Mordet på Olof Palme - 28 februari 1986

Hasse Aro körde ju länge med den där storyn om att "ingen kunde veta" vart paret Palme skulle styra kosan efter biobesöket, och att mordet därför måste vara en slump – ett tillfällighetsdåd utfört av en ensam galning. Du påstår rentav att "inte ens Olof Palme själv" kunde veta i förväg att de skulle gå till det ställe som blev mordplatsen. Men noga räknat så kan väl varken Hasse Aro eller ens du själv i egen hög person veta vad Olof Palme visste, eller inte visste, om den saken. Utan det är ett antagande som ni gör. Samma sak med Lisbeth Palme, för hon har aldrig ens tillfrågats om den här saken.

Precis som antaganden i största allmänhet så kan ert antagande om att "ingen visste" vara riktigt eller oriktigt. Om det är riktigt så följer mycket riktigt den slutsats som Hasse Aro förfäktat och som du nu upprepar här. Så långt är allt frid och fröjd. Men om antagandet är oriktigt så blir slutsatsen också oriktig. Det behövs bara att en enda person utöver Olof Palme vetat om i förväg att han skulle dit till Dekorima efter bion. Den personen kan då organisera ett attentat mot Palme, där man i förväg ställer attentatsmän vid den platsen som skjuter Palme när han kommer dit.

Det här andra alternativet, som alltså följer ifall ert antagande om "ingen visste" är oriktigt, brukar vi kalla för "mötesscenariot". Namnet har dels historisk grund i det att idéns upphovsman, privatspanaren Ingvar Heimer, benämnde det så. Dessutom är det ju rimligt att skälet till att Olof Palme skulle gå till Dekorima, och att någon (annat än Lisbeth) fått reda på att han ska dit, var att han skulle möta någon där. Vad det i så fall handlat om för slags ärende, det kan naturligtvis diskuteras. Men vad som står klart, det är att det finns ett annat alternativ än "ingen visste".

I argumentationsanalys brukar man kalla Hasse Aros (och nu även ditt) tilltag för att lägga en "rävsax". Formellt kallas det för en "ofullständig disjunktion", vilket betyder att man utelämnar vissa alternativ – som regel i syfte att missleda. I det här fallet handlar det om att utelämna mötesscenariot i syfte att få mordet att framstå som en slumpmässigt dåd utfört av en ensam galning. I och med att jag inte kan bevisa att Hasse Aro lagt den här rävsaxen på flit så har jag istället kallat hela den här analysen, inklusive båda alternativen, för "Hasse Aros dikotomi".

Varför det namnet? Därför att situationen är dikotom, den innefattar två – och endast två – logiska möjligheter. Antingen "visste ingen" vart Palme skulle styra kosan efter bion, eller så "visste någon" det. Om "ingen visste" så blir Palmemordet mycket riktigt ett slumpmässigt dåd utfört av en ensam galning. Men om "någon visste" så har vi ett mötesscenario för handen. Så ser logiken ut i Hasse Aros dikotomi.

Utifrån den utgångspunkten får man ta de här två alternativen "ner till Sveavägen" och pröva dem mot de vittnesuppgifter, tekniska data och andra förloppsdata som vi har tillgång till i materialet. När man gör det så menar jag att evidensen så entydigt talar för ett mötesscenario, att slumpdådet framstår som absurt. Framför allt har jag pekat på omöjligheten i att ta fram ett rimligt och fungerande förlopp där en ensam galning skjuter Olof Palme, och som även stämmer med vittnesdata.

Du går ju in på "Björkmans version" och "Morelius' version", men vad du utelämnar – och här är det nog ändå ganska klart att utelämnandet är avsiktligt – det är "Delsborns version". För Delsborn gör ju en direkt iakttagelse av ett möte mellan paret Palme och en tredje man på trottoaren utanför Dekorima, och om den iakttagelsen ska tas med så blir det naturligtvis omöjligt att förfäkta något annat än mötesscenariot. Utöver Delsborn finns även ett otal andra argument, inklusive gårdagens långa batalj rörande Lisbeth Palmes vittnesmål, som också helt klart talar för ett tvåmannascenario, vilket per definition är ett konspirationsscenario och som därför måste passa in i "någon visste"-alternativet dvs i ett mötesscenario.

