Citat:
Ursprungligen postat av
Violent-whispers
Ett, jag har inte förlorat vårdnaden. Barnens pappa har gått emot den gällande domen på inga grunder. Vi har varit separerade i snart 8 år och så länge har även hans eftervåld, psykisk misshandel etc pågått. Vi har varit separerade längre än vad vi har var tillsammans.
Jag har gjort polisanmälan på honom.
En dag tog han och hans flickvän barnen. Samma dag hade han dragit en stor lögn för socialen som jag slog hål på. Jag har en bonusdotter som bor hos oss varannan vecka och där är ingen oro för henne. Jag får alltså träffa och bo med min bonusdotter utan oro.
Du glömmer en viktig detalj, hur gamla är barnen? du skriver separerade i 8 år.
Låter som barnens vilja kommer ha betydelse, tar man ex min kompis, efter 12 år blev det barnets vilja.
Pappan försökte med allt, även rätten, men sonen gick hem varje dag till mamman, spela ingen roll fast pappan hämta på skolan så lyckade han ändå gå hem till mamman, blev rätten ända domen efter ett tag. Mamman jag hindrar inte mitt barn från att komma hem till mig, men däremot får inte pappan komma in när han tycker det passar, även fast barnet är hemma hos mamman när barnet ska vara hos pappan, rätten ändra då domen, efter barnets vilja, annars skulle det bara göra en större skada på barnet att tvingas mot sin vilja.