innebär att vissa regler kring personuppgifter inte nödvändigtvis gäller för dig om du har ett utgivningsbevis.
Denna undantagsbestämmelse infördes 2018, (om jag inte minns fel)
För att utveckla lite mer så kan nämnas att läser man enbart svensk lag, så är de undantagna GDPR p.g.a. det undantag som införts.
Knäckfrågan är om det undantaget som Sverige infört är för brett för att kunna godtas under GDPR. Min gissning är ja, men vi får se vad domstolarna kommer fram till.
Lexbase anser att de har undantag från GDPR när de har utgivningsbevis.
Undantagsbestämmelsen i GDPR ger vissa undantag från vissa skyldigheter och rättigheter om man har ett utgivningsbevis. Det innebär att vissa regler kring personuppgifter inte nödvändigtvis gäller för dig om du har ett utgivningsbevis.
Denna undantagsbestämmelse infördes 2018, (om jag inte minns fel)
Ok, tack. Och Sverige är unika att dela denna syn på saken, annars hade det funnits i alla länder?
Ok, tack. Och Sverige är unika att dela denna syn på saken, annars hade det funnits i alla länder?
Enligt GDPRWarrior så är det hittills bara Finland och Bulgarien som yttrat sig. De håller enligt honom inte med Sverige.
Vad de andra länderna tycker kan vi inte veta med säkerhet. Jag skulle dock gissa att det är en mycket liten minoritet, om ens några länder alls, som håller med Sverige.