Som jag ser saken är det stört omöjligt att förfäkta något slumpdåd utfört av en ensam galning med mindre än att undertrycka högvis av centrala uppgifter som inte gärna bör undertryckas. Jag menar, "slumpen" är ju en finfin sopkvast som man kan plocka fram för att sopa vad som helst under mattan. Och när slumpen inte räcker till så kan man alltid ta till "missuppfattningar" från vittnens sida. Nu menar jag naturligtvis inte att ingenting beror på slumpen och att vittnen aldrig missuppfattar saker, men däremot menar jag att man måste göra en rimlig avvägning mellan vad som kan tänkas bero på slumpen och vad som inte rimligtvis kan vara en slump.

Jag tycker din poäng om problemet med att "utgå från mordplatsen" ändå är bra, för den understryker dikotomin. Nu försökte du visserligen ta fram Hasse Aros stora sopkvast och sopa mötesalternativet under mattan, men som du nu ser gick det inte så bra med den saken. Och då kvarstår det enkla faktum att antingen var mordplatsen utsedd på förhand eller så var den inte det. Det är egentligen bara ett annat sätt att uttrycka den där dikotomin, som jag varit ofin nog att hänga Hasse Aros namn på. Antingen "visste ingen" och i så fall var valet av mordplats en slump. Eller så "visste någon" och då måste man just utgå från mordplatsen i ett mötesscenario.

I Hans Johanssons taxi sitter Lena Bäsen i framsätet, på höger sida om HJ. I baksätet till höger sitter Göran Israelsson bakom Lena Bäsen, i mitten sitter Stefan Glantz och till vänster om honom sitter Ersson. Således är Lena Bäsen och Göran Israelsson först ut ur taxin och Stefan Glantz kommer som nummer 3. Glantz har vittnat om att han varken har sett eller hört något som skulle kunna gagna utredningen. Han var bara fokuserad på den liggande OP. Bäsen och Israelsson däremot möter en man med blod runt munnen framme vid OP och som pekar att en person sprang in i gränden på vänster sida om baracken. Anna Hage är redan framme vid OP när sällskapet i HJ's taxi anländer.

Tack för det, men törs jag fråga hur du har gått tillväga med att räkna ut hur killarna satt i bilen? Att tjejen Lena Bäsén sitter i framsätet framgår tydligt av hennes förhör, men hur Glantz, Ersson och Israelsson sitter i baksätet har jag aldrig riktigt fått kläm på. Det framgår i alla fall inte av förhören, inte vad jag kan minnas.

Det jag också undrat över är vad Elisabeth Johanssson säger, alltså hon som sitter till höger i framsätet på Åke Larssons bil, om att det kommer en man springande "över vägen" mitt framför dem. Hon säger att "det är någon som korsar i alla fall, om han kom från bilen eller något det vet jag inte..." (se sid 2 i pdf:en):

https://drive.google.com/file/d/0BxuBxyn2s5hMY2FSY1FiMWJUV0E/view?resourcekey=0-KdZDVdEQK4L5U_iBrJdHdQ

Bilen ifråga är i alla fall helt klart Johanssons taxi, och som jag tolkar det ser hon någon som kommer ut ur vänstra bakdörren och springer runt bakänden på taxin som stannat snett efter u-svängen och alltså har bakänden pekande snett ut i gatan.

Själv har jag tänkt att det nog är Stefan Glantz som kommer utrusande där, men i så fall förutsätter det nog att det är han som sitter till vänster i baksätet. Jag undrar om du har några tankar om det här, och framför allt undrar jag hur du kommit fram till hur killarna sitter i baksätet. Vore tacksam för lite mer kött på benen om det!

