Mordet på Olof Palme - 28 februari 1986

Du tror således att Tensonmannen passerar LOP någon gång mellan Skandias entre och mordplatsen.
Detta motsägs materialmässigt eftersom varken Lisbeth eller någon annan registrerat detta.
Vidare stämmer det dåligt överens med Inge Morelius vittnesmål om att han observerat en man vid Dekorima en längre tidsperiod..som jag uppskattar den omkring 1 minut 40 sekunder ungefär.
Jag vet inte heller vad motivet skulle vara sett från gärningsmans synpunkt att göra en manöver som denna tätt inpå att han skjuter?
Mig förefaller det vara betydligt naturligare att helt enkelt smyga upp bakifrån och skjuta i ryggen.

Jag tror inte heller på några 43 försvunna sekunder.De som varit nere och tittat tillbaka på mordplatsen vid relevanta synförhållanden ifråga säger att man inte ser något från den punkt som Fauzzi säger sig ha observerat mordplatsen.
Vidare motsägs de 43 extra sekunderna av Lisbeth Palme..så de kan jag rimligen inte tro på alls.

Men nu gör du samma möjliga misstag som PU och åtalet mot CP: du antar att någon av de suspekta typerna som iakttagits av vittnen runt Grand faktiskt har med mordet att göra. Det kan lika gärna vara så att man i efterhand fick fram uppgifter från en hjälpsam allmänhet som ville hjälpa till att lösa mordet på statsministern. Jag är t.ex. tveksam till att den obehaglige typen som ’flygledaren’ ser har med mordet att göra. Väldigt märkligt beteende i så fall: hänga runt bion på ett så uppseendeväckande sätt att någon väljer att låsa bildörrarna.

Om det vore så att det fanns en klar och tydlig beskrivning av en man som setts vid Grand innan LOP kommer ut och sedan på väg till eller vid MP, då skulle jag köpa det. Men så är det ju tyvärr inte alls: det är jackor och rockar av olika modeller, med snedställda fickor, Fjällräventyp (?), täckjackor, mössor med öronlappar, kepsar, barhuvad… Eftersom alla dessa personer omöjligen kan vara GM så följer att det också kan vara så att ingen av dom är det.

Det är absolut möjligt att GM faktiskt är en av de som iakttagits runt Grand, men vi kan inte utgå från det. Han kan ha bevakat Grand från en plats längre bort och diskret kommit fram när bion slutat. Eller så stod han hela tiden på andra sidan gatan och väntade för att se vilken väg LOP skulle ta.

Det stämmer,men jag tror att mördaren tvingas till improvisation hela vägen från biograf Grand fram till mordplatsen.
Man måste ställa sig frågan varför Grandmannen står och stirrar in i ett nedsläckt skyltfönster under flera minuter.
Det tycker jag är ett märkligt beteende.

Jag tror att Grandmannen haft koll på paret Palme redan när de lämnar biografen.Detta torde vara hans naturliga utgångspunkt.
Vad händer sedan?
Sällskapet Palme börjar promenera söderut.
Detta aktiverar Grandmannen som startar sitt förföljande.
Vad händer nu?
Sällskapet Palme stannar utanför bokhandeln.
Detta kan Grandmannen omöjligen ha förutsett.
Vad skall han nu göra?
Ställa sig en bit ifrån och stirra in i ett nedsläckt skyltfönster synes vara den Cajsa Warg liknande lösningen.
Han kan egentligen inte göra så mycket annat som följd av den för honom oväntade handlingen att sällskapet Palme helt stannar upp.
Det optimala för Grandmannen i situationen att sällskapet Palme stannar upp utanför bokhandeln är fortfarande att försöka placera sig bakom dem.
Han vet inte vad som skall hända näst.Skall Palmes gå till Mårtens och Ingrids lägenhet,skall de ta tunnelbanan från rådmansgatan eller skall de fortsätta söderut efter samtalet utanför bokhandeln..antingen ihop med Mårten och Ingrid eller ej.

Inget av detta kan Grandmannen veta där han står och stirrar in i skyltfönstret.
Passera sällskapet och promenera en bit söderut på egen hand är visserligen ett alternativ,men att då tvingas vända tvärt på klacken om sällskapet efter samtalet börjar gå norrut skulle vara en vansklig manöver.Dessutom vet han ju inte hur länge som sällskapet tänker samspråka.Skall de samtala under flera minuter så tvingas Grandmannen till lustiga manövrar söderut indeed.

