Analyserna och tolkningarna av gypsy-brevet under de senaste dagarna har verkligen varit intressanta att följa!
Det jag främst har att bidra med gäller egentligen inte brevets innehåll utan snarare dess form.
Tidigare kommenterade jag att min upplevelse var att brevet kändes olycksbådande och att stavfelen tycktes vara avsiktliga. Nu har jag fått tillfälle att läsa igenom det igen och tänkte därför utveckla vad jag menade.
Mitt intryck är att brevet karaktäriseras av en påfallande språklig ambivalens. Den absoluta majoriteten av texten är skriven av någon som tycks ha bristande läs- och skrivkunnighet, med ett stort antal grava stavfel som närmar sig det muntliga (t ex "Snöben" istället för "snubben").
Emellanåt slinker det dock igenom ett språkbruk som är korrekt, rättstavat och nästintill formellt. Några exempel på detta är:
"Hör av dig snarast"
"först och främst"
"sända vår chefsåklagare några rader"
"Angående mordet"
Noterbart är även att skribenten växlar mellan formell och informell stavning (mig/dig respektive mej/dej). Skribenten skriver också "jag", "något/några" istället för "ja", "nåt/nåra", vilket man hade kunnat förvänta sig utifrån den generella språkliga nivån.
Det är svårt att "skriva över sin förmåga", särskilt i och med att det här är en handskriven text utan stavningskontroll. Mitt intryck är därför att det är möjligt att den som har skrivit brevet försöker att dölja sin språkliga kapacitet av något skäl.
Med det sagt behöver det inte innebära att hela brevet är påhittat. Skribenten verkar ha angett namn och födelseort i de maskade partierna och man tänker sig att den som skrivit brevet inte är helt ärlig, kanske vederbörande ville uppmärksamma polisen på just denna angivna person, som hade kunskap om mordet?
Det vore så klart klargörande om man fick veta hur och om polisen gick vidare med brevet.
Avslutningsvis är min invändning mot brevets innehåll att det spontant inte känns som ett intuitivt agerande att ta med sig och placera ut kroppsdelar på land, om kroppen initialt befinner sig på en båt. Att använda vattnet som dumpningsplats vore nog mer lockande, ifall man inte föreställer sig något slags hämnd-/avskräckningsscenario där kroppen är avsedd att hittas.
Det jag främst har att bidra med gäller egentligen inte brevets innehåll utan snarare dess form.
Tidigare kommenterade jag att min upplevelse var att brevet kändes olycksbådande och att stavfelen tycktes vara avsiktliga. Nu har jag fått tillfälle att läsa igenom det igen och tänkte därför utveckla vad jag menade.
Mitt intryck är att brevet karaktäriseras av en påfallande språklig ambivalens. Den absoluta majoriteten av texten är skriven av någon som tycks ha bristande läs- och skrivkunnighet, med ett stort antal grava stavfel som närmar sig det muntliga (t ex "Snöben" istället för "snubben").
Emellanåt slinker det dock igenom ett språkbruk som är korrekt, rättstavat och nästintill formellt. Några exempel på detta är:
"Hör av dig snarast"
"först och främst"
"sända vår chefsåklagare några rader"
"Angående mordet"
Noterbart är även att skribenten växlar mellan formell och informell stavning (mig/dig respektive mej/dej). Skribenten skriver också "jag", "något/några" istället för "ja", "nåt/nåra", vilket man hade kunnat förvänta sig utifrån den generella språkliga nivån.
Det är svårt att "skriva över sin förmåga", särskilt i och med att det här är en handskriven text utan stavningskontroll. Mitt intryck är därför att det är möjligt att den som har skrivit brevet försöker att dölja sin språkliga kapacitet av något skäl.
Med det sagt behöver det inte innebära att hela brevet är påhittat. Skribenten verkar ha angett namn och födelseort i de maskade partierna och man tänker sig att den som skrivit brevet inte är helt ärlig, kanske vederbörande ville uppmärksamma polisen på just denna angivna person, som hade kunskap om mordet?
Det vore så klart klargörande om man fick veta hur och om polisen gick vidare med brevet.
Avslutningsvis är min invändning mot brevets innehåll att det spontant inte känns som ett intuitivt agerande att ta med sig och placera ut kroppsdelar på land, om kroppen initialt befinner sig på en båt. Att använda vattnet som dumpningsplats vore nog mer lockande, ifall man inte föreställer sig något slags hämnd-/avskräckningsscenario där kroppen är avsedd att hittas.