Alla varianter av mötescenario bortser eller förkastar de vittnesmål som finns.
- MP har vittnat om att man utanför Grand diskuterar om man alla skall gå hem till LOP för att dricka te, något som LP avstyr för att det är sent. Man diskuterar även om man skall pka T-bana eller taxi. Redan här blir mötesscenariot mycket osannolikt.
- LP vittnar också om att de korsar Sveavägen för att HON vill titta i skyltfönster [2]. Dvs utan henne hamnar LOP inte på MP. Detta vittnesmål omöjliggör mötesscenariot, såvida inte LP ljuger.
- Ingenting har framgått under 38 år som skulle förklara varför LP ljög fram till sin död och gick med på att sätta dit en oskyldig CP. Lika lite finns det en förklaring till varför MP skulle ljugit om samma sak. I stället talar allt för att promenaden S på Sveavägen beslutas spontant och mycket sent, och att korsandet av Sveavägen är LPs idé.

Den som vill hävda ett mötesscenario har en massiv bevis- och förklaringsbörda som inte kan viftas bort med att man tycker det förklarar andra saker på ett tillfredsställande sätt. Fakta är att LP och MPs uppgifter motsäger det.

Till sist så gillar du ordet ”dikotomi”. Då kan du fundera lite varför du själv väljer att ställa upp en falsk sådan: mötesscenariot och ”ensam galning” är inte de två enda alternativen. Det finns givetvis ingenting som motsäger att en större eller mindre konspiration har span på LOP under biobesöket och sedan följer efter till MP. Det är det uppenbara och rimliga sättet en GM hamnar där.

Men du har bestämt dig för att så enkelt kan det inte vara, och då får vi ändlösa resonemang om 43s, ”inskärande GM” som inte kan passera framför fötterna på LOP, t.o.m. dubbla GM (!) i olika kläder som väntar i 3 min (!) vid MP. Occams rakkniv förvandlad till en ihopskrynklad oanvändbar metallboll.

—————
[1] Förhör MP 18/4 1986, s.6.
[2] Förhör med LP 1/3, 25/3 och 29/4 1986, FUP del I, s.25, s.28, s.33.

De invändningar du riktar mot mötesscenariot är väl ändå tämligen tunna. Att Lisbeth Palme säger att hon varit trött och inte velat dricka té kan ju i och för sig stämma i sak, men kan lika gärna vara en undanflykt för att "komma loss". Det ena utesluter inte det andra, och för den delen är det väl främst Ingrid Klering som avstyr téplanerna.

Att Lisbeth sedan ville titta i Saris skyltfönster kan på sin höjd förklara varför de korsar Sveavägen just där och inte på något annat ställe. Till sköterskan Ingeborg Sundh på Sabbatsberg hade Lisbeth uttryckt grämelse över vägvalet och även sagt att "det var Olof Palme som varit den som ville att de skulle gå förbi Dekorima." Varför skulle han vilja det om han inte hade något ärende dit?

Att Lisbeths témotstånd respektive önskan att titta i Saris skyltfönster skulle utesluta mötesscenariot, det är väl den mest idiotiska logiska vurpa jag hört på länge. Och då hör man otroligt mycket idiotier från palmeriet, och särskilt om Engström.

Ifall man inte kan ifrågasätta Lisbeths utpekande av Christer Pettersson så betyder det ju att vi är tvungna att acceptera honom som gärningsman. Det är inte många som är med på det numera. Men om Lisbeth pekat ut fel man så är det väl rimligt att ha en nyanserad diskussion av hur pass lik Christer Pettersson gärningsmannen kan tänkas vara.

Om dikotomin så menar jag också att den i grund och botten är ihålig, men på omvänt sätt jämfört med dig. Du försökte dig på med en manipulativ lögn som gick ut på att "ingen visste" vart Palme skulle styra kosan efter bion. Men det är ett antagande som absolut inte är bevisat.

Om "någon visste" vart han skulle så är det väl ändå bättre att ställa en gubbe där som skjuter Palme när han kommer än att dra igång en stor övervakningsapparat som ska följa efter honom och försöka hitta ett lägligt ställa att skjuta honom. Redan där faller "chase"-modellen i praktiken samman, och då lämnar den bara mötesscenariot kvar på konspirationssidan.