Bättre att stirra i det nedsläckta skyltfönstret och kolla vilken rikting LOP tänker ta.

Ungefär så här ser jag scenariot utanför Grand samt bokhandeln efter filmens slut.

Problemet med varianten där Tensonmannen rundar södra annonspelaren är att Anders Björkman säger att det var där han ställde sig för att spana söderut efter att kamraterna gått in på banken. Med andra ord täpper Björkman igen det hålet och Tensonmannen får i så fall tackla undan honom för att komma igenom. Så den varianten har jag sedan länge förpassat till cylinderarkivet.

Det andra och enligt min mening oöverstigliga problemet med en okänd Tensonman som även fungerar som gärningsman är att det då inte finns någon anledning för paret Palme att göra det uppehåll på vägen som vi kallar för "Nicola Fauzzis* 43 sekunder" även om de troligtvis är nästan 60 sekunder.

En del av det uppehållet kan då förklaras av det "möte" (eller samtal) med Dekorimamannen som Anders Delsborn berättar om i förhör. Då ligger det nära till hands att Delsborns Dekorimaman är identisk med Tensonmannen. I så fall har han passerat paret Palme för att gå fram och kolla läget, och sedan signalerat till dem när kusten är klar. Då har de gått fram och stannat till och växlat några ord med honom innan han viker av in på Tunnelgatan.

På så vis får vi också in den extra gubbe på Tunnelgatan som förutsätts för att Lisbeth Palmes uppgifter om vart gärningsmannen tog vägen efter skotten ska kunna förklaras. Annars är vi ju en gubbe kort där. Gubbräkningen räknas, debet och kredit i gubbar räknat måste balansera.

Men om du plockar bort hela det här "mötet" vid Dekorima, vilket du ju verkar vilja göra, då blir det inte bara omöjligt att förklara varför paret Palme överhuvudtaget gör ett så pass långt uppehåll på vägen, utan dessutom blir det naturligtvis omöjligt att förklara Delsborns uppgifter.

Om du vidare antar att Tensonmannen är gärningsmannen så fattas det en gubbe i gränden, nämligen gärningsmannen som ju Lisbeth Palme säger – först i polisförhör och sedan både i tingsrätten och hovrätten – att dröjde sig kvar vid byggbarackernas främre (västra) ände en stund efter skotten och stod där och blängde.

Det blir kort sagt väldigt mycket som du får lov att sopa under mattan för att få det hela dit du vill ha det. Vad du själv tror om saken bestämmer du naturligtvis själv, men däremot finns ju ingen trovärdighet i en modell som plockar bort så många av de allra mest centrala vittnesuppgifterna. Så hela den modellen menar jag måste kasseras, den stämmer helt enkelt inte med vad vi känner till om sakförhållandena.

Märk även att en konspiration enligt "chase"-modellen (se JB Lindqvists "Övningsscenario" sid 67-68) inte heller fungerar, av precis samma skäl som "Grandmannamodellen" där Grandmannen först blir Tensonman på vägen till mordplatsen och sedan gärningsman när han väl är framme. Även ett "chase" till fots följer ju samma förlopp och möter samma problem.

www.jblindqvist.se/wp-content/uploads/2024/02/X-Reviderad.pdf#page=68

Det är just därför som jag menar att en konspiration är nödvändig, för informationen om att Palme är på väg måste förmedlas snabbare än till fots – dvs i praktiken via radio nedför Sveavägen så att informationen så att säga kör förbi paret Palme på vägen.

Enda undantaget från det är ifall man har ett mötesscenario där attentatsmännen redan på förhand vet att Palme ska dyka upp där vid Dekorima. Även det är naturligtvis en konspirationsmodell men den kringgår den enligt mig orimliga förutsättningen om att man ska ha attentatsmän utplacerade på flera håll och kanter för att täcka upp Palmes på förhand okända vägval. I praktiken är det omöjligt och just därför menar jag att man måste ha känt till hans planer att gå till Dekorima i förväg.

I och med att inget ensamt gärningsmannascenario går att få ihop med någon rim och reson, och inte heller något "chase"-scenario på konspirationssidan så återstår i praktiken bara det mötesscenario som du och många andra verkar hysa någon irrationell aversion emot. Det där menar jag handlar om psykologiska spärrar och inte om rationell analys och följdriktigt tänkande.

