Assistanshund Essie mystiskt försvunnen - kidnappad? Enköping (2024-07-11)

Facebook

Men medömkan kommentarerna tar de inte bort..det är fishy alltihop

Väldigt många konspirationsteorier. Det finns många konstiga människor som är besatta av hundar. Förälskar sig i dem. Intalar sig att de vantrivs och måste räddas. Någon av dessa har varit såpass förslagen att stjäla hunden.

Så enkelt tror jag att det är.

Min reaktion också. Hur definierar de våld? Hur jobbig var vardagen för hunden om den var näst intill outhärdlig för familj och assistenter? Hur kommer det sig att assistenterna tycks bytas ut i långa banor (pappan har själv nämnt ett 20-tal och en annons har nyligen legat ute) om allting blev harmoniskt och lugnt när Essie kom in i bilden?

Och om allting var frid och fröjd och hunden hade det finfint - hur kommer det sig då att pappan själv är så omedelbart övertygad om att det är någon av assistenterna som stulit den? Han påstår att hunden inte kommer om någon främmande lockar på den. Men hunden var ju inte i tjänst? Det är en himla skillnad på "arbetsläge" när hunden har sitt arbetstecken på sig (i det här fallet en sele) och när den faktiskt är ledig. Om någon hade spanat lite på hundarna i kvarteren runt omkring och tyckt att det här var en fin jycke, den vill vi stjäla (oavsett att det råkade vara en assistanshund) - hade det då varit helt omöjligt att stå med en frestande falukorv utanför häcken och gulleprata med den? Min tanke är så klart att något har hänt runt assistenterna som gör att pappan tycker att han har anledning att direkt misstänka dem. Det är ju också en enorm ärekränkning mot de anställda att han uttrycker sig på det viset i rikstäckande media. Så om allting var harmoniskt och bra mellan familjen och assistenterna så är det obegripligt att han inte uttrycker sig försiktigare.

Och jag tycker fortfarande att förklaringarna kring detta datum känns krystade. Självklart förstår jag att man inte kan hålla på med intensivt sökande tillsammans med halva Sverige och hela släkten hur länge som helst. Men därifrån till att sätta ett datum?? Det är konstigt. Min enda rimliga tanke runt detta är att man på något sätt snurrat till det för sig och antagit att ett slutdatum ska få hundtjuven att komma till skott med återlämnandet. Men det tror jag inte spelar någon roll för den personen. Snarare tvärtom. Vill de behålla hunden så känns nog en deadline ganska skönt att få. (Även om den givetvis kan ändras på.)

Snacket om att dottern måste få besked om att hunden är avliden är obegriplig. Men jag känner henne å andra sidan inte. Är en "död" hund det enda som kan få henne lugn kanske? Men vad gör man om hunden faktiskt hittas senare? Vill man då inte ha sin älskade, svindyra familjemedlem längre? Kastar man de 300.000 i sjön då? För jag gissar att försäkringspengar knappast får behållas om hunden så småningom hittas? Är dottern så pass kognitivt begränsad så att dödsbegreppet inte är skrivet i sten och kanske kan töjas på, så att Essie kan återuppstå vid behov? Om man har börjat om med en ny hund (vilket ju tar MINST ett år att få) hur gör man i så fall med det? Så många frågor...

Kanske är det så enkelt som att situationen är väldigt knepig även för familjen. Men konstigt är det.

Har letat lite, hittade en (givetvis) låst artikel:

" IVO: Flera allvarliga brister på HVB-hem
En boende blev tvångsinjicerad, en annan hölls vaken mot sin vilja. Nu visar en granskning av IVO på flera brister på Inagårdens boenden i Älvkarleö och Tärnsjö."

Kan avslöja att jag jobbat extra i ungdomen med vad som då kallades utvecklingsstörda. Det har hänt mycket sen dess och som varit bra, de är brukare och deras självbestämmande är viktigt. "På min tid" hade det varit fullt normalt att tvångsmedicinera alltför utagerande våldsamma patienter. Se till de hade dygnsrytm, inte får gå och lägga sig och sova precis när de vill. Så jag upprörs inte av det som står i rubriken i alla fall.

Exakt! Om det vore så viktigt med tydlighet och synlighet för relevanta tips så är det obegripligt att det inte rensas även bland alla dessa hjärtan. Det går ju att skriva en kommentar om det och tacka så väldigt mycket, men förklara att man önskar synlighet för det som är relevant.

Jag kan dock förstå att det är en mänsklig reaktion att vilja skjuta undan negativ kritik och ifrågasättanden. Men det blir konstiga resultat av alltihop.

Går man in på tvplay och söker efter reportaget "jakten på assistanshunden Essie fortsätter - hittelön höjs till 100.000kr" ett klipp på 3,2min så hör man klart o tydligt hur ägaren råkar försäga sig om att hunden är död?

Reportern frågar hur det går och påtalar att Patrik ägaren sist dom talades vid inte hade berättat för dottern att hunden var borta och frågar Patrik hur går det har ni berättat för dottern? Då svarar Patrik "nej min dotter har fortfarande ont i magen och tror att hon är på sjukhus men vi förstår att vi snart måste berätta för henne att Essie gått bort..

Är helt övertygad om att ungen haft ihjäl hunden och det här bara är ett sätt för Patrik att samla ihop pengar och få uppmärksamhet på sociala medier, han tar varje tillfälle han får att nämna sin sketna Facebook grupp på nyhetstv.

Alla hundar kan omplaceras. Inget konstigt alls. Hur skulle annars gatuhundar som rotat i sopor kunna bli perfekta familjehundar?Denna skulle väl vara en av de enklare hundar att omplacera.
Är du möjligtvis pappan. Som alltid tar familjens parti och ifrågasätter det som för dig verkar hotfullt…?

Läsar man mellan raderna, så dottern har ont i magen för att hon vet att hln gjort något med hunden, därför är hunden på "sjukhus", snyggt fångat där... " vi måste berätta att Essie gått bort"

Vad finns det för skydd gör en hund som utsätts för fysisk eller psykisk misshandel?
Säger inte att det är så i detta fall.

Skylla på assistenterna är riktigt lågt.

Ja. Bara misstanken räcker om man är djurvän.

Tack för ett bra svar!

Hur mycket mindre tid behövs läggas för att träna om en hund istället för att träna en från start? Är det enormt stor skillnad?