Bostadsmarknaden i Sverige just nu!

Om en person hade råd med 50 kvm på en normal lön i Stockholm för kanske 30 år och det sedan uppkommit mycket högre krav på flera områden så som

energiprestanda
handikappsanpassat (hiss, storlek på badrum osv)
mycket högre standard på badrum, nu är standard helkaklad medans det var plastmatta förr.
med mera

så är det självklart att samma person idag inte har råd med 50 kvm utan snarare 25 kvm. Vi kommer helt enkelt att behöva bo på mindre yta om vi ständigt ska fördyra och öka kraven.

Stockholms Län, Kommun eller Innerstan?

Hur som helst, för 15 år sedan kunde man med en rätt vanlig lön (30k/mån) köpa 50 kvm i city för 2.5m vilket man med den tidens regler fick låna nästan 100% till. För 30 år sedan fick du 50 kvm i Stockholms län för 300k, du kunde alltså köpa det utan lån med lite sparande bara.

Villamarknaden i Södra Stockholm är jäkligt seg. Det har inte sålys många hus senaste 2 månaderna trots stort utbud.

De flesta yngre lägger mer än 30 % av sin inkomst på boende i dag. 30 % är historia.

I en två på 50-60 kvm kan man bo två personer. Rimligt för ett par utan barn.

Swedbank listar så klart endast åtgärder som gynnar den egna verksamheten. Big surprise. Men du har så klart rätt i att det är giriga boomers som ligger bakom problemet som vanligt. Du ska nog få se att dom kommer agera hårt för att utöka våtmarkerna, göra cement omöjligt att få tag på, eller hittar på något nytt djävulskap för att göra det omöjligt att bygga nytt för alla som inte är miljardärer. Detta samtidigt som vi strösslar bidrag över MENA negrer med förtur på bostadsmarknaden så Inger 70 kan känna sig som en god människa nu när tiden rinner ut.

Hade vi kunnat tvångsförflytta alla över 60 till utanförskapsområdena imorgon hade det tagit en månad innan planen stod tankade och klara på Arlanda redo att driva igenom återvandringen med tvång. Alltid lätt att kasta ur sig platituder om "allas lika värde", och annan skit, när man själv är isolerad från problemen.

Kapitalbrist gör att medlemmar får gå in med mer pengar till föreningen.
Kanske inte oväntat.
https://www.borskollen.se/nyheter/27/kapitalbrist-okar-bland-bostadsrattsforeningar

Inte kul för den enskilde medlemmen. Lite konstigt dock. I föreningar där de höjer avgiften kraftigt finns det ofta människor med goda marginaler. I föreningar där de väljer att ta in pengar via medlemmar så är det nog inte lika bra inkomster.Kan bara se det som att höjningen på avgiften blir mer än 50% om de önskar äska pengar från medlemmarna istället.

Utgifterna för mat, hygien, kläder, hemelektronik, vitvaror mm har minskat och skapat ett "tomrum", detta tomrum kan fyllas med andra utgifter t.e.x. ökade utgifter för lån. Med låga räntor, politisk styrning mot mer ägt boende, medialt intresse för ägt boende (renovering, inredning mm), bostadsbrist är förutsättningarna goda för höga bostadspriser.
Stora lån är inga bekymmer på en stabil marknad, dessutom är partierna oavsett färg ense om upprätthålla tillståndet mao undvika stora förändringar som kan destabilisera bostadsmarknaden.
Utan någon större ekonomisk oro kommer priserna fortsatt vara höga ett bra tag till, kanske i decennier beroende på förutsättningarna, politikerna håller koll.
Det går alltid att diskutera om hur samhällseffektivt det är att binda upp stora kapital i boendet, slantarna kunde använts till sparande e.x. pension o.s.v. I för sig anses ägt boende vara ett sparande.

I våras besökte jag i tjänsten fem nya brf i Göteborg, Jönköping, Motala m.fl. orter. Inga exklusiva lägenheter, dock rör det sig om några miljoner. En rungande majoritet av medlemmarna var pensionärer som sålt villor och därför kunnat betala hela beloppet kontant eller en större del.

Vid en diskussion med en medlem i en av de större lägenheterna togs bostadspriserna upp, han anmärkte att runt 90% var pensionärer som sålt hus (40- och 50-talister) fullt medveten att få unga kan hosta upp sådana summor idag när folk kämpar för att få ihop till insatsen.
För hans del var biljetten in 6 miljoner för en villa han uppfört 1973 för 175000kr (Gröna vågen), huset var i ursprungligt skick vid försäljningen. Han var, som övriga, inte högavlönad akademiker, utvecklingen hade gått hans väg. Hus på västkusten kunde knegare glömma enligt medlemmen, hans bostadskarriär görs inte om där.
Antalet 1940- och 50-talister är begränsat, vem och vilka som tar över efter dem är ett frågetecken.

Tomrummet är borta pga inflationen och den urgröpning av köpkraften som skett för löntagarna. Det är orsaken till att det går rätt trögt på marknaden utanför några få områden i storstäderna.

Borta kan inte tomrummet vara, i så fall skulle det synas med ett vikande pris, vilket inte är fallet. Några ligger alltid på marginalen, de tycks vara få. Några kristendenser kan inte skönjas i det stora hela, boräntorna är på väg ner och lönerna är på väg upp, om några år är köpkraften tillbaka.
Minskar marginalerna blir det att välja bort en del utgifter e.x. bil eller dyr semester.

I för sig kan partierna enas om att stegvist minska räntesubventionerna om marknaden skuttar iväg uppåt igen för att stabilisera marknaden, fast det är tveksamt med tanke på hur impopulärt en sådan åtgärd är.

Marknaden står still/går trögt för allt utom A-objekt. Anledningen är att mäkklare och säljare ligger för högt i pris på objekt som skall säljas.
Riktigt hur marknaden skall skjuta fart om inte lånekostnaderna sjunker kraftigt och reallönerna stiger rejält får du gärna förklara?

Med tanke på de otroligt stora investeringar som krävs i infrastrukturen, med statliga stöd, är det rimligt att anta att löneutvecklingen ser god ut iaf för yrkesutbildade arbetskraft, den grupp som oftast är bostadsköpare. Enligt riksbanken är ambitionen att sänka räntan som det ser ut nu, en positiv signal om framtiden.
Ett återtagande av den minskade köpkraften och därmed möjligheten att återta det reala prisfallet ligger inom räckhåll.

Vad talar emot detta?

Löneutvecklingen styrs via märket och har de senaste åren legat runt 2-3 % sedan tillkommer löneglidning. Det är dessutom brutto, efter skatt är ökningen lägre, samtidigt har vi runt 15 %-20 % i inflationsurgröpning.
Om vi har för kraftiga löneökningar så kommer det ge ökande arbetslöshet då företagens kostnadsökningar blir för höga.
Man räknar med att vi återtagit reallönetappet framåt år 2028. Då är vi alltså tillbaka till den köpkraft vi hade 2021. Förutsättningarna för det är att inflationen inte tar fart igen.