Ställer man upp ett traditionellt "horse race" mellan modeller så är saken mycket enkel: Alla modeller utom mötesscenariot faller nämligen på sin egen orimlighet, eller rentav sin egen omöjlighet. Kvar i racet finns då bara en enda häst, och det är mötesscenariot. Den hästen kan man gilla eller ogilla, men likväl är den "the only game in town". Om det bara finns en häst kvar på benen så blir det den hästen som vinner, alldeles oavsett hur skröplig och halt den kan verka.

* Fotnot: Noga räknat finns det också ett annat "43 sekunder" i materialet, nämligen Ljungqvists uppgift om hur lång tid som förlöper mellan skotten och det att han får svar hos LAC när han ringer 90000. Det kallar vi då för "Leif Ljungqvists 43 sekunder", och även där handlar det om en underskattning där en rättvisande skattning ligger nära 60 sekunder.

En annan sak möjligen värd att begrunda i scenario GM som passerar makarna Palme är hur denna kan vara helt säker på att LOPs tänker stanna på den östra sidan av trottoaren?
Att de skall fortsätta på östra sidan kan gärningsmannen inte vara säker på förrän i de absolut sista sekunderna.
Det finns ju övergångsställe som ligger precis innan korsningen med Tunnelgatan.

GM kan inte veta om paret Palme tänker begagna sig av detta förrän i de absolut sista ögonblicken före dådet.
Palmes har ju redan korsat Sveavägen en gång under sin promenad.Det finns ingenting som motsäger att de tänker göra det igen.

Betänker man samtidigt de vittnesuppgifter som finns som indikerar att paret Palme hållit sig närmare intill trottoarens högra sida(jmfr exempelvis Delsborns observation)så blir det ännu vanskligare.
Då verkar det snarare se ut som paret eventuellt verkligen tänker korsa Sveavägen igen vid det övergångsställe som ligger strax norr om korsningen till Tunnelgatan.

Jag får det inte att gå ihop logiskt eller rimlighetsmässigt.

Motsägs är ett starkt ord, det tolkar jag som att det vederlagts. Frånvaro av en viss information betyder inte att det garanterat inte hänt. Antingen kan Lisbeth hålla inne med informationen eller ha glömt. Det behöver heller inte röra sig om någon tidig förbipassering utan det kan ske ungefär vid Dekorima.



Hans svällande historier ger jag inte mycket för. Bättre att titta på det första utförliga förhöret. Och då står det så här:



Möjligen för att reka Tunnelgatan lite snabbt. Man har väl ingen större lust att springa in i en klunga fredagsfirare i en två meter bred passage mellan baracken och väggen.

Den gruppen som i materialet faktiskt har den kapaciteten är ju medlemmarna i Stockholms försvarskytteförening.

Där har vi faktiskt orimligt många som har möjligheter till saker som skulle göra en sådan operation möjlig samtidigt som de av en slump just den här kvällen och även framåt innehar just de positioner i utredningen som krävs för både ett attentat och en "mörkläggning", eller vad man nu ska kalla det.

I den gruppen finns CGÖ som har vapen och ammunition av rätt sort. Har även lägenhet i mördarens flyktväg, där ACR tror att mannen försvann i en trapp eller in i en port.

IG som med enkelhet kan avlyssna.

Polisen CD som trots att han har ett annat distrikt befinner sig i mördarens flyktväg.

Polisen UH som sitter i inre tjänst på egen begäran den här kvällen och tar emot larm. Och vad det verkar som även missköter jobbet och inte tar emot larm. Anledningen till att larmet ändå gick snabbt är för att det kom via taxiväxeln.

Sedan har vi ju också de som tog hand om mordkulorna och undersökte dom i SB och PA.

Även HH som är personlig vän till flertalet av dessa kan man kanske lägga in. Han sitter på en oerhörd kapacitet i att få utredningen på fel spår. Vilket han också lyckades med, medvetet eller omedvetet.


Det här är ju inget annat än indicier i dagsläget. Men ska man besvara frågan om vilken grupp som har kapaciteten så är denna grupp svaret. Av de vi känner till i alla fall.