Därtill har jag ju visat, att samma förloppsproblem som fäller samtliga ensamma gärningsmannamodeller också i praktiken fäller samtliga chase-modeller. Vad materialet säger är att en och endast en gubbe följer efter paret Palme från Grand ner till Dekorima, och det blir ju inte mycket till attentatsgrupp och "chase" av den gubben.

Sedan måste den gubben på något vis prestera den där "omkörningen" på sträckan mellan Skandias huvudentré och Götabanken, utan att paret Palme märker det. Därtill måste han ställa sig nere vid Dekorima och stå där när paret Palme kommer, men utan att de märker att samme gubbe som just sneddade över tårna på dem nu står där och hänger. Sista spiken i kistan för den här enmans-chasen blir ändå, att Delsborn ser makarna Palme stå och samtala med den mannen. Det blir svårt att hävda att de missat honom helt och hållet när vi har direkt vittnesiakttagelse på att de stått och pratat.

Jag vet inte var du fått det där med "dubbla gärningsmän" som "väntar i tre minuter vid mordplatsen", men det är i alla fall inget som jag förfäktat. Det är i och för sig en semantisk fråga om man vill betrakta medhjälparen som "gärningsman", men i så fall har vi en gärningsman som skjuter Palme och en medgärningsman som vallar Palme till mordplatsen. Dubbla gärningsmän betyder ju två skyttar men det har jag aldrig förfäktat utan tvärtom har jag konsekvent argumenterat emot det, inte minst i ballistiksammanhang.

Inte heller har jag påstått att någon gärningsman skulle vänta just tre minuter vid mordplatsen, även om det i och för sig är en rimlig tidsrymd för honom att befinna sig där innan Palme dyker upp. Han kan ju även vänta en bit bort och röra sig in när det börjar bli dags.

Att gärningsmannen kommer gående söderifrån längs östra trottoaren framgår av den andra sköterskans på Sabbatsberg, Lena Österman, uppgifter om att paret Palme just mött någon på trottoaren när skotten smällde. "Österman kan dock inte säga om Lisbeth Palme menade att det var samme man som hon mötte och som också sedan sprang från platsen."

Men om det inte var den mannen som (sköt och) sprang från platsen, vem var han i så fall? Det finns ju inga uppgifter om någon person som rört sig norrut längs östra trottoaren omedelbart efter skotten. Därför menar jag att mördaren kommer söderifrån, och det betyder naturligtvis att han inte kommit norrifrån dvs han är inte Tensonmannen.

Jag har tidigare sagt att du är totalt oseriös, och nu får jag lov att upprepa det här igen. Jag tänkte att du kanske sovit på de "43 sekunderna" när du i alla fall nämnde i ditt inlägg att den efterföljande mannen kan ha passerat paret Palme enligt "Morelius version" som du kallade den. För att göra det måste makarna Palme ju göra någon slags uppehåll på vägen – dvs de "43 sekunderna" gäller. Men nu när jag läser ditt svammel till svar här idag så ser jag ju, att du inte alls tagit dig i kragen, vare sig om den frågan eller några andra.

Det är något fascinerande med en logik som så uppenbart ignorerar det vi vet och fyller i med spekulation.

LP har upprepade gånger (minst 3) förklarat att de korsar Sveavägen för att HON, LP, vill titta i ett skyltfönster (Sari). Nu lanserar du den märkliga hypotesen att LOP skulle korsat Sveavägen vid ett senare tillfälle, oavsett LPs önskan att titta i skyltfönster. Med den typen av fria fantasier kan man "bevisa" vad som helst, åtminstone i sitt eget huvud.


Uppgiften från Lena Sundh kommer från ett förhör 1991, 5 år efter mordet:
https://wpu.nu/images/8/89/Pol-1991-04-19_0900_A13812-03_Undersk%C3%B6terska_p%C3%A5_Sabb_Kir.pdf
Undersköterska Lena Österman som är den som tillbringar flera timmar med LP nämner vid samma tid 1991 inte ett ord om att LP skulle sagt detta om att OP ville gå till Dekorima.
https://wpu.nu/images/4/4e/Pol-1991-04-22-A13812-01_Sk%C3%B6terska_p%C3%A5_Sabb-Lena_%C3%96.pdf
https://wpu.nu/wiki/Uppslag:A13812-01
De skall till en mycket nogrann och selektiv körsbärsplockning för att få till uskornas vittnesmål från 1991 som ett bevis för ett mötesscenario.

