Vilken bok läser du just nu?

1984 (George Orwell, 1949)

Jag brukar läsa parallellt ett trettiotal böcker, varav en i serie om ett dussin språk, i detta fall 1984. Detta för att hålla à jour befintliga och träna svagare språk. Det går lite långsammare, men det får det vara värt.

Vilken språkversion tycker du tappar mest i översättning från Orwells orginal? Är det det språkets "fel" eller översättarens oskicklighet?

Orwells stil är inte av sådant slag att "lost in translation" uppstår, men vissa uttryck kan inte alltid översättas ordagrant på grund av språkens olika grammatiska struktur. I exemplen avviker mandarin föga förvånande mest. Översättningar bör naturligtvis vara idiomatiskt anpassade till det egna språket.

Jag har ett par gånger jämfört romaner i svensk översättning och engelskt original. Båda gångerna slogs jag av hur mycket som var "lost in translation". Nu minns jag inte vilka romaner det var men jag kunde inte slå fast huruvida det var översättaren som var undermålig eller om det helt enkelt blev så pga av språkliga skillnader.

Våran hud, vårat blod, våra ben, av Ajvide Lindqvist. Novellsamling som avslutas med en kortroman.

Har hittills läst Havssvalget, Varför dröjde du?, Vad mig tillkommer och Speciella omständigheter.

Återstår gör Hår, Våran hud, vårat blod, våra ben, och Tjärven.

Favorit hittills är helt klart Varför dröjde du?, kanske delvis därför att jag just läste Låt den rätte komma in, som jag gillade och som har samma skräcktema: vampyrer. Här handlar det om en lastbilschaufför som är vampyr, eller smittad och bärare av en sjukdom, som han själv ser det, som tar upp en liftare som han snart börjar misstänka har samma sjukdom som han själv.

De övriga tre novellerna kändes ganska Hollywood-inspirerade, men jag tycker att av dem var Speciella omständigheter den bästa, då man inte fick veta så mycket - i en positiv mening.

Jag läste ut "Monologroman om en vänskap" av Cecilia Gyllenhammar. Var något av det sämsta, värsta och värdelösaste jag någonsin läst. När den har recenserats i tidningarna har de tagit upp de enda bitarna som var intressanta, nämligen de som rör hennes far och hans nya familj, syskonen och arvet. Det är ju det man vill åt!

Men i boken var det mindre än en sida om detta sammanlagt. Resten handlade om författarinnans märkliga utsvävande liv, hennes trans(!)väninna, hennes sexuella äventyr inklusive ett försök med en lesbisk kvinna o.s.v.. Privata och pinsamma saker. Jag tycker att det är fel att skriva sådant när man har barn, som Cecilia Gyllenhammar ju har. De måste ju skämmas ihjäl, när deras vänner och alla andra de träffar, kan läsa om mammans sexliv i detalj på det här sättet...

Dessutom är det rörigt, handlingen hoppar fram och tillbaka i tiden, det är lösryckta tankar om det ena ämnet efter det andra, den röda tråden - om det ens finns någon - upphör emellanåt helt. Antar att det ska föreställa något slags "stream of consciousness"-teknik, men det blir sällan bra, och NÄR det blir bra så har författaren en litterär talang - vilket CG inte har. Hon hade inte fått sina böcker tryckta mer än hennes syster hade fått hänga ett träd upp-och-ner över Sergels Torg, om de inte hade hetat just Gyllenhammar...

Har för mig att jag läste Sängkammartjuven av Cecilia Gyllenhammar för ett par år sedan och skrev om den här. Då hade jag ingen aning om hennes självbiografiska perspektiv. Boken utkom 2017, ett par år före Kulturprofilen och debaclet i Svenska Akademin, vilket fick mig att tillskriva CG siargåva…. 😁. Att hon hade en egen sängkammartjuv, och plockade från privatlivet hade jag naivt nog ingen aning om. Med det i åtanke är boken inte så imponerande. Där och då tyckte jag att den var läsvärd och fortfarande: den är habilt skriven.

Jag har inte läst den, men läst OM den. Ja, den är också självbiografisk, hon råkade ut för en romansbedragare. Det är säkerligen inte helt lätt att heta Gyllenhammar, för det drar ju till sig bedragare och snyltare. SÅ långt är jag med CG, men detaljerna i hennes sexliv hade jag kunnat vara utan... och så det där att hon måste betona hela tiden att hennes bästa väninna egentligen är en transkvinna - se så fördomsfri jag är! Nä fy...