Hur bra är du på att ducka folks negativa åsikter om dig?

Har aldrig brytt mig så mycket förrän det var min man som sa vad han egentligen tycker och tänker om mig. Hur värjer man sig mot åsikter från någon man levt halva sitt liv ihop med, han känner mig bättre än någon annan. Trodde jag i alla fall…

Precis detta kan jag relatera till, fast i en vänskapskontext. Det är ett fasansfullt ögonblick när man inser att den robusta fästning man byggt tillsammans i alla år egentligen är ett luftslott, och när man behöver dem som allra mest så flyr mössen tillbaka till sina hålor.

Vad sade han, om jag får fråga?

Bra beskrivning, kände också att vi hade en fästning som visade sig vara ett luftslott. Men livet gör det svårt att ändra något, just nu känns det som att jag får bo i luftslottet och leva med mitt val. Att riva upp allt är svårt och eftersom förhållandet funkar rent praktiskt känns det inte som att jag har rätt att lämna.
Han har berättat för mig hur ful jag är, allt i min personlighet som jag uppfattar som jag är ingenting han tycker om, han är inte så intresserad av mina känslor, tankar eller åsikter och slutligen har han inte så starka känslor för mig egentligen. Detta ska då vägas upp av att han trivs ihop med mig och att han tycker om min kropp. 🙄 inget av detta var i ilska eller i stundens hetta utan har avhandlats under några månaders tid. Och han har ”väl rätt att tycka som han vill”.
Det var väl i stora drag men mycket mer har sagts som inte är så trevligt.

Vet du vad, din story får mig att slungas tillbaka i tiden. Jag var i en väldigt snarlik situation som den du beskriver... men jag var boven i dramat den gången, dvs din man. Skillnaden är dock att jag sade de här taskiga grejerna till en vän jag litade på, som sedan skickade det vidare till tjejen jag hade en grej med (vilket lustigt nog är hela backstoryn till min kollapsade vänskapsrelation).

Frågan är vad som är värst, att säga taskiga saker till någon ansikte mot ansikte eller att göra det i det fördolda. Jag var totalt chockad att min vän berättade vad jag sade till andra vilket till slut ledde fram till oss som det rörde sig om. Jag förtjänade väldigt mycket av det jag fick men jag kan inte heller skaka mig av känslan av att jag samtidigt blev förrådd - för det är vissa saker som inte behöver spridas vidare. Just det här minns jag specifikt att jag sade "behåll detta för dig själv" typ.

Det är en mycket komplicerad situation, det som hände för mig. Det som får mig att känna mig förrådd, trots att jag syndat rent moraliskt själv, är att när man haft en stark vänskapsrelation så backar man upp varandra, i vått och torrt. Det är iaf tanken. Tänk på alla polare ni känt i 10, 20, 30 år. Alla moraliska fel ni vet om att de begått. Ni vet att de kört berusade. Ni vet att de snattat. Sånna där saker, etc etc. Men man tystar ju ner det. Om min polare bekänner ett brott för mig så kommer ju han räkna med att jag inte angiver honom till polisen, så att säga - för han säger det i förtoende, han litar på mig. Det är liksom lite så det funkar, om nu inte brottet är synnerligen allvarligt. Det är därför chocken var så stor för mig, för jag sade de här taskiga grejerna i förtroende, som sedan skickades vidare till utomstående och sedan kollapsade hela korthuset.

Kan vara sådana som inte kan jobba heltid som kämpar med ekonomin. Som har en reumatisk sjukdom. Och de som är intersex.

Mer tråkigt när folk har fått en felaktig (och dålig…) uppfattning om någon. Baserat på lösa teorier, rykten eller bara något som har övertolkats.

Jag håller med om att din kompis inte borde sagt något, han borde inte lagt sig i det. Jag tycker dessutom att det är en annan sak att prata om någon när de inte hör och man känner sig trygg med att det inte kommer fram till dem. Jag hade kunnat kalla någon ful i samtal med någon som står mig nära, men då blir avsikten för min del att ta avstamp i det för att prata om ett ämne, som till exempel vad som är en ful frisyr och varför osv. Nu fattar jag att det inte var så för dig men känns ändå mer okej att säga det till någon i förtroende.
Min man sa det till mig, jag får tolka det som att det var viktigt att jag visste allt detta, men nu är det meningen att jag ska gå vidare som att inget hänt. Hade han i alla fall sagt det som ett led i att vilja skiljas. Nej, nu ska vi bara låtsas som ingenting och vara tillsammans för alltid. För honom har ingenting förändrats, för mig har allt ändrats.

Jag har tyvärr inga råd att ge dig, har aldrig varit gift, men min spontana känsla är att det där inte låter bra alls och att du borde checka ut från det hela ifall det går.

Det var inte en "han" som skickade det vidare, det var en "hon". Jag vet inte varför jag sade sakerna jag sade, men det var riktigt illa. Jag förtjänade på det sättet allt som hände sedan, men jag hade inte en tanke i världen på att något jag sagt i hemlighet skulle uppdagas ett år senare och att det skickats vidare till alla håll och kanter. Jag ältar det här fortfarande i princip varje dag trots att det gått 7-8 år - jag går fram och tillbaka... varför hände det här och vem är den största syndabocken? Jag har inget bra svar, men jag kan säga att jag kommer vara mycket försiktigare med all sorts trashtalk i framtiden.

Jo, det kommer nog att sluta i skilsmässa så småningom.

Jag är inte förvånad över att det var en tjej som var kompisen som berättade, hon kände säkert ett ansvar för att göra det. Hon borde fortfarande inte ha gjort det och det gjorde säkert mer ont för din partner att det kom från en annan tjej.

Det jag blev nyfiken på nu som kanske också binder ihop våra historier är: varför var du tillsammans med en tjej som du hade alla dessa negativa åsikter om? Det är det jag verkligen inte kan förstå, varför vill man inte ha någon man verkligen älskar istället?

Man kan alltid KBTa sig själv, men flesta försöker inte att ändra på sig för att de tror att de inte kan - men det kan man!

Läs boken "Vad optimister vet och du kan lära dig" till att börja med <3

Där skiljer sig våra historier, det här var inte en person jag var tillsammans med, det var en flyktig grej med någon jag träffade på internet. Det är rätt svårt att förklara hela situationen och vad som ledde till vad.

Ja.. Men då pratar man å reder ut. Kommunikation är A å O.