Det du för på tal är ju så pass undermåligt att det utgör ett rent slöseri med tid att sitta och svara på det. Sundh säger vad hon säger om att Olof Palme var den som ville gå till Dekorima. Sköterskorna blev ju inte hörda förrän 1991 men de uppgifter som de då lämnar verkar trovärdiga. Det finns väl ingen anledning för Sundh att sitta och hitta på det där med att Olof Palme ville gå till Dekorima.

Du påstår att mötesscenariot möter oöverstigliga hinder, att det skulle vara jättesvårt att bevisa. Men det enda man behöver göra är att peka på Delsborns vittnesmål direkt på mordnatten av att paret Palme faktiskt stod och pratade med en man där vid Dekorima. Det är ett mötesscenario, och bevisningen är direkt vittnesiakttagelse. Nu vore det bättre om man hade flera vittnen på samtalet, men det har vi ju inte. Däremot har vi förstås de "43 sekunderna" som visar att makarna Palme gjorde ett längre uppehåll på vägen mellan Skandias huvudentré och mordplatsen. De "43 sekunderna" fungerar då som ett andra vittne i det att de styrker Delsborns uppgifter om att makarna Palme gjort ett uppehåll, vilket ju måste vara fallet om det stått och samtalat. Sedan kan man dribbla om sekunderna, om det ska vara 43 totalt eller lite mer, och om man ska fördela dem på två stopp istället för att lägga alltihop på samtalet vid Dekorima.

Normalt sett ska en sådan bevisning på två punkter ändå räcka ganska långt. Den är i alla fall långt starkare än de invändningar du riktat mot mötesscenariot.

Det är ju intressant att notera, att du vänder dig specifikt emot mötesscenariot. När det gäller konspirationer i allmänhet så verkar du ju tycka, att det går fint med någon slags "chase"-modell med en större övervakningsapparat och en rejäl grupp med attentatsmän som jagar Palme runt stan. Du menar även att en enmans-chase skulle funka fint trots de invändningar jag gjort och som visar att man i så fall måste plocka fram någonting som mer liknar ett manus till ett avsnitt av "Benny Hill" än någon gärningsbeskrivning för ett mord. Det är där man hamnar när man som du utesluter mötesscenariot.

Skälet till att du utesluter mötesscenariot är naturligtvis inte att du har några sakargument till grund för det, utan därför att du inser att mötesscenariot utgör det verkliga hotet mot din "palmeristreligion", nämligen att Olof Palme föll offer för en ensam galning. Då gäller det att försöka dra ner rullgardinen på konspirationssidan och det bästa sättet att göra det, det är att styra över från ett mötesscenario till en chase-variant.

Om du tittar på vad Gunnar Wall gjort på sistone så är det precis det. Tidigare förfäktade han ett mötesscenario men nu när han insett att det börjar brännas så byter han fot – och helt utan förklaring – till en chase-modell istället. Det där fotbytet har han inte gjort utan anledning, utan det handlar om att styra in folk i kaninhål. Så länge mötesscenariot såg ut som ett kaninhål körde han det, men nu när det börjar klarläggas i detalj så byter han.

Du ligger väl mer på amatörnivån i det här sammanhanget, men har ändå samma intuition som Gunnar Wall och följer därför samma mörkläggarbana. Det omöjliga ska förfäktas, det självklara undertryckas. Så har det gått till i alla år i palmeriet, och det vi ser här på forumet är i mångt och mycket ett uttryck för det. Tids nog menar jag att det här kommer att vittra sönder, men sådant händer naturligtvis inte på en kafferast.