Några kommentarer om NF, hans möte med LOP & Tensonmannen och de saknade 43 sekunderna:

- NF förhörs första gången 3/3, tre dygn efter mordet.
- Han säger att han mötte LOP och ”Tensonmannen” vid Sveavägen 56 (Bonnierhuset). (Detta kan omöjligen stämma, vilket man inser innan eller vid vallningen)
- Han säger vidare att han var vid Kammakargatan när skotten hördes och att han sedan såg (vad han tror är) Tensonmannen i en port nära MP.
- Han säger sig också se 4-5 personer vid MP (det förefaller mig uppenbart att detta inte är möjligt att se från Kammakargatan).

- Nästa förhör sker 25/3 under vallning, alltså drygt 3 veckor efter mordet.
- nu dyker nya detaljer upp, t.ex. att han såg LOP vid Sveavägen 44, vid La Cartiere, och att han såg en man i skyltfönstret.
- Nu är i stället Sveavägen 56 platsen där han hör skotten.
- Efter 10-15s vänder han sig om [rimligen nära Kammakargatan] och ser personerna vid MP.
- Det är uppenbart att hans uppgifter här inte heller kan stämma pga tiden det tar att gå de olika sträckorna (därav de saknade 43s).


Sammanfattningsvis:
1. NF är inte säker på platserna där han mötte LOP och där han hörde skotten. Hans första orimliga mötesplats (Sveavägen 56) korrigeras senare till Sveavägen 44.
2. Den nya platsen och detaljerna om La Cartiere kommer efter 3 veckor när det stått klart att den första versionen inte kan stämma.
3. Trots vallning och korrigering av uppgifter stämmer tiderna inte och idén att han sett de 4-5 personerna vid MP är fortsatt orimlig.

Från ovanstående menar jag att vi kan slå fast ett par saker:
- Det är absurt att som vissa tvärsäkra debattörer använda NFs tid- och avståndsuppgifter som klocka eller måttband. Hans uppgifter stämmer inte ens inbördes.
- Det vi skall ta fasta på är att NF mötet LOP kvarteret N om MP, och att en annan person gick bakom dem.

Jag kan inte bortse från Inge Morelius vittnesmål,lika litet som jag är beredd att bortse från något annat vittnesmål överhuvudtaget såtillvida det inte är bevisat oriktigt(lex Alf Lundin).
Jag tycker tvärtom att Inge varit bestämd hela tiden gällande sin observation av s.k Dekorimaman..och jag finner inga skäl att misstro honom på minsta sätt gällande denna punkt,annat än uppgiften att han sett mannen under cirka fyra minuter..vilket han omöjligen kan ha gjort.
Jag är allergisk emot att bortse från vittnesmål,och man får inte ta sig friheten att sålla som man känner för.

Sammantaget så måste Inge Ms vitnnesmål fogas in i mordscenariot på ett rimligt och förnuftigt sätt.
Hans likaledes som alla de andra ditos.
Så ser jag på det..och jag tror inte att alternativt sätt att handskas med den samlade vittnesfloran egentligen kan leda framåt till något produktivt.
Folk har sett det de säger sig ha sett,och de har uppgivit detta så gott de nu kunnat.
Det tror jag faktiskt på.

Så det är betydelselöst om kulan i praktiken hade verkan likt expanderande ammunition har och därmed gjorde större skada än vad som annars hade varit fallet? Eftersom GM har siktat in sig på ett punktera ett visst kärl?


Det är uppenbart att man kan skjuta i en massa punkter i ryggen, inklusive centralt i den, utan att det leder till utslocknande. Men vapeninnehavare har kunskap om dessa olika platser i den anatomiska geografin? Det hade jag faktiskt ingen aning om. Om man ska plocka ett attentatsexempel från tiden ur huvudet, så skjuts Rushdies norske förläggare med tre kulor i ryggen från en revolver kaliber .45 i ryggen och överlever (ammunitionen var förvisso defekt och expanderade inte som tänkt).


Min poäng är att skjuter du någon utan närmare tanke på var i torson, så är sannolikheten för överlevnad kanske 50%. I samtliga fall då det leder till döden så har en vital struktur träffats (såklart). Och ofta även om du träffat intill där du gjorde. Med Ormstads ord blir då skottet "välplacerat". Det blir helt betydelselöst.

