Hur bra är du på att ducka folks negativa åsikter om dig?

Fast då riskerar du att bli helt ensam. Det är en befogad rädsla, det är inge kul att vara en loner och aldrig ha vänner att snacka med. Om man inte bryr sig så finns risken att en efter en checkar ut efter och till slut så vaknar du upp och inser att de är borta.

Nu är det väl så att ifall de checkar ut pga ytliga skäl så var de nog aldrig vänner till att börja med, och visst är det så att det är bättre att vara en ensamvarg än att ha falska vänner omkring sig... men det suger ändå.

Du är väldigt beroende av människor. Det är ytterst få som klarar av att inte vara det. Utan att må dåligt av det. Och vi tycker inte att det suger. Vi fyller livet med andra saker. Som någon skrev längre upp. Antagligen är du inte bra på att hitta på saker på egen hand. Utan du behöver andra.

Så sant så, när man inte bryr sig försvinner människorna man haft i livet. Det har vi alla varit med om. Men när du inte heller brytt dig sedan tonåren så är det som det är, varken mer eller mindre. Människor kommer och människor går.
Visst fan är det kul att vara själv, vi har oftast roligare själva än med andra.

Tvärtom hade jag alltid bra människor omkring mig (men också dåliga), och jäkligt många tjejer som var intresserade, men det var jag som inte brydde mig. Det var jag som alltid ville vara själv. Så fortsätter det vara, och jag trivs ännu bättre med det idag än förr.

Right jag har sett många som identifierar sig som ensamvargar, utan att faktiskt vara det. De av oss som faktiskt är det lär du knappt se öht, varken i vardagen eller online, då vi inte ger något väsen av oss. Men det suger inte. Det äger.


Jag ber om ursäkt. Svaret du gav till honom gav mig en notifikation, men inte svaret han gav till mig. Jag var lite förbryllad, då du skrev samma sak som jag.

Arbeta på självsäkerheten och självständigheten. Behöver du ingen annan och är din egen bästa vän så bryr du dig inte heller om vad någon annan tycker.

Att bry sig ÄR ett tecken på svaghet eller låg självkänsla. Fixa till det, ryck upp dig, så försvinner oron du känner.

Hur jobbigt var det med otrevliga patienter? Jag kände en person som var genomvidrig, hon var ibland våldsam mot sjuksköterskorna för hon var helt störd i huvudet (fråga mig inte varför jag lärt känna så många instabila figurer, det har jag inget bra svar på.)

Måste också vara svårt att vårda folk som begått hemska saker, typ en mördare.

Om det inte är något som får konsekvenser utan endast en persons åsikt, så skiter jag i det.
Men det kan vara sådant som handlar om svartmålning, förtal som sprider sig osv, sådant som lättpåverkade och okritiska mänskor kan ta för sanning. Då kan det vara en annan femma.

Man kan inte ta det som skrivs om kändisar som något representativt. Tycker det är bra och rätt att medlemmar får lov att skriva vad, som ligger inom lagens rum, dom anser om olika kändisar. Kändis och offentlig person är något helt annat än en privatperson.

Ibland kan jag lära mig av någons negativa åsikt om mig. Både irl och på internet. Finns många nivåer på det. Att på internet kalla något idiot, efterbliven eller dum i huvudet, är ju lätt att tolerera och långt i från hot eller hat.
Negativ åsikt kan ju vara helt sakligt också.

har du en stark social grund att stå på påverkas du mindre

Jag vet inte om det här är rätt forum för frågan jag ställer, jag sökte mellan alla forum och det här är det som kom närmast. Nåväl, en mod får väl flytta på den om den inte passar.

Funderade lite efter jag browsade förbi "Kändisskvaller" här på FB och började tänka hur man hade reagerat ifall det fanns en maratontråd om en själv där folk satt som hungriga vargar och väntade på att kändisen i fråga ska göra bort sig, hamna i fängelse, begå självmord etc (de allra flesta kändisar finns det en stark negativ konsensus kring, de som hänger där verkligen spyr galla och hoppas att dåliga saker ska hända dem).

Hur tacklar ni en situation, både i verkliga livet och på internet, där det finns ett starkt mothugg mot dig av en grupp människor? Om det fanns en sådan där tråd om mig så hade det påverkat mig psykologiskt. Hade varit inne och scannat av konsensus ofta för att se vilka "fel" man gör. Jag avundas starkt människor som "inte bryr sig om vad andra tycker" - alla säger att inte inte bryr sig, men i min erfarenhet så är det en väldigt liten procentuell andel människor som verkligen är kapabla till att koppla bort allt surr, bara totalt skärma av det hela med en axelryckning. En mycket bra egenskap om man vill vara produktiv och nå sina mål, själv är jag för emotionell för att bara skaka av mig den typen av vitriol som alla människor får rakt upp i nyllet då och då.

De flesta människor som säger att "jag bryr mig inte" säger det enbart för att signalera styrka, man har blivit lärd att visa svaghet är det värsta som finns - men i det fördolda så sitter de och mår dåligt och dövar smärtan med alkohol och andra droger. Eller spyr galla tillbaka på sina haters till sina närmaste vänner istället för att göra det i det öppna, det är min livserfarenhet.

Jag får mycket skit på jobbet, och tyvärr klarar jag inte av att bara låta det rinna av.
Man ska vara som en gås som någon häller vatten på.

Ju äldre man blir desto mindre bryr man sig. Privilegium med att åldras. Skämt och sido. Det kommer alltid finnas människor som inte tycker om dig. Varför ska jag bry mig om det? Jag känner inte dessa människor i alla fall. Och dom känner inte mig heller, egentligen.

Och om det faktiskt var någon jag kände, är det nog inte en person, som jag vill ha i mitt liv i alla fall. Men det är sant, att det är ytterst få som klarar av det. Beror nog på hur man lever, vad för människor man omger sig med. Det sorgliga är att väldigt många bryr sig för mycket. För mig, verkar det väldigt stressigt. Man måste ha vissa saker etc. För annars kanske ens umgänge inte accepterar en. Det där sjuka spelet, pågår även hos vuxna. Och jag tycker riktigt synd om dessa. Dom kommer aldrig bli fria.

Blir fortfarande rätt sur om någon säger konstiga saker om grupper jag tillhör. Det är värre än att säga något direkt till mig. För vid över 40 så har jag hört allt.

Men känd vill jag inte vara. Då kan ju folk få spel och hatstalka en.