Assistanshund Essie mystiskt försvunnen - kidnappad? Enköping (2024-07-11)

Facebook

Alla hundar kan omplaceras. Inget konstigt alls. Hur skulle annars gatuhundar som rotat i sopor kunna bli perfekta familjehundar?Denna skulle väl vara en av de enklare hundar att omplacera.
Är du möjligtvis pappan. Som alltid tar familjens parti och ifrågasätter det som för dig verkar hotfullt…?

Men medömkan kommentarerna tar de inte bort..det är fishy alltihop

Går man in på tvplay och söker efter reportaget "jakten på assistanshunden Essie fortsätter - hittelön höjs till 100.000kr" ett klipp på 3,2min så hör man klart o tydligt hur ägaren råkar försäga sig om att hunden är död?

Reportern frågar hur det går och påtalar att Patrik ägaren sist dom talades vid inte hade berättat för dottern att hunden var borta och frågar Patrik hur går det har ni berättat för dottern? Då svarar Patrik "nej min dotter har fortfarande ont i magen och tror att hon är på sjukhus men vi förstår att vi snart måste berätta för henne att Essie gått bort..

Är helt övertygad om att ungen haft ihjäl hunden och det här bara är ett sätt för Patrik att samla ihop pengar och få uppmärksamhet på sociala medier, han tar varje tillfälle han får att nämna sin sketna Facebook grupp på nyhetstv.

Min reaktion också. Hur definierar de våld? Hur jobbig var vardagen för hunden om den var näst intill outhärdlig för familj och assistenter? Hur kommer det sig att assistenterna tycks bytas ut i långa banor (pappan har själv nämnt ett 20-tal och en annons har nyligen legat ute) om allting blev harmoniskt och lugnt när Essie kom in i bilden?

Och om allting var frid och fröjd och hunden hade det finfint - hur kommer det sig då att pappan själv är så omedelbart övertygad om att det är någon av assistenterna som stulit den? Han påstår att hunden inte kommer om någon främmande lockar på den. Men hunden var ju inte i tjänst? Det är en himla skillnad på "arbetsläge" när hunden har sitt arbetstecken på sig (i det här fallet en sele) och när den faktiskt är ledig. Om någon hade spanat lite på hundarna i kvarteren runt omkring och tyckt att det här var en fin jycke, den vill vi stjäla (oavsett att det råkade vara en assistanshund) - hade det då varit helt omöjligt att stå med en frestande falukorv utanför häcken och gulleprata med den? Min tanke är så klart att något har hänt runt assistenterna som gör att pappan tycker att han har anledning att direkt misstänka dem. Det är ju också en enorm ärekränkning mot de anställda att han uttrycker sig på det viset i rikstäckande media. Så om allting var harmoniskt och bra mellan familjen och assistenterna så är det obegripligt att han inte uttrycker sig försiktigare.

Och jag tycker fortfarande att förklaringarna kring detta datum känns krystade. Självklart förstår jag att man inte kan hålla på med intensivt sökande tillsammans med halva Sverige och hela släkten hur länge som helst. Men därifrån till att sätta ett datum?? Det är konstigt. Min enda rimliga tanke runt detta är att man på något sätt snurrat till det för sig och antagit att ett slutdatum ska få hundtjuven att komma till skott med återlämnandet. Men det tror jag inte spelar någon roll för den personen. Snarare tvärtom. Vill de behålla hunden så känns nog en deadline ganska skönt att få. (Även om den givetvis kan ändras på.)

Snacket om att dottern måste få besked om att hunden är avliden är obegriplig. Men jag känner henne å andra sidan inte. Är en "död" hund det enda som kan få henne lugn kanske? Men vad gör man om hunden faktiskt hittas senare? Vill man då inte ha sin älskade, svindyra familjemedlem längre? Kastar man de 300.000 i sjön då? För jag gissar att försäkringspengar knappast får behållas om hunden så småningom hittas? Är dottern så pass kognitivt begränsad så att dödsbegreppet inte är skrivet i sten och kanske kan töjas på, så att Essie kan återuppstå vid behov? Om man har börjat om med en ny hund (vilket ju tar MINST ett år att få) hur gör man i så fall med det? Så många frågor...

Kanske är det så enkelt som att situationen är väldigt knepig även för familjen. Men konstigt är det.

Vart på facebook?

Läsar man mellan raderna, så dottern har ont i magen för att hon vet att hln gjort något med hunden, därför är hunden på "sjukhus", snyggt fångat där... " vi måste berätta att Essie gått bort"

Tack för ett bra svar!

Hur mycket mindre tid behövs läggas för att träna om en hund istället för att träna en från start? Är det enormt stor skillnad?

Exakt. Och alla miljoner hjärtan. De vill väl att de kritiska kommentarerna ska drunkna innan nån hinner läsa dem. Mina försiktigt ifrågasättande inlägg har de rensat bort, men bannad är jag inte ännu.

Funderar över detta, som en moderator (inte förälder) skriver i förklaringar/undanflykter:

"Våldsamhet
Det finns spekulationer kring att A är våldsam mot Essie varpå vi fått höra att de önskar att hon aldrig kommer tillbaka. Självklart hade vi själva tagit bort Essie från A om hon blev utsatt för våld. "

Det stämmer ju in på lokala ryktet vi diskuterade tidigare. Att det kan vara föräldrarna själva som omplacerat Essie.

Har också tänkt att man sa till dottern Essie låg på sjukhus, inte att hon sprungit bort. Kan det vara så att dottern köper den förklaringen eftersom hon varit våldsam mot den? Så pass tror jag hon förstår, att våld är fel och då hamnar man på sjukhuset.

Så tolkade inte jag det han sa. Jag tänkte att han menade att deras förklaringsmodell har varit att hunden blivit sjuk. Men det är ohållbart för dottern att hunden är sjuk väldigt väldigt länge (varför kan jag undra - är det mindre upprörande att den är död?) och därför måste han avsluta den vita lögnen med att berätta för henne att hunden är död. Vilket alltså blir en del av den vita lögnen till henne. Så att hon kan släppa sina tankar runt hunden och gå vidare.

Jag känner ju inte dottern. Det är få av oss som gör. Kanske klättrar hon fullständigt på väggarna nu när hunden är borta och mår hur dåligt som helst. Inte vet jag. Men om det är på det viset så är det lättare att förstå föräldrarnas/pappans frustration över att allting tar tid.

Det knepiga tycker jag blir om hunden faktiskt kommer tillbaka så småningom när dottern har invaggats i övertygelsen att den är död? OM det är så att hunden är oerhört viktig för henne, hur grymt blir inte det i så fall? Hon kanske gråter sig till sömns varje kväll, men det får hon tyvärr fortsätta med trots att hunden lever och skulle kunna komma tillbaka, för vi råkade dra till med en lögn om att den är död. Kul att vara den föräldern. Not.

Precis som fler varit inne på så tycker jag också att snacket från pappan om att ekipaget (dvs Essie och dottern tillsammans) inte går att "återuppliva" efter ett par veckor är helt hål i huvudet. Men att träna upp en ny hund under 1,5 år, det går bra??? Fullständigt sinnesförvirrat resonemang. Han säger det kanske inte så rakt ut, men det är ju verkligen det han menar. Tycker jag.