Citat:
Ett enkelt räkneexempel som visar på vindkraftens ekonomiska problem:
Vattenfall räknar med att Kriegers flak (den stora havsbaserade parken som Vattenfall nu pausat) skulle kosta cirka 12 miljarder att bygga. Till det ska läggas årliga driftkostnader på - säg - 600 miljoner. Till det kommer också avskrivningar på cirka fem procent, eller 240 miljoner per år.
Med en ränta om tre procent blir den årliga kapitalkostnaden 360 miljoner. Totalkostnaden blir 1,2 miljarder om året när man lägger till driftkostnad och avskrivningar.
Parken ska producera 2,7 TWh, eller 2,7 miljarder kWh.
För att parken ska gå jämnt upp ekonomiskt krävs ett snittpris om 44 öre. För att parken ska ge en vinst som kan ses som långsiktigt hållbar krävs ett snittpris om 60 öre eller mer.
Men snittpriset på vindkraftel har sjunkit i takt med att det byggts fler parker. Nuförtiden är priset ofta nära noll när det blåser rejält, och snittpriset torde ligga en bit under 40 öre.
Fler vindkraftparker kommer att pressa priset än mer, och Kriegers flak skulle med all sannolikhet bli en förlustaffär. Det är vad som fått Vattenfall att lägga projektet på is.
När Vattenfall började titta på projektet runt 2016 var priserna högre, och projektet såg lönsamt ut.
Frågan blir: Vem vill i dagsläget investera en enda krona i havsbaserad vindkraft? Blir det stopp för all nybyggnation tills vidare?
(Med all reservation för att jag inte har de exakta siffrorna för de olika kostnader som belastar projektet. Jag tror dock att jag tagit i litet i underkant, för säkerhets skull.)
Vattenfall räknar med att Kriegers flak (den stora havsbaserade parken som Vattenfall nu pausat) skulle kosta cirka 12 miljarder att bygga. Till det ska läggas årliga driftkostnader på - säg - 600 miljoner. Till det kommer också avskrivningar på cirka fem procent, eller 240 miljoner per år.
Med en ränta om tre procent blir den årliga kapitalkostnaden 360 miljoner. Totalkostnaden blir 1,2 miljarder om året när man lägger till driftkostnad och avskrivningar.
Parken ska producera 2,7 TWh, eller 2,7 miljarder kWh.
För att parken ska gå jämnt upp ekonomiskt krävs ett snittpris om 44 öre. För att parken ska ge en vinst som kan ses som långsiktigt hållbar krävs ett snittpris om 60 öre eller mer.
Men snittpriset på vindkraftel har sjunkit i takt med att det byggts fler parker. Nuförtiden är priset ofta nära noll när det blåser rejält, och snittpriset torde ligga en bit under 40 öre.
Fler vindkraftparker kommer att pressa priset än mer, och Kriegers flak skulle med all sannolikhet bli en förlustaffär. Det är vad som fått Vattenfall att lägga projektet på is.
När Vattenfall började titta på projektet runt 2016 var priserna högre, och projektet såg lönsamt ut.
Frågan blir: Vem vill i dagsläget investera en enda krona i havsbaserad vindkraft? Blir det stopp för all nybyggnation tills vidare?
(Med all reservation för att jag inte har de exakta siffrorna för de olika kostnader som belastar projektet. Jag tror dock att jag tagit i litet i underkant, för säkerhets skull.)
Sedan tillkommer problematiken med att kärnkraften har utlovats skattebetalarnas stöd om priset understiger 80 öre/kWh. Vilken annan elproducent vill satsa på elproduktion i det snedvridna konkurrensläget? Regeringen gjorde ett stort strategiskt misstag när de gick ut med skattebetalarstöd för kärnkraften. (Det kan t.o.m vara så att Regeringen gick ut med det här för att de insåg att det inte kommer att vara realistiskt att bygga ut kärnkraften till den kostnaden men det är en annan diskussion. Jag har mina aningar om varför.
)Kontentan av det hela har nu således blivit:
Ingen vill bygga vindkraft, eller vilken elproduktion det än månde vara, i södra Sverige och kärnkraften ligger minst 10-15 år framåt i tiden så det är bara att gilla läget för de som bor i södra Sverige. Det går inte att trolla med knäna.
Citat:
Subventioner har poppat upp i många länder de senaste åren, för många energislag.Sedan tillkommer problematiken med att kärnkraften har utlovats skattebetalarnas stöd om priset understiger 80 öre/kWh. Vilken annan elproducent vill satsa på elproduktion i det snedvridna konkurrensläget? Regeringen gjorde ett stort strategiskt misstag när de gick ut med skattebetalarstöd för kärnkraften. (Det kan t.o.m vara så att Regeringen gick ut med det här för att de insåg att det inte kommer att vara realistiskt att bygga ut kärnkraften till den kostnaden men det är en annan diskussion. Jag har mina aningar om varför. )
Kontentan av det hela har nu således blivit:
Ingen vill bygga vindkraft, eller vilken elproduktion det än månde vara, i södra Sverige och kärnkraften ligger minst 10-15 år framåt i tiden så det är bara att gilla läget för de som bor i södra Sverige. Det går inte att trolla med knäna.
)Kontentan av det hela har nu således blivit:
Ingen vill bygga vindkraft, eller vilken elproduktion det än månde vara, i södra Sverige och kärnkraften ligger minst 10-15 år framåt i tiden så det är bara att gilla läget för de som bor i södra Sverige. Det går inte att trolla med knäna.
England erbjuder nu subventioner/garantipris upp till cirka en krona per kWh för havsbaserad vindkraft. Ändå har de svårt att hitta företag som vill bygga.
Vattenfall, OX2 och andra aktörer verkar ha inlett en kampanj för att få sveriges regering att subventionera svensk, havsbaserad vindkraft. Vi får se hur det går.
Det är uppenbart så att det blivit svårt att få lönsamhet i ny elproduktion, oavsett vilket energislag man talar om.
Skiljelinjen går mellan vatten/kärnkraft och fossilt, som är planerbara, och vind och sol som inte är det.
Ju mer sol och vind, desto mer åker priset berg- och dalbana, snittpriset pressas, och investeringar i planerbara energislag kan inte bli lönsamma. Samtidigt behövs den planerbara energin. Det är en svår ekvation att lösa. Men så länge man inte kan lagra riktigt stora mängder el och man inte vill använda fossila bränslen så måste vi ha kärnkraft, eftersom vattenkraften inte kan byggas ut så mycket mer.
Skapa ett konto eller logga in för att kommentera
Du måste vara medlem för att kunna kommentera