Undermåligt?
Vi har å ena sidan minst 3 vittnesmål från LP våren 1986 om att det är hon som väljer att de skall korsa Sveavägen för att titta i Saris skyltfönster. Detta höll hon fast vid till sin död. Mot detta ställer du ett av två vittnesmål från usk på Sabbatsberg, upptagna 1991. Den ena, Lena Österman, satt med LP i flera timmar och säger inte ett ord om att OP skulle velat gå till Dekorima utan berättelsen är:
En rimlig slutsats är att Lisa Sundh missuppfattade eller minns fel 5 år senare. Alternativet är att LP medvetet ljög om saken i mer än 30 år och dessutom försökte få en oskyldig fälld för mord.

Sedan går du vidare till en ny märklig bevisföring. Du hävdar att eftersom AD vittnar om att GM samtalar med OP så har vi ett 'mötesscenario'. Men det är givetvis inte fallet. En GM kan ha velat tala med OP innan han skjuter oavsett hur och varför de befann sig på MP, eller så fick ordväxlingen honom att fatta beslutet att skjuta. Och givetvis ignorerar du det faktum att huvudvittnet LP aldrig någonsin vittnat om att GM skulle ha sagt något, än mindre att OP skulle sagt något tillbaka. Återigen skall vi anta att LP ljuger, utan något rimligt stöd för saken.

Till sist delar jag inte nödvändigtvis Gunnar Walls uppfattning om vad som hände, men om jag skall välja mellan dennes "mörkläggarbana" och dina fantasier så är valet inte svårt.

Att ett vittne upprepar samma story tre gånger gör ju inte att man får fler vittnen. Att Lisbeth säger att hon ville titta i Saris skyltfönster utesluter ju heller inte på något vis det som Ingeborg Sundh säger, nämligen att det var Olof Palme som ville gå dit till Dekorima. På sin höjd kan Sari förklara varför de korsade vid Adolf Fredriks Kyrkogata istället för att gå hela vägen ner på västra trottoaren och istället korsa vid Tunnelgatan.

Nu är hela promenadfrågan mer komplex än så, med ett antal andra inslag som man också kan ta med i avvägningen. En sådan är att paret som gick framför paret Palme förbi korvkiosken gick så sakta att det också är tänkbart att de korsat Sveavägen därför att de inte ville tränga sig förbi det främre paret. Det är inget egendomligt i sig, att paret Palme byter till östra sidan av Sveavägen – detta även om man antog att de bara skulle promenera hem.

Jag har aldrig någonsin hävdat, att mannen som Delsborn ser stå och samtala med paret Palme skulle vara gärningsmannen. I så fall blir ju Palme skjuten av någon som han känner, och det håller inte jag för rimligt. Utan mannen som följer efter paret Palme från biografen ner till Dekorima är någon som de "känner men inte känner", i meningen att de visserligen känner honom men de kan inte visa sig tillsammans i sällskap på offentlig plats. Därför är det först när de kommer till Dekorima som de sammanstrålar i ett kort samtal. Den här mannen hör till svensk underrättelsetjänst och Lisbeth Palme får inte ens röja hans existens av sekretesskäl, "med hänsyn till rikets säkerhet". Därför utelämnar hon mannen konsekvent i sina berättelser.

Du hyser visst stor vurm för Lisbeth Palme, men den vurmen inskränker sig till vissa frågor som ligger dig särskilt varmt om hjärtat. När Lisbeth till Lena Österman säger att de just mött någon på trottoaren när skotten smällde så tappar du raskt bort det, och när Lisbeth berättar om vart gärningsmannen tog vägen efter skotten så blir det naturligtvis ännu kärvare för din del.

Enligt Lisbeth dröjer sig gärningsmannen kvar vid byggbarackernas västra ände åtminstone uppemot minuten efter skotten och kanske längre än så. Men då kan han ju inte samtidigt ha sprungit upp på åsen. Ett tvåmannascenario finns därför inbyggt i Lisbeths vittnesmål, fast det talar du naturligtvis tyst om.

Lisbeth duger när hon talar för din sak, men ljuger när hon inte gör det. För saken är ju, att hon uttryckligen upprepar det där med att gärningsmannen dröjer sig kvar, i allraminst fyra förhör inklusive vid bägge rättegångarna. Den uppgiften är helt oförenlig med alla idéer om någon ensam gärningsman. Då är det väl du som påstår att "Lisbeth ljuger". Själv menar jag att hon enbart "ljuger genom utelämnande" (lying by omission), och det gör hon därför att hon är tvungen till det enligt svensk lag.

