Det ska jag göra men kommer börja med inrikes intervju. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/varfor-skjuts-det-sa-mycket-just-i-sverige
Diamant Salihu hyllas ofta som en av Sveriges främsta krimreportrar, men hans rapportering lämnar mycket att önska. Genom att konsekvent undvika att ta upp de djupare orsakerna till kriminalitet, såsom arbetsmarknadens brister och den socioekonomiska utsatthet som många människor lever under, bidrar han till en skev och förenklad bild av verkligheten. Han får det att framstå som om kriminalitet är ett förstahandsval för många, när det i själva verket ofta är ett desperat sista alternativ, framdrivet av en komplex väv av samhällsproblem som han helt väljer att ignorera. Att sprida en sådan missvisande och ensidig bild är inte bara oansvarigt, det förminskar också den kamp som många för, för att ta sig ur kriminalitetens grepp. Det är hög tid att ifrågasätta varför Salihu inte tar sitt journalistiska ansvar på allvar och istället fokuserar på att presentera en helhetsbild, snarare än att enbart rapportera den sensationella ytan.
Jag är ett levande exempel på detta. Liksom tusentals andra som har kämpat i motvind, har jag vägrat ge upp och fortsatt kämpa för att få ordning på mitt liv, trots att politiker som Gunnar Axén och Gunnar Strömmer tycks göra allt för att sätta käppar i hjulet för människor som mig. Men Salihus rapportering ger inte röst åt vår verklighet – den ignorerar oss helt.
Diamant Salihu hyllas ofta som en av Sveriges främsta krimreportrar, men hans rapportering lämnar mycket att önska. Genom att konsekvent undvika att ta upp de djupare orsakerna till kriminalitet, såsom arbetsmarknadens brister och den socioekonomiska utsatthet som många människor lever under, bidrar han till en skev och förenklad bild av verkligheten. Han får det att framstå som om kriminalitet är ett förstahandsval för många, när det i själva verket ofta är ett desperat sista alternativ, framdrivet av en komplex väv av samhällsproblem som han helt väljer att ignorera. Att sprida en sådan missvisande och ensidig bild är inte bara oansvarigt, det förminskar också den kamp som många för, för att ta sig ur kriminalitetens grepp. Det är hög tid att ifrågasätta varför Salihu inte tar sitt journalistiska ansvar på allvar och istället fokuserar på att presentera en helhetsbild, snarare än att enbart rapportera den sensationella ytan.
Jag är ett levande exempel på detta. Liksom tusentals andra som har kämpat i motvind, har jag vägrat ge upp och fortsatt kämpa för att få ordning på mitt liv, trots att politiker som Gunnar Axén och Gunnar Strömmer tycks göra allt för att sätta käppar i hjulet för människor som mig. Men Salihus rapportering ger inte röst åt vår verklighet – den ignorerar oss helt.