Vidare, erinrar jag mig, så menar Ormstad att huvudet är svårt att träffa under gång och att det dessutom innebär "ganska stora möjligheter" att överleva sådant. Vad gäller ryggskott så är det enklare att träffa något som är "en halvmeter brett och sjuttio centimeter högt". Jag menar att om jag inte misstar mig gällande hur Ormstads ord faller så har de en tydligt förledande verkan.

Det innebär inte stora möjligheter att överleva skott i huvudet, men det innebär goda möjligheter att överleva skott i ryggen.


Att någon man skjuter ramlar ihop innebär givetvis inte att personen är avliden. Men, ja, det vore makabert om GM i den här situationen skulle börjat skjuta på den liggande mannen inför sin publik. Att GM inte gör så har dock, med all sannolikhet, andra skäl än att han vet att han punkterat ett specifikt kärl på statsministern.


De här förklaringarna gällande hur genomtänkt ett skott i ryggen var bär tydlig prägel av efterhandskonstruktion. Jag har mycket svårt att se att någon som argumenterar för rimligheten i att det var ett professionellt och uttänkt tillvägagångssätt, hade gjort det om någon presenterat saken för dem på förhand.

Jag håller med om slutklämmen.
Jag håller dock inte med om att uppgiften att NF passerar Tensonmannen och i samband med detta ser att det arbetas i La Cartiers skyltfönster inte är av väsentlig tyngd.
Detta är exakt en sådan stödjande kringuppgift jag tycker det är förträffligt att stöta på gällande vittnesmaterialet.

Oklarheter i NFs vittnesutsagor och vallningar pekar på några saker.
Dels skillnaden i värde på "referat"förhör jämfört med direkt dialogförhör.
Förhör som inte återges i dialogform bör snarast åsättas ett litet lägre värde kan jag tycka.
Möjligheten till misstag är helt enkelt för stor då random Polisman själv fått författa ihop.

Vidare understryks återigen det inkompetenta arbete som PU har utfört.
Jag har skrivit det innan och säger det igen..det är en skandal att oklarheterna som framträder ur NFs sammantagna vittnesmaterial har fått kvarstå under drygt 38 års tid.
Jag kan inte begripa varför ingen enda yrkesman inom PU tagit tag i detta under all denna tid som sammantaget stått till deras förfogande.

Enda rimliga förklaringen till detta jag kan komma på är att de varit alltför upptagna av att spela Pingis.

Just IM är väl den av alla vittnen som är lättast att påstå att han kan ha haft fel eftersom han själv säger att han är osäker på uppgiften. Hans uppgifter blir starkare över tid och går från en osäkerhet och att det nog rörde sig om sekunder till att mannen nu har stått där i de där 1 min och 40 sek.

Det går emot vad flertalet andra vittnen säger. NF ser inte en sådan man tex.

AB upplever från början av sin vandring från banken att de tre är ett sällskap. Han ser inte någon stå och vänta och kliva upp. Han märker heller inte att denne man stått och väntat bredvid honom.

ABs vittnesmål stöds också av i mitt tycke det mest intressanta och tyvärr mest bortglömda vittnesmål gällande den här biten. CA.

"När hon tittade upp ser hon tre stycken komma sneddande in mot trottoaren vid Sveavägen 42.

I dag står det en stor reklamskylt på samma plats där hon sett personerna komma. Okänt om denna fanns där 1986-02-28 .

Paret gick alltså från västra till östra sidan på Sveavägen.

I samband med att det första paret, en man och en kommer sakta gående Sveavägen, stannar de till, tittar i ett skyltfönster, som troligtvis är Dekorimas, och strax bakom är det en man som går i samma takt."

Det är den mest detaljerade beskrivningen av vad som hände vid Dekorima som finns. Och det är svårförenligt med IMs vittnesmål om att en man stått länge vid dekorima och väntat. Då hade ju LOP gått fram till mannen när de kikat in i dekorimas skyltfönster.

Vi har sedan problemet med att det tidsmässigt inte går ihop att NFs man och IMs man är densamma om IMs uppskattning av tid stämmer. Då måste man börja anta att det är två olika män. En som går efter från grand och en som väntar. Och då två män som är väldigt lika varandra. De har till och med överensstämmande detaljer såsom kort nacke och tunna läppar.

Jag tycker det är mycket lättare att anta att alla har rätt, inklusive IM. Fast han har då rätt om sin osäkerhet gällande tiden.