Dödsstöten för mrkoll,Lexbase och liknade sidor är GDPR

Inte gallrats. Blev borttagen efter några mejl fram och tillbaka, dock funkade inte samma taktik med lexbase.

Vad hade du för taktik emot krimfup? Har försökt med dem i 3 veckor nu, utan framgång.

Du får gärna beskriva hur du gick tillväga.

Hur lång tid tog det innan du fick svar? Har väntat i snart 1 månad på svar men fortfarande inget svar... De verkar bara ignorera istället. Kanske taktik eftersom IMY kräver att 1 månad måste gått sen man gjort en raderingsbegäran?

Någon som blivit borttagen från Juno?

Ja, utan problem.

Får heller ingen respons där.

Jag tror jag var lite otydlig när jag formulerade ovan frågeställning.
Det jag undrar är: I.om att inte alla domstolar följer denna dom ännu, vad är det dom lutar sig mot?
Vad kan man göra för att tvinga domstolar följa direktivet från EUD? Nationella domstolar är trots allt skyldiga att följa EUD.

Jag spekulerar i att i.om domen stipulerar att domslut ej får lämnas ut utan särskilda skäl, där bakgrundskontroll ej är ett giltigt skäl, borde även gälla den entitet som redan har uppgifterna.
Jag ser inget i denna dom som säger specifikt att det gäller endast domstolar.

Om så är fallet måste även bolag med dessa databaser följa direktivet från EUD.
Dvs inte lämna ut uppgifter utan särskilda skäl.

Om du söker på din adress samt ratsit i Googles sökfält - är du då helt borttagen eller står det "dold träff"?

Det va Mrkoll jag menade.

Läser jag artikel 10 i direktivet igen så kan jag bara hålla med dig. Artikel 10 gäller även bolag. Det gäller all form av behandling av dessa personuppgifter på alla ställen. Lämpliga säkerhetsåtgärder ska finnas för att säkerställa balansen mellan våra fri och rättigheter och rätten till allmänna handlingar.
Det betyder att man har rätt att begära att uppgifterna inte lämnas för bakgrundskontroller enligt min mening.

Det jag hittar som kan förklara varför dem flesta svenska domstolar inte följer Finska EUD beslutet
är nedan:

"
I lagen (2018:218) med kompletterande bestämmelser till EU:s dataskyddsförordning (”dataskyddslagen”) finns en påminnelse om hur denna avvägning ska ske i svensk rätt. Dataskyddslagen anger bland annat att dataskyddslagstiftningen inte ska tillämpas i den utsträckning det skulle strida mot bestämmelserna i YGL och tryckfrihetsförordningen (1949:105)
"
Läser man Swea hovrätt samt Hovrätten i Övre Norrland beslut så finns där argument varför ovan undantag inte gäller brottsdomar.

Då återstår frågan, varför resten av domstolarna inte följer både Latvias o Finlads EUD beslut?