Dina ideliga "missuppfattningar" är ändå ganska oförargliga, för med de här inläggen du gjort nu på sistone har du nått ner till ren Benny Hill-nivå. Att du med lätthet väljer Gunnar Walls mörkläggarbana förvånar mig inte det minsta, utan det var ju precis vad jag sade – och nu har du alltså bekräftat det. Det är den oseriöses naturliga val.

Olof Palme föll inte offer för någon ensam galning, och mordet var ingen slump utan ett mycket väl planerat och genomförd attentat. Allt annat kan uteslutas, det har jag visat gång på gång. Även du begriper numera att de "43 sekunderna" gäller, och då blir det du som tvingas knyckla ihop den där occamska rakkniven till en stålkula för att få ihop ditt Benny Hill-manus till gärningsbeskrivning.

Teori om övervakning av LOP vid grand/mordplatsen medels minst 3 bilar och flertalet personer: Det är ett lite längre uttlägg, så jag får nog dela upp det. Den här delen rör en grön bil, en vit volvo och en man i beige som observeras i närheten av mordplatsen, tillsynes spanande och med en walkie talkie. Hittar ni några fel jag gjort eller har uppgifter som kan tänkas höra samman med dessa får ni gärna skriva.


Första vittnesmålet gäller ett vittne https://wpu.nu/wiki/Uppslag:EAC512-00 som observerar en grön passat och en vit volo vid korsningen tegnergatan/sveavägen. Mittemot grand stannar bilarna och en av personerna i den vita bilen har en konversation med folk på gatan eller sinsemellan på ett utländskt språk innan de gemensat åker sveavägen ner mot mordplatsen. Mannen beskrivs som en mörk person, 25-30, väktränad, eventuellt mustach. Mannen har vissa överensstämmande drag med personen som vittnet MÅ https://wpu.nu/wiki/Uppslag:L1572-00 ser en stund tidigare på andra vid denna plats, särskilt det ”korviga” runt halsen sticker ut.

En grön bil, som kan tänkas vara densamma som i tidigare förhör, särskilt om det maskerade ordet för passaten är ”kombo" ses runt 23:10 på tunnelgatan, strax innan korsningen tunnelgatan/sveavägen. https://wpu.nu/wiki/Uppslag:EAD622-00 En man kliver då ur bilen. När vittnet några minuter senare kör förbi på sveavägen observerar han samma man nu ståendes i korsningen. Mannen beskrivs som 172-175cm, 32-40, smidig och vältränad, svart hår men ljus hy, kraftig mustach, ljusa kläder.

Den här mannen ser ut att kunna vara densamma som två ytterligare vittnen ser.

Först taxichauffören https://wpu.nu/wiki/Uppslag:EAD2778-00, som ser en man stå där i korsningen sveavägen/ tunnelgatan runt 23:20. den mannen beskrivs som 30-35, ca 180cm, smal och spänstig, iklädd ljus jacka. Även om vissa vaga skillnader finns så är platsen, den ljusa jackan och den tidsmässiga närheten talande för att det är samma man. Den här mannen observeras tala i en walkie talkie. Dock finns en problematik i detta vittnesmål då passagerarna, när de tillfrågas några månader senare inte kan bekräfta historian.

Sedan har vi fröken swan https://wpu.nu/wiki/Frk._Swan,_vittne_p%C3%A5_Tunnelgatan som vid 22:45 observerar en man med klara likheter ståendes på samma plats. Mannen har en beige jacka, är 30-35 år, ca 175 cm och smal, svart eller brunhårig och verkar ha en kraftig mustach, troligtvis sydländsk. Även denna man beskrivs ha en avvikande skillnad i ton på hy och hår, håret ser för mörkt ut för hyn. Denne man observeras också med en walkie talkie. Trots de klara likheterna med tidigare vittnesmål finns det en problematik i att mannen står i hörnan redan 22:45 och sedan ses kliva ut ur en bil där ca 23:10. Abosolut ingen omöjlighet att gå in och ur ur en bil visserligen, men lite konstigt är det.

Men vi har då tre observationer av en man med klara likheter som står där i hörnan och observerar sveavägen, talandes i en walkie talkie. En långskott är också att räkna med detta vittne som ser en man i beige rock och WT där en bra stund tidigare.https://wpu.nu/wiki/Uppslag:EAA6949-09
Och frågan är då om det här kan vara mannen i beige som LP ser. Nu säger hon väl visserligen att mannen var norrut, och denna är västerut när observationerna görs. Men man kan dels tänka sig att LP har fel om riktning och dels att mannen har förflyttat sig. Avståndet stämmer i alla fall någorlunda.

Var kan man tänka sig att den vita volvon då försvinner? Kan man tänka sig att det är samma vita volvo som SC ser åka mot enkelritkat och till syne blockera vägen mot mordplatsen strax innan mordet?

Och kan man tänka sig att det är den här Volvon som stannar några minuter norr om mordplatsen och möter en blå bil (bilen HH observerar vid snickarebacken?)https://wpu.nu/wiki/UppslagI1626-01. Nu hittar jag inte hela artikeln gällande detta. Så om någon har den får ni gärna dela med er.

Del 2, männen runt grand:

Det första vittnet är LA https://wpu.nu/wiki/Uppslag:EBC639-00, som någon gång efter 22 vandrar kammargatanat/saltmätargatan när han hör en vissling och observerar två män, en lång blond och en mörk man av meddellängd som tycks vänta på något, denna man liknar han vid en tv-karaktär https://wpu.nu/wiki/Michael_Belker, ännu en observation av en mörk man med mustasch alltså.

Det här kan tänkas vara densamma som LK https://wpu.nu/wiki/Uppslag:L901-00-A ungefär vid samma plats fast efter bions slut, isåfall har mannen stått där ett tag, mannen såg även här ut att ut att vänta på något. Mannen beskrives såhär ”Signalement: Utomeuropeiskt utseende, ev Marockan eller dylik, cirka 20-25 år, 180 cm lång, slank kroppsbyggnad, lång rock (ljus), krulligt halvlångt hår typ afrofrisyr, mörkt hår.”

Det är ju inget särskligt konstigt i sig iofs. Men det verkar var ovanligt många av liknande etnicitet som står nästan som i en ring runt grand och mordplatsen och till synes väntar på något.

Vi har också denna observation som kanske är intressant .https://wpu.nu/wiki/Uppslag:L865-00-A Det rör en grå skåpbil som står konstigt uppställd i hörnan holländaregatan/wallingatan. I den ska två utländska män sitta. De ser även denna bil komma ut från tunnelgatan en stund senare, vilket förvånar dom då bilen måste ha brutit mot trafikregler för att lyckas med det.

Och frågan är om det kan vara samma skåpbil som BH https://wpu.nu/wiki/Uppslag:EBC375-00-A observerar tala med två män nere vid tunnelgatan/svevägen runt 23 och sedan åkte sveavägen norrut, för att då parkera sig Holländaregatan/wallingatan. De två männen är en längre man 180-190 i röd jacka och en kortare man i blå jacka 170,175. Den kortare mannen har likheter med den man som observerades vara passsagerare i den vita volvon. Denne man syns sedan gå upp norrut mot grand, så han har möjlighet att sedan hoppa in i den vita volvon rent plats och tidsmässigt. Eller så kan de vara den man den i den vita volvon pratar med.

Ännu en intressant observation är den om den springande mannen från tunnelgatan https://wpu.nu/wiki/Uppslag:EBD26-00 som ett vittne observerar efter att han hört smällar. Det är en utländsk man i med blå täckjacka, ca 40, 175-180. Denne man springer och sätter sig i en blå bil(den som mötte den vita volvon norr om mordplatsen?)

Kan mannen i mustasch vara Leif Jensen som enligt hustrun var i Stockholm dagen efter mordet och då rakat av sig mustaschen.

Han har dödat tidigare.

https://wpu.nu/wiki/Leif_Jensen